Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Chaironeia - Chaise - Chaiselongue - Chakani - Chalaza el. Kalaza - Chalazion - Chalcedon (stad) - Chalcedon (kiseldioxid) - Chalcha, Khalkha - Chalcididae, Chalcis - Chalco - Chalgrin, Jean François Thérèse - Chalicodoma - Chalicotherium - Chalid bin el-Walid el-Machzumi - Chalkedon (stad) - Chalki - Chalkidike - Chalkis - Chalkografi - Chalkokondylas, Demetrios - Chalkopyrit - Chalkosin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
855
Chaise—Chalkosin
856
vid floden Kefissos. Där vann, 338 f. Kr., Filip
av Makedonien den seger över tebaner och
atenare, genom vilken de grekiska staterna
kommo under hans ledning. På slagfältet
upprestes ett nu åter restaurerat marmorlejon
som minnesmärke över de fallna grekerna.
På samma ställe besegrade Sulla 86 f. Kr.
Mithridates den stores fältherre Archelaos.
Historieskrivaren Plutarchos föddes i C. omkr.
50 e. Kr. Obetydliga ruiner av staden vid
nuv. byn Kapraina.
Chaise Lfäz], fr., stol.
Chaiselongue [Jäzlä’g], fr., se Schäslong.
Chakäni, persisk skald, se Persiska
litteraturen.
Chala’za el. K a 1 a z a, se Fröämne.
Chala’zion (av grek. cha’laza, hagel), en i
ögonlocket belägen, ända till ärtstor svulst,
orsakad av sjukliga förändringar i
meibom-ska körtlarna. Genom sitt kroniska förlopp
och frånvaron av nämnvärda inflammatoriska
symtom skiljer den sig från vageln
(hordeo-lum). Behandlingen är operativ. E. L-g.
Chalcèdon, bitynisk stad, se Chalkedon.
Chalcedön, i naturen förekommande, ej
kristalliserande varieteter av kiseldioxid, Si O2.
C. förekommer vanligen som njurformiga
eller stalaktitiska bildningar, vilka helt eller
delvis utfylla hålrum i yngre
eruptivberg-arter, exempelvis på Island och Färöarna.
Vissa varieteter av c. slipas som
prydnads-stenar, exempelvis k a r n e o 1 (röd), k r
y-sopras (grön) och agat (se d. o.). Till c.
brukar även f 1 i n t a (se d. o.) räknas. Se
även Kvarts.
ChaTcha, K h a 1 k h a, största horden av
folket mongoler. Den är utbredd över så gott
som hela Yttre Mongoliet (se Mongoliet)
och nomadiserar söder ut in i Gobi. Se vidare
Mongolerna. S. L.
Chalci’didae, ChaTcis, se Parasitsteklar.
Chalco [tJaTkå], sjö i Mexiko, 2,286 m ö. h.,
31 km s. ö. om Mexico city, dit en kanal leder.
Flytande blomster- och köksträdgårdar.
Chalgrin [/algrä’], Jean Frango is
Thérèse, fransk arkitekt (1739—1811).
Studerade i Paris och Rom, tog ivrig del i
sin tids strävan till klassicitet i
arkitekturen, lämnade ritning till S :t Philippe du
Roule, College de France och till triumfbågen
på Place de 1’Étoile, som dock efter hans död
fullbordades i delvis förändrad gestalt. G-g N.
Chalico’doma, se Bifamiljen, sp. 262.
Chalicothèrium, fossilt däggdjurssläkte, till
hörande hovdjuren men med tre kraftiga
gräv-klor på varje fot. Tänderna tillpassade till
mjukare växtföda. Från undre pliocen i
Europa (C. Goldfussi av noshörnings storlek), i
Kina ännu under istiden. T. O.
Chälid bin e 1 - W a Ii d el-Machzümi,
arabisk krigare på Muhammeds tid (d. 642).
Först en avgjord motståndare till profeten,
bidrog han i huvudsaklig mån till dennes
nederlag vid berget Ohod (625). Sedermera slöt
han sig till Muhammed och blev hans
trog
naste fältherre. Efter slaget vid Mu’ta i
Syrien (629) fick han av Muhammed tillnamnet
Saif-alläh (»Guds svärd»). Efter profetens död
slog han 634 kejsar Herakleios vid Adjnadein
(Jarmut) och erövrade Syrien, Palestina och
en del av Persien. (P. L.)
Chalkedon (lat. Chalcèdon’), stad i det forna
Bitynien, vid Bosporen, mitt emot Bysantion
(Konstantinopel). C. grundlädes omkr. 675 av
kolonister från Megara, erövrades 505 av
perserna och 409 av Alkibiades samt tillföll 75
e. Kr. jämte det övriga Bitynien romarna
genom konung Nikomedes III:s testamente.
Konstantin besegrade där i sept. 323 Licinius
och lät därpå förändra stadens alla grekiska
tempel till kristna kyrkor. Den ombyggdes
ståtligt på 500-talet av Justinianus och fick
då namnet Justinianea. C. förstördes i grund
av osmanerna, och dess plats utmärkes nu av
några ruiner vid Kadiköi. I C. hölls 451
det fjärde allmänna (ekumeniska)
kyrkomötet, vid vilket nestorianismen och
eutychia-nismen fördömdes och ett symbolum, den s. k.
chalkedoniska trosbekännelsen,
uppställdes. Se därom Ekumeniska
möten och Monofysiter.
Chalki [^aTki], ö i Marmarasjön, se
Prins-ö arn a.
Chalkidi’ke [^al-], halvö på sydkusten av
Makedonien, mellan Saloniki- och
Rendina-vikarna, s. och s. ö. om Saloniki. Mot s.
utlöpa 3 fingerformade uddar, Hagion Oros med
berget Athos, Longos och Kassandra, mot
n. begränsas C. av Besiksjön; den är bergig
och har järn och silverhaltig blymalm. C.
bebos av greker och tillhör nu Grekland.
Jfr Athos och Chalkis.
Chalkis [^aT-], nygrek. E gr i po, ital.
Negro-ponte, huvudstad i grek, nomos Eubea vid det
här blott 20 m breda Euripossundet; 13,280
inv. (1920). En bro leder sedan 411 f. Kr.
över sundet till fastlandet. Sedan 700-talet
f. Kr. grundade C., som var en blomstrande
handelsstad, talrika kolonier, särskilt i
Syd-italien och på Sicilien, samt å den efter C.
benämnda halvön Chalkidike. 506 kom staden
under Aten. Venezianerna, som innehade C.
åren 1209—1470, uppförde storslagna, ännu
bevarade murar kring staden.
Chalkografl (av grek. chalko’s, malm, och
grafei’n, teckna, skriva), numera ofta använd
beteckning för den del av den mineralogiska
vetenskapen, som sysslar med mikroskopiskt
studium av metalliska mineral, företrädesvis
malmer.
Chalkoko’ndylas, Demetrios, grekisk
grammatiker (omkr. 1424—1511). Född i Aten,
verkade han efter Konstantinopels fall (1453)
som lärare i grekiska språket först i Perugia
och sedan i Florens. Han skrev på
gammalgrekiska en grekisk grammatika och
ombesörjde den första tryckta uppl. av Homeros
(1488) m. fl. grekiska författare.
Chalkopyrlt, dets. som kopparkis (se d. o.).
Chalkosin, dets. som kopparglans (se d. o.).
Ord, som saknas under
C, torde sökas under K.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
