Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Chardin, Jean-Baptiste Siméon - Chardonnetsilke - Charente - Charente-Inférieure - Charenton-le-Pont - Chares (fältherre) - Chares (bildhuggare) - Charette de la Contrie, François Athanase - Charge - Charge, El- - Chargé d’affaires - Chargera - Charidjiter - Charing cross
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
903
Chardonnetsilke—Charing cross
904
sin omgivning. Tack vare C. G. Tessins inköp
i Paris är C. rikligt och väl företrädd i
Nationalmuseum. — Litt.: A. Dayot och L.
Vaillat, »L’æuvre de Chardin et Fragonard»
(1907); monografier av E. och J. de Goncourt
(i Gazette des Beaux Arts 1864), Ch.
Normand (1902), G. Schefer (1904) och E. Pilon
(1909). H. W-n.
Chardonnetsilke [Jardånä’-], ett slags
konst-silke, framställt av nitrocellulosa enligt en av
fransmannen greve Hilaire de Chardonnet
uppfunnen och 1887 offentliggjord metod.
Jfr Bomullskrut, sp. 774, och
Konstsi Ik e. G. H-r.
Charente [Jarä’t]. 1. Flod i v. Frankrike,
kommer från Limousinplatån, utmynnar vid
Oléron i Atlanten. Omkr. 375 km;
segelbar från Angoulème (170 km). — 2. Dep. i
v. Frankrike, kring övre loppet av floden C.;
5,972 kvkm, 316,279 inv. (1921). Det omfattar
huvudsakligen det gamla landskapet
Angou-mois samt Grande och Petite Champagne och
är ett uppodlat slättland, norrut mera
små-kuperat och skogrikt, samt genomflytes av
floderna C., Vienne och Dronne. Betydande
vinodling. Konjaksfabrikation samt
pappers-och järntillverkning äro de viktigaste
industrierna. Huvudstad är Angoulème. F. ö.
märkas städerna Cognac och Jarnac.
Charente-Inférieure [JaräT-äferiÖT], dep. i
v. Frankrike, kring Charentes mynning,
omfattar med öarna Ré och Oléron 7,232 kvkm
med 418,310 inv. (1921). Det bildas av Aunis,
större delen av Saintonge samt en del av
Poitou. Kustbältet är lågt, delvis uppodlat,
delvis upptaget av saltträsk, som lämna
utmärkt salt. I s. rinner Gironde, i n. Sèvre.
Stor vinproduktion; tillverkning av konjak,
likörer, glas- och lervaror, skeppsbyggeri m.
m. äro jämte jordbruk och boskapsskötsel
huvudnäringarna. Havet lämnar fisk och
ostron. Floder och kanaler underlätta den
inre samfärdseln. Huvudstad är La Rochelle;
den har god hamn, så även Rochefort.
Charenton-le-Pont [JarätäMo-på’], stad vid
Marnes inflöde i Seine, förstad till Paris.
Flodhamn och bekant stort hospital.
Cha’res, Theoehares’ son, atensk fältherre
och kondottiär i mitten av 300-talet f. Kr.
Deltog bl. a. i krigen mot de avfallna
bundsförvanterna 357—55 och mot makedonierna
på 340-talet, förde befälet över den atenska
hären vid Chaironeia (se d. o.) och var
därefter en tid i persisk tjänst. C. var populär
på grund av sin tapperhet men skrytsam och
slösaktig. M. Pn N-n.
Cha’res, grekisk bildhuggare från Lindos,
Lysippos’ lärjunge, levde i början av
200-talet f. Kr. Hans berömdaste verk är
»kolossen på Rhodos», en 32 m hög bronsstaty av
solguden, Helios, upprest 291 f. Kr. som
segertecken, då staden Rhodos lyckligen utstått en
belägring av Demetrios Poliorketes. Den
räknades som ett av världens sju underverk.
Förmodligen framställdes solguden i körsvennens
fotsida dräkt; de vanliga beskrivningarna och
teckningarna äro fantasifoster. M. Pn N-n.
Charette de la Contrie [Jarä’t do la kåtri’],
Frangois Athanase, anförare i
Ven-déekriget (1763—96). Var urspr. sjöofficer
och bodde vid Vendéeupprorets utbrott på
sitt gods vid Machecoul vid Vendées n. gräns.
C. blev snart en av bondehärens anförare
och hösten 1794 upprorets högste ledare. En
tid hade han nedre Vendée i sina händer men
kunde icke samarbeta med andra rojalistiska
ledare. 1795 slöt C. förlikning med
republikanerna men grep s. å. åter till vapen,
blev besegrad av Hoche, tillfångatagen och
skjuten. — Litt.: J. Robin, »Le roi de
Vendée: F. A. C.» (1917); Lenotre, »C.» (1924).
Charge [Jar^], fr. 1. Syssla, ämbete;
brukas stundom i st. f grad. Särskilt talas om c.
vid hovet, hoveharge. — 2. Viss mängd
råvara, som på en gång insättes i en smältugn;
även sammansättningen å smältgodset med
uppgift om blandningsförhållandet mellan
olika beståndsdelar. — 3. Häftigt
rytterianfall.
Charge, E 1 - C., oas i Libyska öknen,
Egyptens största oas, 250 km n. v. om Assuan;
omkr. 300 km lång med en areal av 3,000
kvkm och 8,400 inv. Belägen i en djup sänka
(ned till 18 m ö. h.), är den rik på källor och
producerar bomull, vete och korn samt är rik
på dadel- och dumpalmer. Som forntidens
»oasis major» var den mer uppodlad än nu
och är rik på ruiner från fornegyptisk,
grekisk, romersk och äldre kristen tid.
Huvudstad är el-Charge (5,000 inv.), som nyligen
fått järnvägsförbindelse med Nildalsbanan.
Charge d’affaires [Jar^e’ dafä’r], den
folkrättsliga beteckningen för sändebud av fjärde
och sista klass (se Beskickning och G
e-s a n t). I motsats till andra sändebud är en
c. ej ackrediterad hos statsöverhuvudet utan
blott hos vederbörande lands utrikesminister.
En c. anställes, när annat sändebud saknas
på platsen (charge d’affaires en pied; så t. ex.
i Wien f. n. för Sveriges del) eller i sådant
sändebuds frånvaro för längre tid (charge
d’affaires ad interim). — Chargé des a
f-f a i r e s [-däz afä’r] kallas den, som tills
vidare, för kortare tid, ombesörjer ett
sändebuds åligganden, när denne själv genom
frånvaro eller av annan orsak tillfälligt är
förhindrad; i regel är det en av
beskickningens övriga medlemmar, som förordnas till
tjänsten.
Chargera [JarJé^a], fr. charger, eg. belasta
eller betunga (med uppdrag o. dyl.). Ordet
brukas numera knappast i denna bemärkelse;
mest begagnat för att uttrycka överdrift (i
uttryck el. åtbörder); har förr använts dels
för att beteckna kavalleriangrepp, dels som
kommandoord i svenska armén vid artilleriet.
Charidjiter, muhammedansk sekt, se Islam.
Charing cross [tja’riij krå’s], plats i
London, s. ö. om Trafalgar square, med stor
järnvägsstation. Edvard I reste där, vid byn
Ord, som saknas under C, torde sökas under K.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
