Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Charlier, Carl Vilhelm Ludvig - Charlière - Charlotta (Hedvig Elisabet, svensk drottning) - Charlotta (engelsk prinsessa) - Charlotta (kejsarinna av Mexiko)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
909
Charlière—Charlotta
910
Thetis» (1887), belönades med Fernerska och
Bjurzonska prisen. Under de två senaste
årtiondena har C:s vetenskapliga verksamhet
till stor del omfattat arbeten inom den
matematiska statistiken, och han har bl. a. utgivit
»Vorlesungen iiber die Grundzüge der
mathe-matischen Statistik» (1920). Sina statistiska
metoder har han tillämpat på en mängd dels
av honom själv utförda, dels av honom på
Lunds observatorium organiserade omfattande
stellarastronomiska undersökningar (bl. a. har
han utgivit »Studies in stellar statistics», I—
X; 1912—19), varvid han särskilt ägnat sig
åt utredandet av universums allmänna
byggnad. Vidare märkas av honom ett
läroboks-arbete, »Die Mechanik des Himmels» (1902—
05), samt den populära »Stjernverlden» (1888;
tills, m. Jäderin). C. har gjort inlägg i
ekonomiska och sociala frågor, såsom frågan om
proportionella val och zontariffrågan, och på
dessa områden utvecklat en mångsidig
författarverksamhet. Han var vice ordf, i 1898
års persontariffkommitté. C. blev 1898 led.
av Vet.-akad. S. A-f.
Charlière [JarliäY], se Charles, J. A.,
och Luftballong.
Charlotta (Hedvig Elisabet C.), svensk
drottning (1759 22/3—1818 20/8). Var dotter till
furstbiskopen av Lybeck, hertig Fredrik
August av Holstein-Gottorp (bror till svenske
konungen Adolf Fredrik), och Ulrika Fredrika
av Hessen-Kassel. Hon växte upp vid sina
föräldrars obetydliga hov i Eutin, utsågs av
Gustav III till gemål åt sin kusin hertig
Karl av Södermanland och förmäldes med
honom i Stockholm 7 juli 1774. Äktenskapet
blev, till följd av hertigens många snedsprång,
föga lyckligt, men C. var alltför anspråkslös
och godhjärtad för att framkalla allvarlig
brytning. Deras enda barn, Karl Adolf,
hertig av Värmland, föddes 3 juli 1798 och
dog redan 10 juli s. å. C., som var kvick och
otvunget gladlynt, lyckades snart vinna
tillgivenhet vid Gustav III:s ceremoniösa hov.
Hennes vänskap med svägerskan, prinsessan
Sofia Albertina, var både varm och varaktig,
och för grevinnan Sophie Piper, f. von
Fer-sen, hyste hon en nästan svärmisk
tillgivenhet, som också besvarades. Någon politisk
roll spelade C. knappast under Gustav III :s
tid, men hennes älskvärda lynne gjorde henne
till en ofta anlitad och för alla parter
sympatisk fredsmäklerska i de många inre
tvister, som söndrade konungahuset. Under
förmyndarregeringen och Gustav IV Adolfs
regeringstid växte ej hennes inflytande, men
efter statsvälvningen 13 mars 1809 blev hon
en av det gustavianska partiets trognaste
anhängare och arbetade med iver för att
Gustav IV Adolfs son, Gustav, skulle utropas
till konung under hertig Karls
förmynder-skap. Sedan Karl emellertid själv 6 juni s. å.
mottagit kronan, sökte hon genomdriva prins
Gustavs val till tronföljare. Hennes
förhållande till Karl Johan var alltid kyligt.
Hedvig Elisabet Charlotta. Målning av O. F. von Breda.
På Bondeska fideikommisset Eriksberg i
Södermanland förvaras C:s efterlämnade
hemliga papper, bland dem hennes på franska
avfattade dagboksanteckningar. Dessa, som
utgöra ett synnerligen intressant och viktigt
bidrag till kännedomen om tidens historia,
börja år 1775 och fortsätta till kort före
hennes död; intill 1800 äro de författade i
brevform, ett brev för varje månad, och
adresserade till Sophie von Fersen. Av denna
»Hedvig Elisabeth Charlottas dagbok» ha i sv.
övers. 3 bd, omfattande tiden 1775—92,
publicerats av Carl Carlsson Bonde, som
dessförinnan meddelat ett par utdrag (»Sverige
och Norge 1814», 1896, och »Fersenska
mordet», 1900); en fjärde del (åren 1793—94),
översatt av Cecilia af Klercker, utgavs 1920.
Charlotta, engelsk prinsessa (1796—1817).
Enda barnet till konung Georg IV och därför
brittisk tronarvinge, trolovades hon 1813 med
prins Vilhelm av Oranien men bröt året därpå
till sin faders harm trolovningen. Hon
förmäldes maj 1816 med prins Leopold av
Sach-sen-Koburg (sedermera Leopold I av Belgien),
vilken som blivande »prinsgemål» bosatte sig
i England; emellertid avled C. året därpå i
barnsäng. Biogr. av H. Jones (1885).
Charlotta, kejsarinna av Mexiko (1840—
1922). Dotter till Leopold I av Belgien,
äktade C. 1857 ärkehertig Maximilian av
Österrike och följde honom till Mexiko, då han
1864 blev kejsare där. Då läget efter de
franska truppernas avtåg blev allt
ogynnsammare och Maximilian ville abdikera,
avhölls han av C., som reste till Europa för
Ord, som saknas under Ca torde sökas under K.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
