- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Tredje upplagan. 4. Bromell - Commodore /
921-922

(1923) [MARC] - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Chartism - Chartist - Chartres - Chartres, Robert - Chartreuse, La grande - Chartreuse el. Chartrös - Chartularia, Kartularier - Chartularium - Chartum - Charybdis - Chasarer - Chase, Salmon Portland

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

921

Chartist—Chase, S. P.

922

movement» (i »Columbic studies»,
73:1, 1917); Slosson, »The
de-cline of the chartist movement» (i
»Columbic studies», 13:2, 1917);
Schlüter, »Die
Chartistenbewe-gung» (1922). En livlig bild av
chartiströrelsen ger Disraelis
roman »Sybil» (1845).

ChartFst, anhängare av en
»char-ta» (se d. o.). Sålunda har ordet
c. brukats om ett konstitutionellt
moderat parti i Portugal, som höll
på den 1826 utfärdade »chartan» i
motsats till 1822 års mera
frisinnade författning, vars anhängare
efter revolutionen i sept. 1836
kallade sig septembrister. Än
vanligare är c. i betydelsen anhängare
av chartismen i England och dess
reformprogram, »The people’s
charter» ; se Chartism.

Chartres [Jartr], stad i n.

Frankrike, huvudstad i dep. Eure-et-Loir, vid
floden Eure, 7 mil s. v. om Paris; 23,349 inv.
(1921). Huvudort i landskapet Beauce (se d. o.);
livlig handel; industri (läder, maskiner,
tillverkning av rapphönspastejer). C. var från
900-talet huvudstad i grevskapet C., som av
Ludvig XIV gjordes till hertigdöme och gavs
till huset Orleans. O. Sjn.

C:s förnämsta prydnad är den ståtliga
katedralen, byggd 1194—1220 (vissa delar, såsom
de praktfulla, rikt skulptursmyckade
förhallarna framför tvärskeppets portaler i norr
och söder, tillädes senare), till största delen
på grundmurarna efter en 1020—37 uppförd
kyrka av nästan samma utsträckning, som
brann 1194. Den äldre kyrkans krypta, som
sträcker sig under den nuvarande
katedralens koromgång och sidoskepp, innesluter
lämningar efter kyrkobyggnader på samma
plats från 800-talet och ända från senantiken.
Ryktbar är katedralens västportal (»portail
royal») med utomordentligt rik skulptural
utsmyckning, ett av den franska
1100-tals-skulpturens mästerverk (utförd omkr. 1130—
50, då även tornen anlades; n. tornets spira
byggdes 1507—13). Märkliga äro också de från
1200-talet (några från 1100-talets slut)
härstammande glasmålningarna, som fylla nästan alla
katedralens fönster. Se bilder på vidst. plansch.
Jfr Bulteau, »Monographie de la cathédrale de
C.» (3 bd, 1887—1901), E. Houvet, »Cathédrale
de C.» (planschverk, u. å.), samt J. Roosval,
»Étampes, Chartres, Senlis» (i
Vetenskapssocie-tetens i Lund årsbok 1924). H. W-n.

Chartres [Jartr], Robert, hertig av,
fransk prins (1840—1910), yngre son till
hertig Ferdinand av Orleans och bror till greven
av Paris. Var 1859 löjtnant i sardinska hären
under kriget med Österrike och 1861—63
kapten i Mac Clellans stab i nordamerikanska
unionshären. Aug. 1870 sökte han förgäves
få anställning i franska hären. Senare
tjänade han obemärkt i Ohanzys armé (under

La grande Chartreuse.

namnet Robert le Fort). 1878 blev han
överste men avskedades 1883 i likhet med
de övriga prinsarna. Hans dotter Marie var
g. m. prins Valdemar av Danmark. Ths.

Chartreuse, La grande [la gräd J*artrö’z],
berömt kartusiankloster, i en dal i
Char-treusemassivet, Dauphiné, 977 m ö. h., 20
km n. om Grenoble. Grundat av Bruno
1084, omfattar klostret vidsträckta
byggnader, anlagda på 1400—1600-talet. Om
likörtillverkningen där se nedan.

Chartreuse [Jartrö’z], fr., el. C h a r t r ö s,
en aromatisk, med örtessenser kryddad likör,
tillverkad av kartusianmunkarna i klostret
La grande Chartreuse i Frankrike. Den
förekommer i tre typer: grön, gul och vit. 1864
förbjöd påven likörtillverkningen i klostret,
och den flyttades då till en närbelägen ort,
Fourvoirie, där den fortsatte till 1903.
Sistnämnda år utvisades kartusianerna ur
Frankrike och slogo sig då ned i Tarragona i
Spanien, där de upptogo och ännu bedriva
tillverkning av sin »äkta» chartreuselikör. I de gamla
fabrikerna nära La grande Chartreuse
tillverkas emellertid fortfarande likör. G. H-r.

Chartuläria, lat., Kartulärier, klosters
och stifts kopieböcker, innehållande avskrifter
av donations- och köpebrev m. m.

Chartulärium, lat., förvaringsort för
urkunder, arkiv.

Chartum, se K a r t u m.

Chary’bdis, mytologiskt vidunder, som
enligt Homeros tre gånger om dagen insuper
och åter utsprutar vattenvirvlarna,
lokaliserat i sundet vid Messina, mitt emot Skylla
(se d. o.). ’ M. Pn N-n.

Chasärer, se Khazarer.

Chase [tfeis], Salmon Portland,
nordamerikansk statsman (1808—73). Blev 1830
praktiserande advokat i Cincinnati och
infördes snart i politiken, i det att han vid flera
tillfällen med stor talang försvarade slavar,
som från sydstaterna rymt in på Ohios om-

Ord, som saknas under C, torde sökas under K.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 23 10:14:41 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfdd/0593.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free