- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Tredje upplagan. 4. Bromell - Commodore /
857-858

(1923) [MARC] - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Challemel-Lacour, Paul Armand - Challenger - Challengerexpeditionen - Challengerryggen - Chalmers, George - Chalmers, James - Chalmers, Thomas

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

857

Challemel-Lacour—Chalmers, Th.

858

Challemel-Lacour [J"almäT-lakö’r], Paul
Armand, fransk statsman (1827 —96

28ho). Var lärare i Limoges och
landsförvisa-des efter statskuppen 1851 som ivrig
republikan. Efter vidsträckta
resor blev C. 1856
lärare i fransk litteratur
vid polyteknikum i
Zürich, återvände efter
amnestien 1859 till
Frankrike och
försörjde sig som publicist
och skriftställare. Tills,
m. sin vän Gambetta
grundade han 1868
tidskriften Revue
Po-litique. 1870—71 var
han prefekt i depart.

Rhöne och lyckades undertrycka upproret i
Lyon. 1872 invaldes C. i nationalförsamlingen
och 1876 i senaten. Han var ivrig anhängare
till Gambetta, utgav en tid dennes organ
Ré-publique Frangaise och stod då de radikala nära
men förordade 1888 en sammanslutning av de
moderata republikanerna, vilkas ledare han
slutligen blev. 1879 var C. fransk ambassadör
i Bern, 1880—82 i London, 1883 utrikesminister
i Jules Ferrys ministär och 1893—95
president i senaten, vars talan han med
vältalighet och kraft förde i flera
maktbefogenhets-strider med deputeradekammaren. C:s
»Oeuv-res oratoires» utgåvos av J. Reinach 1897. Jfr
Grelé, »C.» (1917 ff.).

Challenger [t/äTind^e], »Utmanaren»,
engelsk korvett, med vilken 1872—76
Challenger expeditionen (se nästa art.) utfördes.

»Challenger» i Södra ishavet.

Challengerexpeditionen [tJäTind^e-], en
oceanografisk expedition med engelska
korvetten »Challenger», utförd dec. 1872—maj
1876 under vetenskaplig ledning av zoologen
Wyville Thomson. C. var den första stora
expeditionen av detta slag och har hittills i
omfattning ej överträffats av någon senare. I C.
deltogo fem vetenskapsmän: fyra zoologer och
en kemist. Under första året (1873)
korsades Atlanten i olika riktningar, bl. a. för
undersökning av Golfströmmen. Vintern 1873
—74 (sommartid på södra halvklotet) besöktes

Ord, som saknas under

Södra ishavet s. om Afrika och Indiska
oceanen, varvid färden utsträcktes ända till den
antarktiska isbarriären (66° 40’ s. br.), dock
utan att land upptäcktes. Under de
följande åren undersöktes Stilla havet, särskilt
dettas västra delar, på olika breddgrader.
Hemfärden togs genom Magellansundet. — C.
blev grundläggande för vår kunskap om
oceanernas djupförhållanden och bottenbildningar,
temperatur- och salthaltsförhållanden på
skilda djup samt om de stora havsdjupens
djurvärld. Iakttagelserna och det hemförda
materialet (nu i British museum) bearbetades
först under ledning av W. Thomson samt efter
hans död 1882 av John Murray, som även
deltagit i expeditionen. I detta arbete
medverkade 76 vetenskapsmän av skilda nationer,
bl, a. svensken Hj. Théel. Arbetet, vars titel
är »Report on the scientific results of the
ex-ploring voyage of H. M. S. Challenger»,
förelåg färdigt först 1896 och består av 50 stora
kvartvolymer (omkr. 29,500 sidor), därav 40
med zoologiskt innehåll. En utförlig
reseskildring ingår i verket. — Litt.: Moseley, »Notes
by a naturalist on the ’Challenger’» (1879). J.E.

Challengerryggen [tJäTind^o-], längsgående
bottenförhöjning i Atlantiska oceanen (se d. o.).
Jfr Challengerexpeditionen.

Chalmers [tja’moz el. tfäTmez], George,
skotsk fornforskare (1742—1825). Emigrerade
1763 till Nordamerika och blev advokat i
Baltimore, återkom till England 1775 och var
från 1786 anställd i ministeriet för handeln
och kolonierna. C:s stort anlagda verk
»Cale-donia, or an account, historical and
topogra-phical, of North Britain» (3 bd, 1807—24) är
ett ofulländat skotskt motstycke till Camdens
»Britannia». C. var en av de sista
representanterna i England för äldre tiders flitiga och
mångskrivande men ej alltför kritiska
fornforskare. V. S-g.

Chalmers [tfä’mez el. tjä’lmøz], James,
skotsk missionär (1841—1901). Var först
stadsmissionär i Glasgow, utsändes 1866 i
Londonmissionssällskapets tjänst till ön
Ra-rotonga bland Herveyöarna i Söderhavet och
fick 1877 ledningen av ett missionsfält bland
kannibaler på Nya Guineas s. ö. kust med
Port Moresby som huvudstation, dit
missions-eleverna från Rarotonga följde honom. Arbetet
gick under C:s energiska ledning raskt framåt,
men på en undersökningsresa till Airdfloden,
där ett nytt missionsfält skulle upptagas,
mördades han jämte sin medarbetare
Tom-kins och 12 infödda missionärer av kannibaler.
C. har skildrat sin verksamhet på Nya
Guinea i »Pioneer life and work in New Guinea
1877—94» (1895). A. K.*

Chalmers [tfä’moz el. tjä’lmez], Thomas,
skotsk teolog, grundare av den skotska
frikyrkan (1780 17/3—1847 31/s). Blev 1802
biträdande lärare i matematik vid S:t
Andrews-universitetet och därjämte 1803 predikant i
en närbelägen landsförsamling, utgav 1808 ett
nationalekonomiskt arbete, »Inquiry into the
C, torde sökas under K.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Jul 17 16:13:10 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfdd/0551.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free