Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Chalmers, Thomas - Chalmers, William - Chalmerist - Chalmersit - Chalmersska ingenjörsföreningen - Chalmers tekniska institut (Chalmersska slöjdskolan, Chalmers tekniska läroanstalt)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
859
Chalmers, W____Chalmers tekniska institut
860
extent and. stability of national resources»,
och kom 1810 efter en svår sjukdom och
genom apologetiska studier till en djupare
evangelisk fromhetsuppfattning. Hans predikningar
blevo i samband
därmed varmare och
verkningsfullare, och som
kyrkoherde i en
församling i Glasgow (fr.
1815) samlade han
kring sig stora
åhö-rarskaror. C. blev 1823
professor i
moralfilosofi vid S:t
Andrews-universitetet och
flyttade 1828 som teol.
prof, till Edinburgh.
Som kyrkoherde hade
han inlagt stor förtjänst om den kyrkliga
fattigvårdens ombildning med anlitande av
frivilliga diakoner. På 1834 års skotska
generalsynod genomdrev han sin djärva plan
att genom frivilliga sammanskott låta bygga
200 nya kyrkor och lyckades därefter inom
7 år få medel insamlade för byggande av
205 kyrkor. Ett beslut av samma 1834 års
synod, även på C:s förslag, om att
församlingarna vid kyrkoherdetillsättningar skulle
ha vetorätt mot patronatsrättens innehavare
(de stora godsägarna) ledde till skarpa
konflikter, i det att domstolarna tillerkände
pastoratens inkomster åt de av vederbörande
patronus »presenterade» och förordnade de
kyrkliga organen att installera dem i
ämbetet. Detta ledde 1843 till brytning: 203
synodmedlemmar utträdde och konstituerade
sig som Skottlands frikyrkas första synod
med C. som ordförande. Han verkade sedan
till sin död som frikyrkans ledare; den kom
under hans livstid att omfatta över 600
församlingar, och i Edinburgh upprättades med
C. som föreståndare dess prästskola, New
college. — Bland C:s skrifter märkas, utom
predikosamlingar, »Discourses on the
Christian revelation viewed in connection with
the modern astronomy» (1817), »The
Christian and civic economy of large towns»
(3 bd, 1821—26; om den kyrkliga
fattigvården), »The adaptation of external nature to
the moral and intellectual condition of man»
(1839; sv. övers. 1841) samt »Treatise on
po-litical economy» (1832), som behandlar
be-folkningsproblemet. C:s samlade skrifter
ut-gåvos i 25 bd 1849, hans »Posthumous works»
i 9 bd 1847—49. — Litt.: Biogr. av Dodds
(1892) och Oliphant (2:a uppl. 1893). Jfr även
Skottland, kyrkliga förhållanden. J. Hdr.*
Chalmers [sv. uttal ^aTmers], William,
köpman, donator (1748—1811). Född i
Göteborg av engelska föräldrar, förvärvade C.
en för den tiden betydande förmögenhet som
köpman i Kina (1783—93), återvände till
Göteborg, blev där medlem av Ostindiska
kompaniets styrelse och fick 1809 titeln kansliråd.
Kommunalt och socialt intresserad, bestämde C.
i sitt testamente, att
hälften av hans
efterlämnade förmögenhet
skulle tillfalla
Sahlgrenska sjukhuset i
Göteborg och den
andra hälften
Frimurar-barnhuset för att av
dess direktion
använ-.. das till inrättande av
en teknisk skola, den
sedermera s. k.
Chal-mersska slöjdskolan
(numera Chalmers tekniska
institut, se d. o.). G. H-r.
Chalmeri’st [^al-], elev vid Chalmers
tekniska institut i Göteborg; även ingenjör, som
genomgått detta institut.
Chalmerslt, ett kopparkisen närstående
kismineral, dets. som kuban (se d. o.).
Chalmersska ingenjörsföreningen [^aT ] är
en 1907 i Göteborg bildad sammanslutning
av från Chalmers tekniska institut
utexaminerade ingenjörer för främjande av
gemensamma intressen. Sedan 1917 har föreningen
en underavdelning i Stockholm.
Chalmers tekniska institut [^aT-], sedan 1914
benämning på den tekniska läroanstalt, som
sedan 1829’ funnits i Göteborg, grundad på
en donation av W. Chalmers (se d. o.). Skolan,
som benämndes Chalmersska
slöjdskolan till 1883 och Chalmers
tekniska läroanstalt till 1914, har från
en ringa början utvecklats till en modern
undervisningsanstalt för utbildande av tekniker
och ingenjörer. Förslag föreligger att
omorganisera institutet till en teknisk högskola.
— Institutet, som sedan 1835 åtnjutit årligt
statsunderstöd, blev 1836 ställt under en egen
styrelse, med länets landshövding som
ordförande. Genom enskilda gåvor, ökat
statsunderstöd och kommunalt bidrag har
institutet kunnat växa till sin nuv. omfattning. Dess
nuv. lokaler, grupperade kring en 1869 färdig
byggnad (efter ritning av C. F. V. von
Geger-felt), upptaga, efter om- och tillbyggnad 1904,
ett helt kvarter. Läroverket har enl. gällande
stadgar (av 1902 och 1905) till uppgift att
meddela såväl elementär som vetenskaplig
teknisk undervisning och befordra för de
industriella yrkena betydelsefull forskning. Det
består nu av två avdelningar, en lägre och en
högre, vardera med tre årskurser. Den högre
avdelningen omfattar sex fackskolor:
mekanisk, elektroteknisk, kemisk,
husbyggnads-och skeppsbyggerifackskola samt en fackskola
för väg- och vattenbyggnadskonst.
Lärarkåren omfattar 12 professorer, 5 andre-lärare
och ett antal speciallärare. Lärjungeantalet
uppgår till 500—600. Institutets ord.
statsanslag utgör för budgetåret 1925—26 185,400
kr. Nybyggnader för kemiska och fysiska
institutionerna pågå sedan 1923 med extra
anslag av riksdagen. — Vid institutet
inrättades 1887 en ma teri alp r o vn i n g s a n-
Ord, som saknas under
C, torde sökas under K.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
