Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Charlottenborg (Gyldenlöves gaard, Köpenhamn) - Charlottenburg - Charlottenlund (Skåne) - Charlottenlund (Själland) - Charlottetown - Charm - Charmes, Francis - Charmeuse - Charmides - Charmör - Charnacé, Hercule de - Charnay, Désiré
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
913
Charlottenburg—Charnay
914
kgl. Skildrer-, Billedhugger- og
Bygningsaka-demi. En av de större salarna användes
till klasslotteriets dragningar intill 1791.
Akademien (se Akademi for de skönne
k u n s t e r) kom 1832 i full besittning av C.
Bakom slottet uppfördes 1880—83 en byggnad
för den årliga konstutställningen. C:s
trädgård var 1778—1874 Köpenhamns universitets
botaniska trädgård. Se bild i bd 1, sp. 334.
Mausoleet i Charlottenburg.
Charlottenburg, förr stad i Preussen, prov.
Brandenburg, nu stadsdel (Bezirk 7) i v.
Berlin (se d. o.); 325,084 inv. (1919). Bland
byggnader märkes det för Fredrik I:s andra gemål,
Sophie Charlotte, 1698 uppförda slottet i en
park med ett mausoleum, där drottning Luise,
Fredrik Vilhelm III, Vilhelm I och kejsarinnan
Augusta vila. C. har ett stort antal
vetenskapliga och högre undervisningsanstalter,
däribland en teknisk högskola (mer än 4,000
elever), och stadion, byggt 1913. Om stadsplan,
industri, handel m. m. jfr Berlin. Se även
bilder sp. 911—912.
Charlottenlund, gods i s. Skåne, 1 mil v.
om Ystad; Snårestads socken, Malmöhus län;
425 har, därav 325 har åker. Tax.-värde
899,500 kr. (1924). Huvudbyggnaden av tegel
i två våningar med mittorn uppfördes 1849—
50 av greve A. Posse. Det inrymmer
betydande bibliotek, målningar, antika möbler
m. m. Nuv. ägare: J. Lachmann.
Charlottenlund, kungligt lustslott på
Själland i kringliggande statsskog (80 har) vid
Strandvejen, 7,5 km n. om Köpenhamn. Slot-
Ord, som saknas under
tet och parken hette urspr. Gyldenlund efter
greve U. F. Gyldenlöve, som byggde det omkr.
1675. Kom i kungliga familjens ägo 1683 och
fick sitt nuv. namn efter Fredrik IV :s dotter,
Charlotta Amalia, som 1733 lät ombygga
detsamma. 1880—81 tillbyggdes två flyglar av
dåv. kronprins Fredrik (Fredrik VIII). Sedan
gammalt är C:s skog sommartiden en mycket
besökt utflyktsort för köpenhamnarna.
Charlottetown [JäTot-taun], huvudstad i
kanad. prov. Prince Edward island; 12,347
inv. (1921).
Charm [/arm] (fr. charme), tjusning, behag.
— Charmant [Jarma’]}!], intagande. —
Charmera, tjusa, behaga.
Charmes [Jarm], Francis, fransk
politiker, tidningsman (1848—1916). Var 1870
officer vid Loirearmén och blev 1872 fast
medarbetare i Journal des Débats, vars »ledare»
han skrev i åtta år. Med stor talang
försvarade han Thiers’ ideal, »den konservativa
republiken», och riktade skarpa angrepp mot
den reaktionära ministären Broglie 1877. C.
var 1880—81 underdirektör och 1885—89
direktör i utrikesministeriet, 1881—85 och 1889
—98 led. av deputeradekammaren samt sedan
1900 senator. C. blev 1894 medarbetare på
utrikesavdelningen i Revue des Deux Mondes
och var från 1907 dess utgivare. Han utgav
»Études historiques et diplomatiques» (1893)
och krigsartikelserien »L’Allemagne contre
1’Europe» (1915). Ths.*
Charmeuse [JarmÖ’z], fr., el. Charmös,
ett mjukt, tjockt sidentyg, kännetecknat av
lätt kreperad avigsida.
Charmides, atensk ädling, Glaukons son,
syskonbarn med Kritias och morbror till
Platon, som benämnt en dialog efter honom. C.
tillhörde de »trettio tyrannernas» parti (404—
403) och stupade 403 i striden mot de
återvändande demokraterna. M. Pn N-n.
Charmör [Jar-] (fr. charmeur), tjusande,
intagande person. Jfr Charm.
Charnacé [Jarnase’], H e r c u 1 e, baron de,
fransk diplomat (omkr. 1577—1637). Var
kunglig kammarherre och led. av conseil
d’état samt anlitades av sin frände kardinal
Richelieu i diplomatiska värv i Nederländerna
1624, Bayern 1626 och Sverige 1629. Han
bemedlade svensk-polska stilleståndet i Altmark
1629 och freden i Lybeck s. å., uppvaktade
därefter i Sverige Gustav II Adolf och
arbetade därvid för den svensk-franska
förbindelse, som sedermera 1631 tog form i
fördraget i Bärwalde (se d. o.), där C. var fransk
underhandlare. Han följde därefter en tid
svenska armén i Tyskland, var 1633—36
ambassadör i Haag och medverkade vid
avslutandet av svensk-franska förbundet i
Com-piègne 1635. C., som 1635 blivit »maréchal
de camp» (generalmajor), stupade vid
belägringen av Breda. J. Th. W.*
Charnay [Jarnä’], D é s i r é, fransk
forskningsresande (1828—1915). Bereste 1857—61
Mexiko och Yucatan, 1863 Madagaskar, 1867
C, torde sökas under K.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
