Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Chammurapis lag - Chamomilla - Chamonix - Chamotte - Champ - Champa - Champagne - Champagne
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
877
Chamomilla—Champagne
878
straff — merendels dränkning eller bränning
— stadgas för ett stort antal förbrytelser;
det drabbar bl. a. tempeltjuv, människotjuv,
slavgömmare, rövare, falsk anklagare, falskt
vittne och sedlighetsförbrytare. Tungan
av-skäres för förtal, brösten avskäras på en
amma, som försummat sitt barn, händerna
avhuggas på en son, som slagit sin far, och på
en läkare, som opererat med dödlig utgång.
Fängelsestraff är okänt; i stället tillämpas
förvisning.
C. visar tydlig släktskap med Mose lag,
vilken är inemot tusen år yngre. De romerska
tolv tavlorna ha rönt ett starkt inflytande
av de urgamla semitiska rättsbegrepp den
avspeglar och likaså — ehuru i mindre grad
— den från 400-talet e. Kr. härstammande
syrisk-romerska lagboken. — Litt.: Scheil,
»Délégation en Perse. Mémoires» (IV, 1902);
Müller, »Die Gesetze Hammurabis» (1903);
Harper, »The code of Hammurabi» fl904);
Kohler och Peiser, »Hammurabis Gesetz» (5
bd, 1904—11). P.L.
ChamomiTla, se Sötblomstersläktet.
Gatubild frän Chamonix.
Chamonix [Jamåni’ el. -ni’ks], by i fr. dep.
Haute-Savoie, vid foten av Mont Blanc, i den
natursköna C.-dalen, omkr. 1,050 m ö. h., vid
floden Arve. Benämnes även Le Prieuré efter
ett där 1070 anlagt benediktinkloster. 3,094
inv. (1921). C. är en världsbekant turist- och
luftkurort, nästan helt bestående av hotell,
och utgångspunkt för bestigningar av Mont
Blanc (jfr d. o.). Vinterspelen vid olympiaden
i Paris 1924 voro förlagda till C., som under
det sista årtiondet blivit en av Alpernas
främsta vinteridrottsplatser.
Ord, som saknas under
Chamotte [JamåT], bränd och krossad
eldfast lera, som används vid tillverkning av
eldfast tegel, ugnar, smältdeglar o. dyl.
Champ [Ja], fr. (av lat. ca’mpus), fält. —
C. d e Mars [-do ma’rs], marsfält (se
Marsfältet). Jfr även M a j f ä 11.
Champa [tJaTnpa], se C h a m.
Champagne [Jampa’nj], musserande vitt vin
från trakten av Reims och Épernay i fr.
de-part. Marne (forna prov. Champagne). Enligt
traditionen skall en fransk munk, Pérignon,
omkr. 1700 i Hautvilliers kloster ha utfunnit
ett sätt att låta ungt vin efterjäsa på
väl-korkade buteljer, varvid den av jäsningen
bildade kolsyran kvarstannade löst i vinet
samt gjorde det musserande. Ur detta
uppslag utvecklade sig tekniken för
champagnetillverkning, som än i dag grundar sig på
efterjäsning av vin, buteljerat på starka,
hermetiskt tillslutna glasflaskor. Genom tillsats
av socker, löst i konjak eller vin, framställas
under lagringens gång olika typer med
växlande styrka och sötma (doux, söt; sec, torr;
brut, mycket torr). Alkoholhalten i produkten
brukar växla mellan 8 och 11 %, sockerhalten
mellan 8 och 18 %. Huvudplatserna för
Frankrikes champagnetillverkning äro Reims, Ay,
Épernay och Chälons-sur-Marne. Se bilder
på vidstående plansch. Jfr Musserande
viner. G. H-r.
Kartskiss över Champagne.
Champagne [Japa’nj], landskap i n. ö.
Frankrike, kring Marne och mellersta Seine,
huvuddelen av forna prov. C. (se kartskiss).
Upptager en sammanhängande sträcka slätter
genom depart. Yonne, Aube, Marne, Ardennes
och Aisne. Den n. v. huvuddelen, C.
pouil-leuse (»lusiga C.»), utgöres av svagt
vågfor-miga, vattenfattiga kalkstensplatåer, där den
C, torde sökas under K.
Skala 1:4 500000
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
