Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Chamberlain, Neville - Chamberlain, sir Neville Bowles - Chamberlen, familj - Chamberlin, Thomas Chrowder - Chamberlinska planetesimalhypotesen - Chambers, Ephraim - Chambers, Robert - Chambers, sir William - Chambertin - Chambéry
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
869
Chamberlain, N. B____Chambéry
870
gjort sig känd som saklig och slagfärdig
debattör. V. S-g.
Chamberlain [tJéFmbelin], sir Ne ville
B o w 1 e s, engelsk fältmarskalk (1820—1902).
Var en av den brittisk-indiska arméns
skickligaste och mest erfarna officerare, deltog
1848—49 i Punjabfälttåget, blev 1857 under
seapoysupproret generaladjutant vid armén
framför Delhi och 1876 generallöjtnant och
överbefälhavare i Madras. Avvisandet av den
av honom ledda beskickningen till Kabul 1878
blev närmaste anledning till andra afganska
kriget. C. tog 1886 avsked ur aktiv tjänst och
utnämndes 1900 till fältmarskalk. (V. S-g.)
Chamberlen [tféiTnbelen], en familj av
engelska läkare, inom vilken förloss n ing
s-t ängen i början av 1600-talet uppfanns.
Uppfinningen hemlighölls länge inom familjen.
Chamberlin [tj^mbelin], Thomas
Chrow-der, amerikansk geolog (f. 1843). Var lärare
vid flera högskolor i U. S. A. och blev 1893
professor i geologi vid univ. i Chicago och
direktör för Walkermuseet där; emeritus 1919.
C:s arbeten behandla allmän geologi och
särskilt glacialgeologi. Tills, m. R. D. Salisbury
har han författat handboken »General
trea-tise of geology» (1905); han är utgivare av
Journal of Geology. — I »The origin of the
earth» (1916) lämnar han en samlad
framställning av den hypotes, som han, i
samarbete med astronomen F. R. Moulton,
utarbetat för att förklara bildningen av
solsystemet och jorden (jfr Solsyste m). K. A. G.
Chamberlinska planetesimalhypotesen, se
Solsystem.
Chambers [tJeiTnbez], E p h r a i m, engelsk
skriftställare (omkr. 1680—1740). Utgav 1728
»Cyclopædia, or an universal dictionary of arts
and Sciences» (2 folioband; flera uppl.), den
första engelska encyklopedien. En fransk övers,
gav närmaste anledningen till Diderots och
d’Alemberts »Encyclopédie».
Chambers [tJéFmbez], Robert, skotsk
skriftställare och förläggare (1802—71). Skrev
flera betydande arbeten i skotsk historia,
vidare »Life and works of Robert Burns» (4
bd, 1851) och (anonymt) »Vestiges of the
natural history of creation» (1844; sv.
bearbetning 1854), som — visserligen helt naivt och
ovetenskapligt — före Darwin behandlade
utvecklingsläran och väckte stort uppseende;
författaren röjdes först vid utgivandet av 12:e
uppl. 1884. Både R. C. och hans broder W i
1-1 i a m C. (1800—83), även han skriftställare,
särskilt verksam för att skydda Edinburghs
fornminnen, grundade tidigt små boklådor,
som senare sammanslogos och växte till en
stor förlagsfirma. Denna har bl. a. utgivit
»Biographical dictionary of eminent scotsmen»
(4 bd, 1832—35; flera uppl.), den förträffliga
»Cyclopædia of english literature» (1844;
senaste uppl., 3 bd, 1922) — i dessa verk var
R. C. den främste medarbetaren — samt
»Chambers’s encyclopædia» (10 bd, 1859—68;
senaste uppl. 1916 ff.).
Ord, som saknas under
Somerset house i London. I ursprungligt skick byggt
av William Chambers.
Chambers [tJéFmboz], sir William,
engelsk arkitekt (1726—96). Född i Göteborg och
son till en skotsk köpman, kom han som barn
med sina föräldrar till England och sändes
vid aderton års ålder som tjänsteman i
engelska ostindiska kompaniet med ett skepp till
Kina. På denna resa synes han under intryck
av den ostasiatiska byggnadskonsten ha
kommit på det klara med sin konstnärsböjelse.
Han studerade sedan arkitektur i Paris och
Italien och återvände 1755 till England, där
han vann rask framgång. Hovarkitekt hos
Georg III 1760, blev han under 1760-talet en
av de mest anlitade arkitekterna i landet,
adlades 1771, innehade flera höga ämbeten,
räknas jämte Reynolds som grundare av Royal
aeademy och var medlem av lärda samfund
i olika länder, bl. a. sv. Vetenskapsakademien
(1766). Bland hans byggnader är det
kolossala palatset Somerset house i London (1776
—86, utvidgat på 1800-talet). Han är den
pal-ladianska klassicismens (se Palladio) siste
store representant i England; i
trädgårdsarkitekturen (Kew gardens i London) och
rums-inredningen arbetade han också efter
förebilder från andra håll. Viktigast blev hans
propaganda för användandet av kinesiska
motiv i konstslöjd och interiörarkitektur. Bland
hans talrika skrifter äro »Designs of chinese
buildings» (1753), »Treatise on civil
archi-tecture» (1759; gällde länge som den bästa
systematiska framställningen av
klassicistisk arkitektur) och »A dissertation on
oriental gardening» (1772). — Jfr P. Klopfer,
»Von Palladio bis Schinkel» (1911). H. W-n.
Chambertin [Jäbärtä’], vindistrikt i fr. dep.
Cöte-d’Or, mellan Dijon och Beaune. Jfr
Bourgogneviner.
Chambéry [Jäberi’], huvudstad i fr. dep.
Savoie, i en vacker och bördig dalgång mellan
Lac du Bourget och Isère, omkr. 270 m ö. h.;
20,617 inv. (1921). Slott från 1232,
restaurerat på 1800-talet, förr residens för grevarna
av Savojen, gotisk katedral m. fl. kyrkor.
Ärkebiskopssäte. C. är Savojens andliga och
industriella centrum samt knutpunkt på Lyon
C, torde sökas under K.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
