Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Chapman, Fredrik Henrik - Chapman, George - Chappe el. Schappe - Chappe, Claude - Chapra - Chaptal, Jean Antoine Claude, greve de Chanteloup - Chapu, Henri Michel Antoine - Chapultepec - Char - Chara, Characeae - Charabang - Charachoto
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
897
Chapman, G.—Charachoto
898
»certedeputation», som hade till uppgift att
framlägga förslag till fullgoda örlogsfartyg,
samt sedermera även i den kommitté, som
under Gustav III:s första regeringsår erhöll
samma uppdrag. Resultatet av C:s
kommittéarbete blev, att svenska flottans linjeskepp
och fregatter blevo byggda efter hans
ritningar. Redan 1768 hade han byggt den första
kanonslupen, och denna typ följdes snart av
nya, bl. a. kanonjollar och däckade
kanonslupar. Sedan han 1781 kallats till
»arbetsdi-rektör» vid Karlskrona örlogsvarv, utvidgades
detta under C:s energiska ledning väsentligt,
och ett stort antal linjeskepp och fregatter
byggdes där. 1783 befordrades C. till
konter-amiral och varvsamiral samt 1791 till
viceami-ral. Han tog avsked 1793 men fick behålla
sina löneförmåner och åtog sig fortfarande
att uppgöra erforderliga förslag och ritningar
för flottans behov.
Vid sidan av sitt omfattande arbete i
flottans tjänst idkade C. vetenskapliga
forskningar och publicerade sina därvid gjorda rön.
C:s verk »Architectura navalis mercatoria»
(1768) är världsberömt. Han utgav 1806 ett
stort arbete, »Försök till theoretisk
afhand-ling att gifva linjeskepp och fregatter deras
rätta form». C. är vidare författare till »Om
sättet att finna segelarean till linjeskepp»,
»Rön om årors konstruktion», »Om sättet att
finna belägenheten af ett skepps centrum
gra-vitatis», »Fysiska rön om det motstånd
kroppar lida, som föras rätt fram genom
vattnet» m. m. — C. blev 1767 led. av Vet.-akad.
och adlades 1772. Hans porträtt återges på
vidstående plansch.
I Karlskrona örlogsvarvs modellsal är rest
ett monument över C., och på 200-årsdagen av
C:s födelse avtäcktes i hans födelsestad ett
monument över honom. — Litt.: Biogr. av F.
M. Franzén i Sv. akad:s handlingar, del VIII
(1821), C. A. Lindwall (1908), H. Hammar
(1921; i ett antal numrerade exemplar) och L.
Stackell (1925). — Jfr Skeppsbygger i. ö-g.
Chapman [tfä’pmen], George, engelsk
författare (omkr. 1559—1634). Studerade i
Oxford, särskilt klassiska språk, och verkställde en
vida berömd Homerosöversättning (»Iliaden»
1598—1611
samt»Odys-séen» 1614). I sina
skådespel, t. ex. den av
Chr. Marlowe
påverkade tragedien »Bussy
d’Ambois» (1607) och
lustspelet »All fools»,
röjer han större
poetisk än dramatisk
förmåga och lyckas
bättre med
karaktärsteckningen än med
handlingen. Ett
mo
raliserande drag framträder ofta, t. ex. i det
tills, m. Marston (troligen ock med Ben
Jonson) skrivna lustspelet »Eastward hoe» (1605),
som ansågs förgripligt mot skottarna och där-
Ord, som saknas under
med mot konungen samt vållade C. en tids
fängelse. En fullständig uppl. av C:s arbeten
utgavs av R. H. Shepherd 1874—75, med
inledningsessä av A. Ch. Swinburne. (V. S-g.)
Chappe Lfap], fr., el. Schappe, ty., av
silkesavfall spunnet garn.
Chappe [Jap], Cl au de, fransk tekniker
(1763—1805). Uppgjorde planen till ett
optiskt signalsystem, vilket 1792 framlades för
nationalförsamlingen och sedermera under
benämningen »telegraf» inrättades på flera
linjer inom Frankrike, den första 1793 mellan
Paris o. Lille. Se Optisk telegraf. (G.H-r.)
Chapra [eng. tfäprä’], stad i n. Indien, guv.
Behar och Orissa, 180 km ö. om Benares, vid
Gogras inflöde i Ganges; 42,415 inv. (1921).
ChaptaT Lfap-], Jean Antoine Claude,
greve de Chanteloup, fransk kemist,
ämbetsman (1756—1832). Prof, i Montpellier
sedan 1781, ledde C. 1793—94
kruttillverkningen vid Paris. 1800—04 var C. inrikesminister
samt blev 1804 senator, 1811 greve av
Chanteloup och 1819 pär av Frankrike. Han utgav
flera praktiskt kemiska arbeten, bl. a. om
färgning, om tvättning och om
vinförbätt-ring (en av C. uppfunnen metod att korrigera
bristande sockerhalt hos en druvskörd fick
namnet chaptalisering). Som minister
främjade han industrien och lät bygga flera
viktiga vägar (t. ex. över Simplon och Mont Cenis).
»Souvenirs de C.» utgåvos 1893. P. T. C.*
Chapu Lfapy’], Henri Michel
Antoine, fransk skulptör (1833—91).
Studerade för Duret och Pradier och som stipendiat
i Rom och blev under en lång verksamhet
en av Frankrikes högst uppskattade
bildkonstnärer. Formsäkerhet, elegans, smidighet
utmärka hans bilder av unga kvinnor, som
varken sakna poesi eller själsinnehåll.
Ryktbara äro »Jeanne d’Arc», sittande på
marken, lyssnande till överjordiska röster (1872;
Luxembourgmuseet), och »Ungdomen» på
monumentet över H. Regnault i
konstakademien i Paris. C:s rika alstring upptar för
övrigt gravmonument, statyer
(»Såningsman-nen», »Blomsterplockerskan»), allegorier,
byster. Rikt representerad i Paris, i parker,
på kyrkogården Père Lachaise m. fl. platser.
Flera av hans verk finnas även i Glyptoteket
i Köpenhamn. G-g N.
ChapuTtepec, palats 3 km s. v. om Mexico
city, byggt 1783—85 för de spanska
vice-konungarna, där förr de aztekiska härskarnas
sommarpalats låg. Nu mexikanskt
presidentpalats och kadettskola. Radiostation.
Char [Jar], fr.,
två-hjulig vagn.
Chara, Characeae, se
Karacéer.
Charaba’ng [Ja ] (fr.
char-å-bancs), öppen
vagn med sidbänkar.
Charachoto, ruinstad
i s. v. Mongoliet, vid floden Edsingol, i
tan-guternas forna rike. C. underkuvades av
C, torde sökas under K.
Charabang.
IV. 29
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
