Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Chantre, Ernest - Chanut, Pierre Hector - Chanute, Octave - Chanzy, Antoine Eugène Alfred - Chao-chou - Chaoner - Chapalá - Chapelain, Jean - Chapelier, Isaac René Guy Le - Chaperon
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
893
Chanut—Chaperon
894
méditerranéen». — Litt.: Nekrolog i
L’An-thropologie (1924; s. 597). H. R-h.
Chanut [Jany’], Pierre Hector,
seigneur de B i s c h e s, fransk diplomat (1604—67).
Blev 1646 resident och var 1649—53
ambassadör i Sverige, dock 1651—53 mestadels
frånvarande, enär han var franskt ombud
vid kongressen i Lybeck. C. blev 1653
ambassadör i Haag. Mest känd genom det
för Sveriges historia värdefulla memoarverket
»Mémoires de C.», som i stympat skick under
hans namn 1676 utgavs av P. Linage de
Vau-ciennes (delvis utg. i sv. övers. 1826 med
avtryck av de anmärkningar drottning Kristina
gjort i sitt ex. av den franska uppl.). M.
Wei-bull har i sin avh. »Om Mémoires de C.» (i
Hist. Tidskr., 1887—88) uppvisat, att senare
hälften av de under C:s namn utgivna
memoarerna ej härröra från C. utan från sieur
Picques (d. efter 1691), som var fransk chargé
d’affaires i Sverige under C:s frånvaro och
1653—54 efter dennes hemresa först chargé
d’affaires och sedan resident här. J. Th. W.*
Chanute [tjä’njot; fr. uttal Jany’t],
Oc-t a v e, fransk-amerikansk
flygplanskonstruk-tör och flygare (1832—1910). Var en
föregångsman på glid- (el. segel-)
flygningens område (med flygplan utan motor).
Hans idéer om bl. a. flygplanets stabilitet
upptogos och utvecklades av hans lärjungar
bröderna Wright (se d. o.). C. J. B.
Chanzy [Jäzi’], Antoine Eugène
Alfred, fransk general (1823—83). Tjänade
sin mesta tid i Algeriet men deltog i
fälttåget i Italien 1859 samt i Syrien 1860—61.
överste 1864 och
brigadgeneral 1868,
kallades C. först efter den
kejserliga arméns
un-dergångl870 till
krigsskådeplatsen. Av
Gam-betta utnämndes han
till divisionsgeneral
och fick befälet över
den nybildade, i
Loire-armén ingående 16 :e
armékåren. Med denna
tog han verksam del i
striderna vid Orléans
30 nov.-—4 dec. och fick efter Loirearméns
klyvning befälet över den del därav, den s. k. andra
Loirearmén, som drog sig tillbaka åt v. C:s
plan om gemensam framryckning mot Paris
vann ej Gambettas gillande. Anfallen av prins
Fredrik Karl, kämpade han vid Le Mans 7
—12 jan. 1871 men måste därefter draga
sina i upplösning varande trupper längre
tillbaka. Under stilleståndet arbetade C. med
all iver på att sätta armén i dugligt skick.
Invald i nationalförsamlingen, där han tog
plats i vänstra centern, uttalade han sig för
krigets fortsättande. C. blev 1872 chef för
7 :e armékåren och 1873 generalguvernör i
Algeriet. Vid presidentvalet i jan. 1879
erhöll C. 99 röster; han avlägsnades därpå 1880
Ord, som saknas under
som ambassadör till Petersburg, nedlade
detta ämbete 1881 och inträdde 1882 åter
i aktiv militärtjänst och blev led. av högsta
krigsrådet; s. å. övertog han 6:e armékåren.
Under kriget 1870—71 var C. den franske
general, som kanske bäst lyckades upprätthålla
Frankrikes vapenära. Sitt deltagande i
kriget skildrade han i »La deuxième armée de
la Loire» (1871). Biogr. av Chuquet (1884) och
Villefranche (1890). C. O. N.*
Gammal bro vid Chao-chou.
Chao-chou [tjao-tjåo], stad i s. ö. Kina,
prov. Kuang-tung vid Han-kiang; omkr.
500,000—1 mill. inv. Hamnstad Shan-tou.
Handel med ris, socker och tobak.
Chaöner, forntida krigisk folkstam i Epirus,
som bebodde Chaonia, kustområdet mitt för
Corcyra (nuv. Korfu).
Chapalå [tja-], en omkr. 1,600 kvkm stor
fiskrik sjö i s. v. Mexiko, staten Jalisco.
Chapeau [Japå’], fr., hatt. — C. - b a s [-ba’],
liten flat hatt att bära under armen, ibland
= c. - claque [-kla’k] el. c. - m é c a n i q u e
[-mekani’k], hopfällbar cylinderhatt.
Chapelain [Japlä’], Jean, fransk
författare (1595—1674). Fick av kardinal Richelieu
i uppdrag att utarbeta,
planen till Franska
akademien, där han
själv vart medlem. C.
redigerade
akademiens ogillande kritik
av Corneilles »Cid»
och gav uppslaget till
Franska akademiens
ordbok. Ilans stora
hjältedikt »La Pucelle»
var ett svagt och
obetydligt verk; Boileau
gisslade C. o. hans dikt
med bitande satir. — Biogr. av G. Collas (1912).
Chapelier [Japolie’], Isaac René Guy
Le, se Le Chapelier.
Chaperon [Japrä’], fr., hätta; C. rouge
[-rö’^], Rödluva. Skrives ibland försvenskat
chaperon g. 1. Huvudbonad, som i
synnerhet under medeltiden bars av bägge könen;
C, torde sökas under K.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
