Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Charles, Jacques Alexandre César - Charleston (Syd-Carolina) - Charleston (West Virginia) - Charlestown - Charlet, Nicolas Toussaint - Charleville - Charleville, Carl Vilhelm - Charlier, Carl Vilhelm Ludvig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
907
Charles, J. A. C____Charlier
908
Charles [Jarl], Jacques Alexandre
C é s a r, fransk fysiker (1746—1823),
professor vid Conservatoire des arts et métiers i
Paris. Gjorde sig förtjänt om luftseglingen
därigenom, att han fyllde ballongen med
vät-gas. En så fylld ballong kallades charlière,
i motsats till montgolfière, en ballong,
som fylldes med varm luft. Det första
försöket med en charlière gjordes i aug. 1783.
C. gjorde även försök angående gasers
utvidgning genom värme och fann denna vara
nästan lika för alla undersökta gaser. Han
anses därför såsom den egentlige upptäckaren
av den s. k. Gay-Lussacs lag, vilken stundom,
särskilt i England, kallas Charles’ lag. —
Litt.: Fourier, »Éloge historique de C.»
(1825). (J.T.)
Gatubild från Charleston, Syd-Carolina.
Charleston [tJäTsten], stad i ö.
Syd-Caro-lina, U. S. A., vid en vik av Atlanten; 67,957
inv. (1920), varav omkr. hälften negrer.
Rymlig, befäst hamn. C. är Syd-Carolinas största
stad och har betydande handel, främst
export av bomull, fosfater och trä.
Tillverkning av konstgjorda gödningsämnen, sågade
trävaror, maskiner, mjöl. Flera högre skolor,
även för negrer. C. anlades 1672; genom de
konfedererades anfall på Fort Sumter i C:s
hamn 12 april 1861 började amerikanska
inbördeskriget.
Charleston [tJäTsten], stad i ö. U. S. A.,
huvudstad i West Virginia, vid den segelbara
Ord, som saknas under
Kanawha, en biflod till Ohio; 39,608 inv.
(1920). Kolgruvor, olja och naturgas.
Charlestown [tJäTztåun]. 1. Stadsdel i
Boston (se d. o.), U. S. A. — 2. Huvudstad på
ön Nevis (se d. o.).
Charlet [Jarlä’], Nicolas Toussaint,
fransk konstnär (1792—1845). Var
soldatson, blev elev till Gros och mycket populär
framställare av soldattyper och krigarliv.
Han målade krigstavlor (»Episod från
återtåget från Ryssland» m. fl.; i Versailles och
andra franska museer). Sitt rykte vann C. i
främsta rummet genom sina teckningar och
litografier, där han med skarp karakteristik
och ofta med rättfram och frodig humor
fastslog typerna från kejsardömets
äventyrs-dagar, de gamla invaliderna och
grenadjärer-na liksom unga rekryter (»Afrikanska
armén», karakteriserad genom en enda
bondpojke, som i full utrustning med packning
upp över öronen knogar uppför en
bergshöjd). Även skrävlartypen fäste han i
klassiska, bestående drag. Genom sina mycket
spridda litografier — som äro över 1,000
— bidrog C. i hög grad till att popularisera
minnet av kejsartiden. Monogr. av de la
Combe (1856) och Dayot (1893). G-g N.
Charleville [Jarlevi’1], stad i n. ö. Frankrike,
dep. Ardennes, vid Meuse, mitt emot Mézières;
21,689 inv. (1921). Flodhamn, textil- och
järnindustri. C. inrymde sept. 1914—16 tyska
stora högkvarteret.
Charleville [Ja’rlevil], Carl Vilhelm,
biskop (1827—1906). Blev fil. mag. i Uppsala
1851, var förut lärare vid flera
elementarläroverk, blev teol. kand, och prästvigdes
1859; lektor i teologi och hebreiska vid Örebro
läroverk 1862. C. blev kyrkoherde i
Törne-valla, Östergötland, 1863, i Vadstena 1879,
domprost i Linköping 1883 och biskop i
Linköpings stift 1903. Vid jubelfesten i Uppsala
1877 blev han teol. dr. C. var en framstående
predikant och själasörjare. Hans kyrkliga
ståndpunkt var moderat lågkyrklig. (B. A.)
Charlier [Ja’rlie], Carl Vilhelm
Lud-v i g, astronom (f. 1862 1/4). Blev fil. dr och
docent i astronomi i Uppsala 1887, var 1889
—90 biträdande astronom vid Stockholms
ob-servatorium samt blev
1890 astronomie
observatör i Uppsala
och 1897 professor vid
Lunds universitet. I
vetenskapligt syfte har
han företagit flera
utländska resor. 1924
kallades C. till
Förenta staterna, där han
föreläste vid
Berkeley-universitetet i
Kalifornien. C. ägnade
tidigare en betydande
del av sin verksamhet åt den celesta mekaniken.
Hans gradualavhandling, »Untersuchungen über
die allgemeinen Jupiterstörungen des Planeten
C, torde sökas under K.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
