Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Champinjoner (Champignoner) - Champion - Champion de Chambonières - Championnet, Jean Étienne - Champlain, Lake - Champlain, Samuel de - Champmeslé, Marie de, f. Desmares - Champollion, Jean François, le jeune
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
883
Champion—Champollion, J. F.
884
flugsvampar kritvita i alla åldrar, medan blott
helt unga c. ha rent vita skivor. Unga
flugsvampar igenkännas dock på att de äro helt
inneslutna i ett hölje, som omger dem som ett
äggskal och, då det spränges, efterlämnar
plättarna på hatten och en säcklik »strumpa» runt
fotens löklika bas. Slutligen ha c. en angenäm
arom, medan flugsvamparna lukta som rättika
eller rå el. ruttnande potatis. Ring om foten
ha både c. och ifrågavarande flugsvamparter.
— Se vidstående färgplansch.
Ljusa och mörka c. ha sedan länge varit
föremål för odling i utlandet, såsom i
Frankrike, Belgien, Tyskland, England och U. S. A.
I mindre skala ha c. odlats i Sverige (t. ex.
förr i Höganäs gruva). De största odlingarna
äro de franska, där särskilt stenbrotten vid
Montrouge nära Paris äro berömda för sina
underjordiska odlingar, 15—30 m under
jordytan. Odlingen sker bäst i mörka källare vid
en temp. av 12—15°. I dessa inläggas bäddar
av väl packad hästgödsel, som övertäcks.
Gödseln börjar snart upphettas; när dess temp.
åter sjunkit till 20—25°, instickas däri
valnötstora stycken av s. k. »svamptegel» el.
»champinjonyngel» (i handeln förekommande
hästgödsel, genomvävd av svampens
myce-lium). När myceliet utvecklats, pålägges
ytterligare ett lager av jord, och efter 8—10
veckor framkomma de första svamparna. Dock
måste under drivningstiden såväl temperatur
som fuktighetsgrad hållas konstanta. En dylik
bädd kan skördas oavbrutet i omkr. 3 mån.
Champion [Jäpiå’], fr., och [t.fä’mpjon],
eng., kämpe. Under den äldre medeltiden
förstods därmed särskilt en kämpe, som vid
tvekamp ersatte någon, som själv ej kunde
deltaga (en kvinna, ett barn, en sjuk o. s. v.).
Senare betecknades som c. en riddare, som
försvarade en förolämpad dam, ett barn o. s. v.
Vid den engelske regentens kröning har från
äldsta tider en »the king’s c.» utmanat envar,
som ej erkänner den nye konungen
(drottningen) för rättmätig härskare över brittiska
väldet, till envig. — Ordet c. har i våra dagar
fått vidsträckt användning för att beteckna
mästaren inom någon idrottsgren; c. of the
world [tfä’mpjon ov 3a coo’ld], eng.,
världsmästare; jfr Rekord.
Champion de Chambonnières [Jäpiå’ do [-Ja-bånjä’r],-] {+Ja-
bånjä’r],+} se Chambonnières.
Championnet [Jäpiånä’], Jean É t i e n n e,
fransk general (1762—
1800). Inträdde tidigt i
armén, avancerade
under revolutionskrigen
till divisionsgeneral
(1794) och sändes 1798
med en liten styrka
för att försvara den
romerska republiken.
Först måste han vika
för neapolitanernas
femdubbla övermakt,
men han återtog snart
Ord, som saknas under
Rom och intog även Neapel, där han i jan.
1799 proklamerade den kortlivade p a r t h
e-nopeiska republiken. Då han ville
sätta en gräns för de franska
civilkommissariernas rofferier, gjorde man honom misstänkt
för att vilja göra sig oberoende; C. fängslades
men frigavs efter statskuppen den 30 prairial
år VII (18 juni 1799). C. blev efter Joubert
överbefälhavare i Italien men blev slagen av
den österrikisk-ryska armén och bortrycktes
9 jan. 1800 av en epidemi, som härjade bland
de franska trupperna. C:s »Souvenirs» (1792
—1800) utgåvos 1904 av M. Faure.
Champlain [Jäplå’], Lake C., insjö i n. ö.
Amerika, på gränsen mellan Kanada och
staterna New York och Vermont, U. S. A., 28 m
ö. h., 122 m djup och med en areal av 1,200
kvkm. Belägen i gravsänkan mellan
Adiron-dacks och Green mountains, har den en livlig
sjöfart och förbindes med S:t Lawreneefloden
genom floden Richelieu samt med Hudson
genom den 131 km långa och 3,7 m djupa
C.-kanalen. Upptäcktes 1609 av S. de Champlain.
Champlain [Jäplä’], Samuel de, fransk
upptäcktsresande, kolonigrundläggare (1567—•
1635). Företog 1599 en resa till Västindien
och Mexiko (resebeskrivning tr. 1870, i eng.
övers. 1859) och från 1603 en rad
expeditioner till Kanada, där han utforskade områdena
kring S:t Lawreneefloden, 1608 grundade
Que-bec, 1609 upptäckte den efter honom sedan
uppkallade sjön C. samt knöt
vänskapsförbindelser med algonkiner och huroner, vilka
han bistod i deras strider med irokeserna. C.
anlade 1611 ett faktori vid Mont royal
(Montreal) och blev »Nya Frankrikes» styresman,
från 1620 med titeln guvernör över kolonien
Quebec. Då engelsmännen 1629 intogo Quebec,
fördes C. som krigsfånge till England men
återkom 1633, sedan Kanada återlämnats till
Frankrike, och dog i Quebec. C. var Franska
Kanadas egentlige grundläggare, i sin
verksamhet främst driven av strävan att finna
en ny väg till Indien och att utbreda
kristendomen bland indianerna. »Oeuvres de C.» i
6 bd utgåvos 1870 av Laverdière. — Litt.:
Gravier, »Vie de C.» (1900); N. E. Dionne,
»C.» (1905). V. S-g.
Champmeslé [Jämäle’], Marie de, f.
Des-mares, fransk skådespelerska (omkr. 1642—
98), jämte sin man anställd vid teatern i Hotel
de Bourgogne i Paris. C. observerades av
Racine, som tog henne till sin älskarinna och
med henne instuderade bjältinnerollerna i
sina verk. C. var sin tids stora tragedienn
och hennes hem en samlingsplats för det
vittra Paris. G. K-g.
Champollion [japålia’], Jean F r a n g o i s,
kallad C. le jeune, fransk egyptolog,
egyp-tologiens grundläggare (17 9 0 23/)2—18 3 2 4/3),
bror till J. J. C. Fördes mycket tidigt till
studiet av de österländska språken, i vilka
han bl. a. till lärare hade den berömde
orientalisten Silvestre de Sacy. Redan 1811—
14 utgav han i två band det storartat anlagda
C, torde sökas under K.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
