Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - C. G. S.-systemet - C. G. T. - Chabarovsk - Chabas, François - Chabasit - Chablais - Chablaisalperna - Chablis - Chabot, Jean Baptiste
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
849
C. G. T__Chabot
850
enheter (E M E) och elektrostatiska enheter
(E S E).
Anmärkningsvärt är, att enheterna i dessa
båda system förhålla sig till varandra som
någon potens av hastigheten c = 3 . 1010 cm sek.-l
(ljushastigheten). Se vidare Elektriska
enheter.
Här nedan meddelas en tabell över de
viktigaste enheternas dimensioner i C. G.
S.-systemet.
Enhet för Dimension
cm S sek.
Längd 1 0 0
Yta 2 0 0
Volym 3 0 0
Massa 0 1 0
Täthet -3 1 0
Tid.... 0 0 1
Hastighet... 1 0 -1
Acceleration 1 0 -2
Kraft (dyn\_ 1 1 -2
Energi (erg) 2 1 -2
Effekt 2 1 -3
Tryck (har)... -1 1 -2
Tr öghetsmoment 2 1 0
Elektrostatiska enheter:
Elektricitetsmängd i i -1
Potential i i -1
Kapacitet... i 0 0
Strömstyrka 3 2“ 1 -2
Motstånd 1 0 1
Elektromagnetiska enheter:
Elektricitetsmängd 1 i 0
Potential (Spänningsskillnad) i I -2
Kapacitet. -i 0 2
Strömstyrka i 2 1 2 -1
Motstånd 1 0 -1
Magnetism (Polstyrka) 3 2 1 2* -1
Magnetisk fältstyrka (gauss) -1 2 1 2 -1
Magnetiskt moment 5 1 -1
Förslag ha gjorts såväl att minska antalet
fundamentala enheter som att öka det. Det
förra är möjligt t. ex. genom att sätta
konstanten i Newtons attraktionslag
(gravita-tionskonstanten) = 1, då man får möjlighet
att låta en av de tre tidigare fundamentala
enheterna bli härledd, t. ex. massan;
enhets-massan i detta system skulle bli omkr. 15 ton.
Man kan även välja helt nya fundamentala
enheter. Ett av Planck (1900) uppställt s. k.
naturligt system baseras på 4 universella
konstanter, nämligen ljushastigheten i vakuum,
gravitationskonstanten och två
termodyna-miskt definierade konstanter h och k, vilka
Ord, som saknas under
alla han sätter = 1. Detta system är
fullkomligt oberoende av alla på jorden rådande
tillfälliga förhållanden och måste anses kunna
reproduceras helt oberoende av alla tänkbara
mänskliga eller kosmiska omstörtningar.
Litt.: Åkerlund, »De absoluta enheterna»
(1897); Linders, »Die für Technik und Praxis
wichtigsten physikalischen Grössen» (1904); v.
Waltenhofen, »Die internationalen absoluten
Masse» (1902). Se även Kohlrausch,
»Lehr-buch der praktischen Physik» (14 :e uppl.
1923). J. T.
C. G. T., förkortning för fr. Confédération
Générale du Travail (se d. o.).
Chabarovsk [^abaråTsk], stad i
Amurlan-det, i asiatiska Ryssland, vid Amurflodens
förening med Ussuri; omkr. 50,000 inv.
Ändstation för den s. k. Ussuribanan (från C.
till Vladivostok). Järnverkstäder och
skeppsvarv, pälshandel. Grundlädes 1858 som
militärstation med namnet Chabarovka (efter en
rysk pioniär i Amurlandet på 1600-talet,
Jero-fej Pavlovitj Chabarov); nuv. namn sedan 1893.
Chabas [J"aba’], Frangois, fransk
egyp-tolog (1817—82). Var vinhandlare i
Chalon-sur-Såone och hade vid sidan av sitt
egentliga arbete förvärvat sig omfattande
kunskaper, särskilt i språk. Dessa studier förde
honom snart till egyptologien, åt vilken han
sedan ägnade sina bästa krafter. Hans
verksamhet på detta område var synnerligen
omfångsrik. Begåvad med en ovanlig språktalang
och en lycklig gissningsförmåga, lyckades
han ofta tolka texter, som förut trotsat alla
tydningsförsök. Bland C:s arbeten må
nämnas: »Le papyrus magique Harris» (1861),
»Mé-langes égyptologiques» (1862—73; i 3 serier),
»Études sur 1’antiquité historique d’après les
sources égyptiennes» (1872; 2:a uppl. 1873)
samt (i samband med den engelske
egyptolo-gen C. W. Goodwin) »Voyage d’un égyptien en
Syrie, en Palestine et en Phénicie» etc. (1866).
Hans biogr. har på sv. behandlats i Liebleins
»Det gamla Egypten i dess skrift» (1877). K. P.*
Chabaslt, ett zeolitmineral, se Z e o 1 i t e r.
Chablais [/ablä’], it. Sciablese, landskap s.
om Genèvesjön, omfattande n. delen av nuv.
franska dep. Haute-Savoie. Huvudort: Thonon.
Chablaisalperna [/ablä’-], se Alperna,
sp. 627.
Chablis [Jabli’], stad i fr. dep. Yonne
(Bour-gogne), vid Serein; 1,741 inv. (1921). Berömt
för sitt vita vin (se Bourgogneviner).
Chabot [Jabå’], Jean Baptist e, fransk
orientalist (f. 1860). Blev teol. dr i Louvain
1892, idkade orientaliska språkstudier i Paris,
företog 1893—94 en resa till Palestina för
arkeologiska forskningar och ledde 1897 en
arkeologisk expedition till Syrien. C. är
initiativtagare till och en av huvudredaktörerna
för samlingsverket »Corpus scriptorum
chri-stianorum orientalium» (1903 ff.), som skall
omfatta alla viktigare kristet teol. skrifter
på syriska, etiopiska, koptiska och arabiska
i original och övers.; 78 bd föreligga, av vilka
C. torde sökas under K.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
