Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ceylon - Näringar - Historia - Ceylonmossa - Ceza - Cézanne, Paul
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
845
Ceylonmossa—Cézanne
846
fit, och C. är ett av världsmarknadens
huvudländer för denna vara. C. är även sedan
gammalt rik fyndort för ädelstenar och
halvädelstenar. Pärlfisket i Manarbukten giver
utmärkta pärlor men är endast periodvis
givande (senast 1903—07). Värdet av de
viktigaste exporterade artiklarna var 1923 (i pd
st.): te 12 mill., kautschuk 5 mill.,
kokospro-dukter (fibrer, nötter, kopra, olja) 4 mill. Det
ankomna och avgångna tonnaget var 1923
omkr. I6V4 mill. ton, varav mer än 10 mill.
ton brittiskt. Colombo är en av
världstrafi-kens knutpunkter och viktig kolningshamn.
— Järnvägsnätet omfattar 1,180 km.
C:s städer äro få och i allmänhet av ringa
betydelse. Huvudstad är Colombo (244,163
inv., 1921), tillika öns egentliga hamnstad.
Därefter följa Jaffna (42,436), Galle (39,073;
förr den främsta hamnen), Kandy (32,047),
det sistnämnda, singalesrikets forna
huvudstad, i berglandet, 512 m ö. h. Världsberömd
är den botaniska trädgården i Peradeniya,
nära Kandy. C:s styrelse handhas av en
guvernör, biträdd av ett exekutivråd och av ett
lagstiftande råd av 49 delvis valda medlemmar.
Den kända delen av C:s historia börjar
med en invasion av hinduer 543 f. Kr., och
krönikan »Mahavamsa» (bl. a. utg. av
Gei-ger 1908) berättar om talrika senare infali
av främmande stammar, särskilt tamiler. I
början av 200-talet f. Kr. inkom buddismen.
Redan på 290-talet f. Kr. omtalas ön av
greken Megasthenes under namnet
Tapro-bane; senare besöktes den av bl. a. Marco
Polo. 1505 grundade portugiserna kolonier på
C. men undanträngdes i mitten av 1600-talet
av holländarna, som i sin tur 1795—96 fingo
vika för engelsmännen. 1798 ställdes kolonien
under brittiska kronan. 1815 togs den siste
infödde härskaren till fånga, och därmed var
öns erövring fullbordad.
Litt.: C. Fristedt, »På forskningsfärd» (1891);
Parker, »Ancient C.» (1909); Cave, »The book
of C.» (1913); G. E. Mitton, »The
lost cities of C.» (1916); L. J. B.
Turner, »The handbook of
com-mercial and general information
for C.» (1922) ; »The official C.
handbook. Compiled by the
Bri-tish empire exhibition handbook
subcommittee» (1924); Trautz, »Die
Insel C.» (1925). A. B-n.
Ceylonmossa, ett slags
agar-agar (se d. 0.), som fås av i
Indiska oceanen växande rödalger
av släktet Gracilaria, särskilt G.
lichenoides från Ceylons och
Javas kuster. På Ceylon nyttjas
den bl. a. till beredning av geléer
och puddingar. N. S-s.
Ceza, missionsstation i Sululand,
Sydafrika, 70 km ö. om Dundee.
Upptagen av Svenska kyrkan 1903.
Har kyrka, skola och mindre
sjukhus.
»La montagne Victoire.» Målning av P. Cézanne.
Ord, som saknas under C, torde sökas under K.
Självporträtt av P. Cézanne.
Cézanne [seza’n], Paul, fransk målare
(1839 lfl/i—1906 12/io). Född i Aix i Provence,
var C. son till en förmögen bankir, kom tidigt
till Paris, sökte utan resultat bli elev vid École
des beaux-arts, studerade i privata kurser,
lärde känna É. Manet och dennes krets av
revolutionära unga modernister, deltog i ett
par av deras grupputställningar, senast i
»im-pressionisternas» utställning 1877, men väckte
ej större uppmärksamhet — en mot riktningen
välvillig kritiker (Huysmans) fann hans alster
barbariska, barnsligt ofullgångna men
innehållande nya färgtoner och mäktiga anslag.
Från denna tid äro C:s självporträtt,
stilleben, figurer i friluft, badande kvinnor. De
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
