Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Cézanne, Paul - Cf (C & f) - C. f. - cf., cfr - cg el. cgr - C. G. S.-systemet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
847
Cf—C. G. S.-systemet
848
målningar han en tid framåt sände till
salongen blevo — med ett enda undantag —
avvisade. 1879 drog han sig ifrån kamraterna
och var sedan till sin död bosatt i sin
födelsestad, där han levde indraget, som en
småborgare, även sedan han ärvt sin faders
förmögenhet. Han målade efter eget huvud,
ihärdigt sökande en form, som fullt uttryckte hans
inre syn på de måleriska uppgifter han
brottades med. C:s strävan skilde sig från
im-pressionisternas luftmåleri, från deras sökande
efter att fastslå ett ögonblicksintryck till en
fast syntetisk helhet och till en genomförd
harmoni av utspekulerat sammanställda
färger. Naturföreteelserna reducerade han till
det, som för honom syntes det huvudsakliga.
Han pålade färgerna i breda fläckar, i en
mosaikstil, som han renodlade med konsekvens,
hårdnackat fasthållande kravet på bildens
jämvikt och rytm. — C. arbetade ganska
okänd och obeaktad, tills han efter en
utställning i Paris 1895 upphöjdes till en av de mest
betydande och en av de ledande bland
samtida konstnärer. Sedan dess har han i högsta
grad påverkat yngre släkten även långt utom
Frankrike. Hans landskap, hans badande
kvinnor och hans stilleben med äpplen på en
bordduk ha blivit efterbildade i otaliga varianter.
Expressionister och kubister ha fått uppslag
av honom. Som vägbrytare och grundläggare
har han ingått i det unga släktets
medvetande. Museer i mängd ha förvärvat arbeten
av C. Han är representerad i Louvre av
flera av sina tidigare verk, i
Luxembourg-galleriet, i Berlins nationalgalleri och
flerstädes i Tyskland, i Stockholm (på
Nationalmuseum ett typiskt landskap och ett av hans
representativa stilleben), i Göteborg (två
landskap), Köpenhamn, Oslo, Helsingfors. Monogr.
av Meier-Graefe (1911 och senare), E. Faure
(1910), A. Vollard (1914), G. Cogniet (1919)
m. fl. G-gN.
Cf (C & f), handelsterm, bildad av
begynnelsebokstäverna i de engelska orden cost,
freight. När en vara säljes »cf», med angiven
bestämmelseort, skall säljaren på sin
bekostnad sända varan till denna ort. Godset
skall anses avlämnat av säljaren, och risken
för detsamma övergår till köparen, då det
omhändertagits av den, som åtagit sig dess
bortforslande, eller bragts innanför
vederbörande fartygs sidor. Transportförsäkring blir
köparens sak (jfr C i f). Köparen är skyldig
erlägga betalning mot konossement eller
fraktsedel samt, i avräkning på
köpeskillingen, frakt, som ej av säljaren guldits.
(Jfr köplagen § 61 o. 71.) Jfr Fritt om
bor d (f o b). O. Ä.
C. f., förkortning för musiktermen canto
fermo.
cf., cfr, förkortningar av lat. co’nfer, jämför!
eg el. cgr, förkort, för centigram.
C. G. S.-systemet. Fördelarna av ett
internationellt måttsystem med för alla nationer
lika och entydiga storheter ha föranlett
me
Ord, som saknas under
tersystemets allmänna införande. Men för
mätning av elektriska, magnetiska och vissa
mekaniska storheter räcker ej metersystemet
till. Om vi t. ex. som enhet för
mekanisk kraft välja jordens dragningskraft på
massan 1 kg, finna vi, att denna enhet
varierar med tyngdkraften på olika ställen av
jorden och på olika höjd över havet.
Genom överenskommelser (internat. kongress i
Paris 1881) har man för vetenskapliga
mätningar allmänt antagit de fundamentala
enheterna centimeter, gram och sekund, varav
namnet C. G. S.-system. Sålunda är C. G.
S.-systemet baserat på enheterna för längd,
massa och tid, nämligen centimeter =
av normalmetern, gram = k/qq av massan av
normalkilogrammet, sekund = oilHJ
medelsol-dygn. Ur dessa tre fundamentala storheter
kunna sedan alla övriga behövliga enheter
härledas med hjälp av redan kända lagar
genom att man giver de i lagarna eller
relationerna förekommande konstanterna enkla
värden. I de sålunda härledda enheterna ingå
de fundamentala enheterna i olika potenser.
Potensens exponent kallas den härledda
enhetens dimension med avseende på den
fundamentala enheten. Då en hastighet (v)
mätes i väg (1) per tid (t), blir
dimensions-ekvationen [v] = [1 t-1], och enheten för
hastighet blir cm . sek.-i. Acceleration är
hastighetsökning per tid i dimensionsformel
[a] = [1 t-2). Enheten för acceleration är
sålunda en hastighetsökning av 1
hastighetsenhet per tidsenhet eller cm . sek.-2.
Enheten för kraft skulle kunna bestämmas
på mera än ett sätt. Man har emellertid valt
kraftens egenskap att giva en fritt rörlig
massa (m) en viss acceleration (a). Kraften
är till sin storlek proportionell mot
produkten m . a, alltså: k = C . m . a, om C är en
konstant. Kraftens dimensionsekvation blir:
[k] = [1 m t-2]. Sätta vi konstanten C = 1,
välja vi tydligen till kraftenhet den kraft,
som förmår giva massenheten (= 1 g)
accelerationen 1 (= 1 cm sek.-2). Denna kraftenhet
blir cm g sek.-2 och har fått namnet dyn.
Storleken av 1 dyn är ungefär lika med
vikten av 1,02 mg vid jordytan.
Enheten för energi (arbete, värmemängd,
»levande kraft») är det arbete, som uträttas
av kraften 1 dyn, då den verkar längs vägen
1 cm. Denna enhet (cm2 g sek.-2) kallas er g
(107 erg = 1 joule = 0,239 gramkalorier).
Enheten för effekt är 1 erg per sekund
(cm2 g sek.-3); 107 sådana enheter kallas 1 watt.
Enheten för tryck är 1 dyn per cm2 eller
cm-1 g sek.-2 och kallas bar (10® bar = 1
mega-bar = omkr. 750 mm kvicksilver; se vidare
B a r).
När man vill definiera elektriska eller
magnetiska enheter, kan man genomgående göra
detta på två olika sätt, beroende på vilka
lagar och fenomen man betraktar. Man
kommer på detta vis fram till två skenbart helt
olika system av enheter, elektromagnetiska
C, torde sökas under K.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
