Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Charcot, Jean-Martin - Charcots land - Chardin, Jean - Chardin, Jean-Baptiste Siméon
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
901
Charcots land—Chardin
902
terad av bl. a. Baudouin, bygger närmast på
Bernheims åskådning.
C. samlade kring sig en stor skara hängivna
lärjungar (den s. k. »charcotska skolan»),
vilka på det betydelsefullaste sätt fullföljde
och genom egna undersökningar vidare
utbyggde lärarens verk. — Sin största
berömmelse inom samtiden vann C. genom sina
demonstrationer och sin undervisning, vilken
han under 30 år bedrev vid la Salpètrière.
I hans föreläsningssal samlades icke blott
läkare och andra forskare från hela världen
utan även — mot hans vilja — den mondäna
societeten i Paris. Till en del lockades väl
hans väldiga auditorium av själva ämnets art
— mystiken kring de hysteriska och
hypno-tiska fenomenen fängslar alltid intresset —,
men väsentligen var det mästarens enkla och
klara framställningskonst, fri från oratoriska
utsvävningar, hans skarpa iakttagelser och
hans förmåga att i ett ögonblick belysa vida
områden, som skänkte honom en
uppmärksamhet, vilken väl ännu aldrig kommit någon
annan läkare till del. — 100-årsminnet av C:s
födelse firades 1925 med stora högtidligheter
i Paris under livlig anslutning från hela den
civiliserade världen. — Hans porträtt återges
på vidstående plansch.
C:s »Oeuvres complètes» utgåvos i 9 bd 1876
—90 (bd I—III: »Maladies du système
ner-veux»; IV: »Localisations cérébrales»; V:
»Maladies du poumon et du système
vascu-laire»; VI: »Maladies du foie, des voies
bili-aires et des reins»; VII: »Maladies des
vieil-lards, goutte et rhumatisme»; VIII:
»Maladies infectueuses, affections de la peau» etc.;
IX: »Hémorrhagie cérébrale, hypnotisme,
somnambulisme»). Dessutom skrev C.
»Cli-nique des maladies du système nerveux» (2
bd, 1892—93). Anteckningar från C:s
polikli-niska föreläsningar äro publicerade under
titeln »Lecons du mardi» (2 bd, 1887—89).
Bland de från C:s klinik och under hans
ledning utgivna arbetena må nämnas
»Icono-graphie photographique de la Salpètrière» (av
Bourneville och Regnard; 3 bd, 1876—80),
»Nouvelle iconographie de la Salpètrière»
(sedan 1888; fortsättes efter C:s död) och »Études
cliniques sur Thystéro-épilepsie ou grande
hy-stérie» (av Richer; 1881). C. blev 1887 led.
av sv. Vet.-akad. R. T-dt. (V. W-rt.)
Charcots land [Jarkå^-], helt istäckt
polarland i Västantarktis, se Antarktis, sp. 1075.
Chardin [Jardä’], Jean, fransk
forskningsresande (1643—1713). Son till en rik
protestantisk juvelerare, for han 1665 till
Persien och Indien, återvände 1670 till Paris men
for följ, år ånyo till Persien, dit han ankom
1673 efter en äventyrlig färd genom
Kaukasien. Efter ett nytt besök i Indien återvände
han 1677 till Frankrike men måste på grund
av hugenottförföljelserna 1681 flytta till
England. Där anlitades han bl. a. som sändebud
till Holland 1683. Hans rikt illustrerade
reseskildring är fullständigast utgiven av Langlès
(10 bd, 1 vol. planscher; 1811). Den är alltjämt
en ej oviktig källa för kunskapen särskilt om
Persien; den anlitades med förkärlek av
upplysningstidens filosofer, och Montesquieu
hämtade härifrån sin berömda klimatlära.
»Guvernanten.» Målning av J.-B. S. Chardin.
Chardin [Jardä’], Jean-Baptiste S
i-m é o n, fransk målare (1699—1779), elev av
P. J. Cazes, N. N. Coypel och J.-B. Van
Loo. Blev medlem av konstakademien 1728,
fick senare flera förtroendeuppdrag inom
densamma och erhöll 1757 tjänstebostad i
Louvren, hade också vid olika tillfällen
beställningar på dekorativa målningar för kronans
byggnader men var, både i sin konst och i
sitt enskilda liv, en borgerlig och anspråkslös
natur. Han målade stilleben och interiörer,
ofta utan att fästa någon vikt vid ämnet men
med intensivt studium av ljuset som form- och
färgskapande medium och därför med en
slående realistisk verkan. Senare började han
också intressera sig för genremåleriet,
särskilt borgerliga interiörscener. Han är
allbekant som det enkla, vardagliga familjelivets
målare. C:s stil är rent koloristisk;
teckningar av hans hand äro ytterst sällsynta.
Hans målningssätt är, såväl i ljusstudiet som
i tekniken (rena färger, som utan blandning
sättas bredvid varandra), synnerligen
självständigt i förhållande till samtiden, påverkat
av det holländska 1600-talsmåleriet och nära
besläktat med impressionismen. Också i sitt
realistiska ämnesval och i sin fromma och
okonstlade människouppfattning, som icke
minst visar sig i hans förträffliga
porträttmålningar, är han oberoende av sin tid. och
Ord, som saknas under C, torde sökas under K.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
