Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Chabot, Jean Baptiste - Chabrias - Chabrier, Alexis Emmanuel - Chabur - Chacabuco - Chaco - Chaconne - Chacornac, Jean
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
851
Chabrias—Chacornac
852
Landskapsbild från el Gran Chaco.
C. har ombesörjt ett stort antal. Även må
nämnas hans »Répertoire d’épigraphie
sémi-tique», I—III (1900—18) och »Les langues et
les littératures araméennes» (1910). (P. L.)
Cha’brias, berömd atensk fältherre, som
spelade en framträdande roll i atenarnas strider
med spartaner, traker o. s. v. i första hälften
av 300-talet f. Kr. Han trädde även i tjänst
hos en mot perserna upprorisk egyptisk
konung. Under bundsförvantskriget innehade
han ett viktigt flottbefäl och stupade i en
sjödrabbning i Chios’ hamn 357 f. Kr.
Chabrier [Jabrie’], Alexis Emmanuel,
fransk kompositör (1841—94). Fick sin
egentliga berömmelse genom operetter, särskilt
»Gwendoline» (1886). Skrev även
klaverstyc-ken och orkesterfantasien »Espana». T. N.
Chabur [-bö’r], biflod fr. v. till Eufrat, i
Mesopotamien, forntidens Chaboras (Aborras),
Xe-nofons Araxes och hebréernas Kebar. 950 km
lång. Utgjorde länge gräns för romerska riket.
Chacabuco [tjakacoo^å], stad i sydamerik.
republ. Chile, 81 km n. ö. om Santiago. San
Martin vann där 12 febr. 1817 över
spanjorerna en seger, som medförde Chiles befrielse.
Chaco [tfa’kå]. 1. ElGranChaco, »det
stora jaktområdet», sammanfattande
benämning på de stora slätterna i Sydamerika,
mellan 19° och 29° s. br., Paraguayfloden i ö.
bch Anderna i v., ett område, vars areal
anslås till 537,000 kvkm, varav mer än hälften,
omkr. 325,000 kvkm, tillhör Argentina, resten
Paraguay och Bolivia. Det utgöres av ett
lågland, som i n. v. utan skarp gräns
övergår i de högre Llanos de Chiquitos, i s. v.
genom Rio Salado är skilt från pampas. Den
norra delen, som ännu är i stor utsträckning
outforskad, bildar, så långt känt är, en
grässlätt med stora försumpningar och grunda
sjöar, ofta med salt vatten. Här och där reser
sig en låg skogsdunge, och
över stora sträckor förläna
de glest stående,
smal-stammiga karnaubapalmer-na (Copernicia cerifera)
landskapet en ytterst
enformig prägel. Den s.
delen upptages västerut mest
av saltstäpper och
sandöknar; i ö. finnas grässlätter
och företrädesvis utmed
floderna yppiga skogar.
Klimatet företer stora och
hastigt inträdande
växlingar : maximum under
sommaren 45°, minimum
under vintern 9°. — Ända
till mot slutet av
1800-talet var Gran Chaco
tummelplatsen för talrika vilda
indianstammar; endast
utmed Paraguayfloden och
Rio Bermejo funnos några
missionsstationer och
enstaka nybyggen, vid vilka
fort uppförts till skydd mot indianerna.
Under den senare tiden ha vita invandrat i
större mängd, huvudsakligen i den Argentina
tillhöriga södra delen, C. austral och C.
central, dels för att driva boskapsskötsel
och odla sockerrör, dels för att tillgodogöra sig
de nyttiga träslagen, framför allt »quebracho
colorado», som lämnar det värdefulla
que-bracho-extraktet. I det Paraguay och Bolivia
tillhöriga C. b o r e a 1 (n. om Rio Pilcomayo)
har vit befolkning bosatt sig endast i
utkanterna, huvudsakligen utmed
Paraguayfloden. Se kartan över Argentina i bd 2.
— Litt.: E. von Rosen, »Bland indianer»
(1921). G. M-e.
2. Territorio del Chaco, territorium
i n. ö. Argentina, med floderna Teuco och
Bermejo som n. ö. och Paraguay-Paranä som ö.
gräns; 136,594 kvkm, 58,160 inv. (1924).
Huvudstad: Resistencia, vid Paranä (8,387 inv.
1920). Territoriet är ett slättland, som
upptages av el Gran Chaco austral (se ovan).
3. Territorio del Gran Chaco,
territorium i s. ö. Bolivia, mellan floderna
Paraguay och Pilcomayo; 120,000 kvkm, 13,085
inv. (1915). Huvudstad: Villa Montes.
Bolivias äganderätt till området bestrides av
Paraguay.
Chaconne [Jakå’n], fr., italiensk och fransk
dans i 3/4 takt; i sviten ett dansstycke, ofta
med variationer; även upptagen i operan.
Dess glanstid var 1675—1725. J. S. Bachs c.
i d-moll-sonaten för violinsolo har blivit
särskilt berömd. T. N.
Chacornac [Jakårna’k], Jean, fransk
astronom (1823—73). Var till 1854 anställd vid
observatoriet i Marseille, sedan i Paris till
1863. Han upptäckte sex mindre planeter
samt utgav stjärnkartor över ljussvagare
stjärnor m. m. (S. A-f.)
Ord, som saknas under
C, torde sökas under K.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
