Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Chan Tengri - Chantepie de la Saussay, Pierre Daniel - Chanterelle - Chanteur - Chanteuse - Chantilly - Chantre, Ernest
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
891
Chan Tengri—Chantre
892
Chan Tengri, en 6,950 m hög topp i
Tien-shan (se d. o.).
Chantepie de la Saussaye [Jätpi’ de la såsä’],
Pierre Daniel, holländsk
religionshistoriker och predikant (1848—1920), jämte sin
landsman Tiele m. fl. banbrytare för den
allmänna
religionshis-toriska vetenskapen.
Hans främsta
specialarbete är »The
religion of the ancient
teutons» (1902). Mest
känd genom sin
framställning av
allmänna religionshistorien
»Lehrbuch der
Reli-gionsgeschichte» (2 bd,
1887—89), den första
utförliga i sitt slag
och ännu alltjämt den
främsta sammanfattande religionshistoriska
framställningen. Fr. o. m. 2:a uppl. ha de
olika religionerna och religionsområdena
behandlats av särskilda fackmän; 4:e uppl. (1925)
under redaktion av Edv. Lehmann och A.
Bertholet. — 1878 blev C. professor i
religionshistoria i Amsterdam och 1899 professor
i teologisk encyklopedi, etik och
gudsbegrep-pets historia i Leiden. Vid
religionsvetenskapliga kongressen i Stockholm 1897 höll C. ett
uppmärksammat föredrag om den jämförande
religionsforskningen och kristen tro. Han har
även utövat en omfattande verksamhet som
religiös författare och predikant. E. B-m.
Chanterelle [JaträT], fr. (»sångsträngen»),
högsta strängen på stråk- och
knäppinstrument, särskilt violinens e-sträng (»kvinten»).
Chanteur [jato’r], fr., sångare.
Chanteuse [Jätö^], fr., sångerska.
Chantilly [Jatiji’], stad i fr. dep. Oise, vid
randen av den 2,100 har stora C.-skogen,
2^2 mil n. om Paris; 5,539 inv. (1921).
Knapp-och nålfabriker, ylleväverier, förr berömd
spetstillverkning. Kapplöpningsbana. C. är
mest känt genom sitt slott, som tillhört
släkterna Montmorency och Condé (1632—1^30)
och förstördes under franska revolutionen.
Hertigen av Aumale, som genom testamente
erhöll C. vid den siste Condés död, lät 1876
—85 återuppbygga slottet samt skänkte det
1886 jämte dyrbara samlingar (Musée Condé)
och bibliotek till Institut de France. — Under
världskriget var C. säte för franska
högkvarteret efter Marneslaget 1914 ända till dec.
1916 ävensom under förra hälften av 1919
till juli, då detta upplöstes. O. Sjn.
Chantre [jatr], E r n e s t, fransk
forn-forskare (1843—1924), en lång följd av år
anställd vid museet i Lyon. Av C:s skrifter
behandla flera Rhönedalens förhistoria, bland
dem doktorsavhandlingen »LTiomme
quater-naire dans le bassin du Rhöne» (1901). Han
utförde ett stort antal uppdrag i främmande
länder och offentliggjorde resultaten i en rad
arbeten från resor till Grekland, Turkiet,
Ryssland, Armenien, Syrien, Egypten o. s. v.
Bland C:s övriga arbeten må nämnas »Les
palafittes ou constructions lacustres du lac
de Paladru» (i dep. Isère; 1871, 2:a uppl. 1874),
»Åge du bronze; recherches sur 1’origine de
la métallurgie en France» (1875—76). Vid
sin död hade han under arbete ett stort verk
(tills, m. É. Pittard), »Les peuples du bassin
Slottet Chantilly.
Ord, som saknas under C, torde sökas under K.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
