Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Chalmers tekniska institut (Chalmersska slöjdskolan, Chalmers tekniska läroanstalt) - Châlons-sur-Marne - Chalon-sur-Saône - Calotais, L. R. de C. de La - Chalottenlök - Cham (folkstammar) - Cham (Amédée de Noé) - Chama - Chamade - Chamaecyparis - Chamaeleon - Chamaenerion - Chamar (Chambhar) - Chamaver - Chamba - Chambal - Chamberlain, Austen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
861
Chålons-sur-Marne—Chamberlain, A.
862
s t a 11, vilken sedan 1895 åtnjutit årligt
statsbidrag. G. H-r.
Chålons-sur-Marne [Jal5’-syr-ma’rn], stad i
n. ö. Frankrike, huvudstad i dep. Marne, vid
floden Marne och Marne-Rhen-kanalen; 31,194
inv. (1921). Katedral från 1200-talet,
Notre-Dame-kyrkan från 1100—1300-talet.
Läder-och skoindustri samt champagnetillverkning.
C. är det gamla Catalaunum. På Katalauniska
fälten, s. om staden, blev Attila 451 besegrad
av Aetius. Strax n. ö. om C. upprättade
Napoleon III ett stort övningsläger för franska
armén. Under världskriget blev staden under
tyskarnas framryckning i krigets början
besatt av dem 4 sept. 1914 men måste efter
slaget vid Marne utrymmas 10 sept.
Chalon-sur-Saöne [/alå’-syr-sä’n], stad i fr.
dep. Saöne-et-Loire, vid Canal du Centres
mynning i Saöne; 31,609 inv. (1921). Järnindustri,
vin- och spannmålshandel. Av kyrkor märkes
S:t Vincentkatedralen från 1200-talet,
restaurerad på 1800-talet.
Chalotais [Jalåtä’], L. R. d e C. d e L a, se
La Chalotais.
Chalo’ttenlök, se Löksläktet.
Cham [tJam], namn på vissa i nuv. s.
An-nam bosatta folkstammar, de sparsamma
resterna av ett en gång stort och mäktigt folk,
innehavarna av Champariket. Grundat
i slutet av 100-talet e. Kr. genom införlivning
av flera smärre stater (främst Panduranga
och Kauthara), som tillkommit genom
kulturellt inflytande från Främre Indien, stod
Champariket, av kineserna kallat Lin-i och
omfattande Bortre Indiens östkust från nuv.
Phan-thiet i s. till Hué i n., urspr. i
vasallförhållande till Kina, liksom även n. Annam,
men var reellt tämligen självständigt, och
perioden 200—900-talet e. Kr. utmärker sig för
en serie krig med Kina. Från mitten av
900-talet, när Tonkin-Annam under en nationell
dynasti befriat sig från kinesisk överhöghet,
t. o. m. 1400-talet blev Annam den ständiga
fienden. Troligen 1288 besöktes Champa av
Marco Polo. 1471 bröts Champas makt, och
det blev en till sitt område starkt minskad
lydstat under Annam till 1822, när dess siste
konung flydde till Kambodja.
Under rikets blomstringstid var
chamfol-ket utmärkta kolonisatörer; där förr
präktiga risfält och väldiga kanaliseringssystem
sträckte sig, breder sig nu en tät och osund
djungel, och franska arkeologer ha de senaste
årtiondena upptäckt och utgrävt stora
ruinområden och ståtliga tempel samt uppdagat
en mängd inskrifter på sanskrit och
cham-språket, som vittna om en hög kultur av
främre-indisk karaktär och med indisk
religion. De förnämsta fynden äro den väldiga
tempelstaden Mi-so’n ett stycke s. om nuv.
Tourane och templet Po Nagar invid nuv.
Nha-trang. Champa har ingående skildrats i
Bulletin de 1’École Frangaise d’Extréme-Orient
(1900 ff.). En populär översikt i J. Leuba, »Les
Cham et leur art» (1923). B. Kgn.
Ord, som saknas under
Cham [kam], pseudonym för Amédée de
N o é, fransk tecknare (1819—79). Fyllde
under en 30-årig oförtröttad verksamhet som
karikatyrtecknare album, kalendrar och
tidningar, i främsta rummet veckobladet
Cha-rivari, med satirer — av ej alltid så hög
konstnärlig lödighet — över dagens moder,
typer och händelser. Monogr. av Ribeyre
(1885). G-gN.
Chäma, se C h a m i d a e.
Chamade [fama’d], fr., förr benämning på
de trum- el. trurnpetsignaler, som avsågo att
tillkännage för fienden, att man önskade
underhandla eller dagtinga.
Chamaecy’paris, ett cypressen närstående
barrträdssläkte, utmärkt genom små,
klotrunda kottar och tvåsidigt riktade
smågrenar. Mest bekanta bland de 5 kända
arterna äro sitkacypressen (G.
nutkaèn-sis), ett ända till 30 m högt träd, hemma på
Nordamerikas västkust och sedan 1851 odlat
som parkträd i Europa, samt den japanska
solcypressen, kinoki el. fusinoki
(C. obtusa), som ej når fullt samma storlek
och vars vita ved nyttjas som
byggnadsmaterial. Egendomliga fixerade
ungdomsfor-mer med utspärrade barr av sistnämnda och
ett par andra arter odlas ofta som
prydnadsväxter under namn av Retinospora. Jfr fig.
22 å pl. till art. Barrträd. G. M-e.
ChamäUleon, se Kameleont.
ChamäUleon mineräle, se
Manganföreningar.
Chamaene’rion, se Duntravsläktet.
Chamaè’rops, se Dvärgpalm.
Chamär (C h a m b h ä r), namn på
garvar-och läderarbetarkasten i n. och centrala
delarna av Indien. Kasten, som räknar ung.
11 mill. medl., tillhör på grund av sitt yrke
(arbetet med döda djurs kroppar och hudar)
de allra mest föraktade och lägst stående.
Den har en mängd egendomliga och
religions-historiskt intressanta bruk och riter; om dem
jfr Briggs, »The Chamars» (1920).
Chamäver, ett litet germanskt folk, som
bodde vid nedre Rhen och Ijsel samt 358,
då det inträngt på romerskt område,
besegrades av kejsar Julianus. C. hade ännu på Karl
den stores tid en egen lag, som finnes bevarad
och närmast ansluter sig till de frankiska
lagarna. S. F. H.*
Chamba [tfa’mba], vasallstat i Indien bland
Himalajabergen, s. ö. om Jammu-Kashmir;
8,330 kvkm, 141,867 inv. (1921). Dalgångarna
äro mycket bördiga. Rajan är av rajputstam.
Inom området ligger sanatoriet Dalhousie;
huvudstad är C., 14 km ö. därom.
Chambal [tfa’mbal], en av de största
bifloderna till Jumna i Indien. Upprinner i
Centralindien, nära Vindhyabergen, som den
genombryter, framgår genom Rajputana och
utmynnar i Jumna, ung. 10 mil s. ö. om Agra.
Längd omkr. 650 km; ej segelbar.
Chamberlain [tJéFmbolin], Austen,
engelsk politiker (f. 1863 16/io), son till Joseph C.
C, torde sökas under K.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
