Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Champagne
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
879
Champagne
880
vita berggrunden mångenstädes går i dagen
emellan sparsam växtlighet, byarna ligga
undangömda i sänkorna, och endast i de djupare
vattenrika dalarna har befolkningen samlats
i stora, tätt liggande byar. Fåra vein är på
de ödsligare platåerna en huvudnäring,
annorstädes har jorden förbättrats, skog planterats,
och slätterna i C. pouilleuse frambringa
numera betydande mängder vete och råg. C.
humide i s. ö. har en annan karaktär.
Marken är sand och lera, vattnet kvarhålles ovan
jord, och landskapet präglas av strömmande
bäckar, kärr, vattensamlingar, öppna vida
dalar och mellanliggande skogar. C. är
huvudsakligen jordbruksland. Främsta städer: Reims,
Chälons-sur-Marne och Troyes. C. begränsas
i v. av kullar, som ange övergången till den
inre, tertiära delen av Parisbäckenet. Den n.
delen av dessa med centrum i Montagne de
Reims utgör C:s vinland (le vignoble) och
alstrar de berömda champagnevinerna (se ovan
sp. 878). — C. är i Frankrike även namn på
andra öppna slättlandskap: i s. v. Frankrike,
dep. Charente, G r a n d e C. och P e t i t e C.,
berömda för sina för konjaksberedning
avsedda viner; i Touraine C. Berrichonne,
C. Tourangelle; m. fl.
C. har fått sitt namn av lat. campus, slätt.
Urspr. bebott av keltiska stammar, var det
under romartiden delat mellan provinserna
Gallia lugdunensis och Gallia belgica. Under
folkvandringarna slogo sig franker och
burgun-der ned där. C. kom vid frankiska rikets
delning 511 mellan Klodvigs söner till
Austra-sien och styrdes till 714 av hertigar, sedan av
pfalzgrevar, ofta kallade grevar av Troyes.
Införlivades 1284 med franska kronan. A. B-n.
Under världskriget kom fronten,
sedan skyttegravskriget tagit sin början, att
framgå från Reims öster ut till övre Aisne
och det ö. därom belägna Argonneskogspartiet,
således i n. delen av C. Terrängen är här i
allmänhet skoglös och ganska jämn. Striderna
på Champagnefronten blevo omfattande och
ofta upprepade. De fortgingo hela hösten 1914
och tilltogo under dec. i intensitet. I febr. 1915
blev en mindre del av fronten föremål för ett
franskt genombrottsförsök, som ledde till det
s. k. vinterslaget i C. Förstärkt av andra
truppdelar, gick 4:e franska armén (de Langle
de Cary) till anfall på linjen
Massiges—Beau-séjour—Perthes—Souain mot 3 :e tyska armén
(v. Einem), därvid understödd av
offensivstötar av de trupper, som stodo på båda
flyglarna. Anfallet tog sin början 16 febr. 1915
mot linjen Beauséjour—Perthes. Fronten för
anfallet vidgades 23 febr. Striden fortgick till
10 mars och efter en paus till 20 mars.
Fransmännens terrängvinst blev blott en ganska
smal remsa (se kartan); det tillämnade
genombrottet hade misslyckats.
En strid av ännu större omfattning ägde
rum s. å. (1915) i slutet av sept. och in i
okt., det s. k. septemberslaget (el.
höstslaget) i C. För att förtaga det
ogynnsamma intrycket av de ryska
motgångarna sommaren 1915 beslöto de engelska och
franska överbefälhavarna, att
genombrottsför-sök skulle företagas både i Artois och i C.
Till ffonten i C., där general Castelnau, chef
för den franska centralarmégruppen, förde
befälet, hade sammandragits starka krafter.
Anfallet riktades mot linjen
Massiges—Au-berive, som försvarades av 3:e tyska armén
(v. Einem). Försvarsställningen bestod av
dels en främre linje, starkt befäst av talrika
skyttegravar bakom varandra och sinsemellan
förbundna, dels en av starka hinderlinjer
skyddad, omkr. 2,5—4 km där bakom belägen
andra linje. Efter 70 timmars trumeld
igångsattes det franska anfallet 25 sept. och
kröntes så till vida med framgång, som fronten
på fyra områden trycktes tillbaka 2—3 km.
Anfallen förnyades de följande dagarna men
möttes av tyska motangrepp, och den andra
linjens motstånd kunde i allmänhet ej brytas.
Det sista angreppet skedde 6 okt.
Fransmännen hade då tagit Tahure och höjdpartiet n. v.
därom (Butte de Tahure), höjdsträckningen
väster ut till Navarin samt det viktiga
höjdpartiet n. v. om Massiges. Därmed var den
stora offensiven avslutad med enorma
förluster för båda parterna; något genombrott
hade ej kunnat göras. Fransmännens
terrängvinst minskades redan under loppet av okt.
genom tyska offensivstötar. Så återtogo
tyskarna Butte de Tahure 30 okt., men deras
försök att erövra Massigeshöjden misslyckades.
Franska terrängvinsten genom vinterslaget i Champagne 1915.
Frontlinjen intill 25 sept. 1915.
Fransk terrängvinst t. o. m. 6 okt. 1915.
» » t. o. m. 22 april 1917.
» » t. o. m. 20 maj 1917.
Ord, som saknas under C, torde sökas under K.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
