Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Chang Tso-lin - Chang-tö - Chania - Chankasjön el. Hankasjön - Channel islands - Channing, William Ellery - Cha-no-yu - Chans - Chanson - Chanson de geste - Chansonett - Chant - Chantabun, Chantaburi - Chantage - Chantant - Chantavoine, Jean - Chantemess, André - Chantenay
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
889
Chang-tö—Chantenay
890
och har de senaste åren flera gånger (särskilt
1920, 1922 och 1924) framträtt i förgrunden
under striderna om centralregeringsmakten.
Se därom Kina, historia.
Chang-tö [tjaii-], stad i kin. prov. Hu-nan,
vid Yüan-kiang; livlig handel och sjöfart.
Chania’ (it. Canea), huvudstad på Kreta, på
n. kusten av ön; 24,946 inv. (1920). God hamn
med dockor och arsenal, betydande handel.
Sät? för en grekisk metropolit.
Chankasjön el. H a n k a s j ö n, en omkr.
4,380 kvkm stor sjö på kinesisk-sibiriska
gränsen, 17 mil n. om Vladivostok. Ångbåtstrafik
över Ussurifloden med Chabarovsk.
Channel islands [tjä’nel äPlandz], eng. namn
på Normandiska öarna (se d. o.).
Channing [tjä’nin], William E 11 e r y,
nordamerikansk unitarisk pastor, författare
(1780 7/4—1842 2/w). Utgången från den
cal-vinskt ortodoxa kongregationalismen, sökte C.
i det längsta bevara
kontakten med denna.
Då man på ortodoxt
håll gjorde gällande,
att unitarierna i och
med förnekandet av
treenigheten förverkat
rätten till det kristna
namnet, ägnade C.
emellertid i ett tal vid
en prästvigning i
Baltimore 1819
treenig-hetsläran en kritik,
som väckte det största
uppseende och åstadkom full brytning mellan
de ortodoxa och unitarierna. I Boston, den
amerikanska unitarismens huvudhärd, där C. från
1803 verkade som pastor vid en urspr. ortodox
kongregationalistisk församling, stiftades 1825
The american unitarian association, vars
ledande kraft C. förblev till sin död. Från
1830-talet ägnade han sig med förkärlek åt sociala
och filantropiska strävanden. Hans bok »On
slavery» (1835) gjorde epok i kampen mot
slaveriet. Genom de redan 1826—29
publicerade uppsatserna över »Napoleon», »Milton»
och »Fénelon» befästes hans stora anseende
som författare även i Europa. I Sverige såväl
som i andra europeiska länder övade han ett
visst inflytande på det religiösa tänkandet
inom bildade kretsar. Till svenska översattes
bl. a. C:s »Religionstal» (av N. Ignell 1845),
»Om sjelfbildning» (1848), »Napoleon
Bona-parte» (s. å.), »Om religionsundervisning i
söndagsskolor» (1872) och »Den universella
kyrkan» (1888). — Ang. biogr. litt. om C. se
K. P. Arnoldson, »Unitarismens apostel»
(1882). E. Nwn.
Cha-no-yu [tja-nå-ju], teceremonier i
Japan, se Teceremonier.
Chans [Jaqs] (fr. chance), utsikt, möjlighet,
gynnsamt tillfälle.
Chanson [Jäsa’], fr. (it. canzo’ne), äldst både
om stora episka och smärre lyriska dikter,
senare blott om en kort dikt el. visa, vanl.
delad i strofer (couplets, kupletter) med
refräng, bestämd att sjungas; även om visans
melodi. Vislitteraturen är utomordentligt rik
i Frankrike. Dessa visor behandla alla ämnen
men framför allt vin, kärlek och kvinnor.
Egendomligt för c. under alla tider är något
visst måttfullt och graciöst, som kanske ej
minst beror därpå, att stämningen, då den
blir för stark, brytes genom ironi. De äldsta
franska visorna gå tillbaka till Provence,
konstlyrikens vagga. De spredos till
Nord-frankrike redan under 1100-talet. Från denna
tid ha vi även de första s. k. folkvisorna,
vilka ursprungligen till större delen äro
dans-visor (jfr Ca ro le). I våra dagar trivas
dessa visor huvudsakligen på kafékonserterna
och varietéerna. J. M.*
Chanson de geste [Jäsa’ do $ä’st], fr., eg.
en sång om historiska tilldragelser (av lat.
gesta, handling), en särskild grupp av
hjältedikter, vilka huvudsakligen behandla
nationella ämnen (Chanson de Roland, Aliscans
o. s. v.). Se Franska litteraturen. J. M.*
Chansonett [Jansånä’t], fr. chansonette (av
chanson, sång, visa), liten visa; i Tyskland och
Sverige en vissångerska på kaféer,
varieté-sångerska.
Chant [Jä], fr., sång. I England betyder
chant [tjänt] el. chanting speciellt
avsjungande av de psalmer och »cantica», vilka äro
antagna av den anglikanska kyrkan. — C. d u
départ [Jä dy depä’r], »avmarschsång», en
av Marie Joseph Chénier 1794 diktad
nationalhymn, vartill Méhul satte musiken. A. L.*
Chantabun [tjan-], Chantaburi, stad
i s. Siarn, nära gränsen till Kambodja; omkr.
10,000 inv. Exporthamn. Gruvor med rubiner
och safirer.
Chantage [Jätä’^], fr., penningutpressning.
Chantant [Jätä’], fr., sjungande, sångbar.
— Café-chantant, kafé, där sång utföres.
Chantavoine [Jätav<ua’n], Jean, fransk
musikskriftställare (f. 1877). Musikanmälare i
Revue Hebdomadaire 1903 samt i Excelsior
1911, s. å. medredaktör av årsboken L’année
musicale. Han har skrivit »Beethoven» (1906),
»Liszt» (1910; flera uppl.), »Musiciens et
poètes» (1912) och »De Couperin ä Debussy»
(1921). E. F-t.*
Chantemesse [Jätmä’s], André, fransk
hygieniker (1851—1919). Var professor vid
medicinska fakulteten i Paris, från 1898 i
hygien, samt blev 1903 generalinspektör över
den offentliga hälsovården. Hans
epidemio-logiska arbeten om exotiska sjukdomar, såsom
kolera, gula febern pch pest, fingo stor
praktisk betydelse som underlag för det franska
karantänsväsendet. Hans mest kända
bakteriologiska arbeten gällde tyfoidfebern och
ut-gåvos 1886—1907. C. torde ha varit en av
upp-slagsgivarna till den profylaktiska ympning
med dödade tyfoidbakterier till skydd mot
ty-foidfeber, som kom till stor användning inom
arméerna under världskriget. G. Wrgn.*
Chantenay [Jätnä’], förstad till Nantes.
Ord, som saknas under
C, torde sökas under K.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
