Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Chase, Salmon Portland - Chase, William Merrit - Chasidæer el. Chasidéer - Chasles, Michel - Chasles, Philarète
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
923
Chase, W. M____Chasles
924
råde, och därvid sökte uppvisa, att 1793 års
lag om förrymda slavars utlämnande stred
mot unionsförfattningen. C. slöt sig 1841 till
det för slavarnas frigörelse strävande
»frihetspartiet» och var 1848 med att bilda
det moderatare partiet
»free-soilers» (se d. o.).
Insatt av
demokraterna i senaten 1849, var
C. den mest
framträdande av slaveriets
fåtaliga bekämpare
inom denna församling
och sökte, ehuru
förgäves, hindra
antagandet av Clays
kompromiss 1850 och av
Douglas’
Kansas-Ne-braskabill 1854.
C:s åsikter i slavfrågan fjärmade honom
från demokraterna, och det var det
nybildade republikanska partiet, som gjorde
honom till guvernör i Ohio (1856—59). Han var
ifrågasatt som republikanernas kandidat vid
presidentvalet 1860, men partikonventet i
Chicago föredrog Lincoln. I dennes kabinett blev
C. mars 1861 finansminister och utförde ett
jättearbete med att anskaffa de oerhörda
penningsummor, som erfordrades för kriget.
I kabinettet var han den mest framträdande
förkämpen för slavemancipationen och
manade otåligt, men länge förgäves, den
för-siktige Lincoln att förklara slavarna fria.
Liksom sina kolleger underskattade C.
Lin-colns överlägsna statsmannaklokhet och
beredde honom ofta stora svårigheter genom
sin självrådighet. C. utträdde i juni 1864 ur
kabinettet och blev i dec. s. å. president i
högsta domstolen (»chief justice of the
su-preme court»). Hans verksamhet på denna
post blev betydelsefull genom de många i
förbindelse med »rekonstruktionen» efter
inbördeskriget stående författningstvister, som i
form av rättsfall underställdes högsta
domstolens avgörande. Trots sina fel, bland vilka
en högdragen självgodhet mer än annat
hämmade hans bana, var C. en av sin tids
förnämsta amerikanska statsmän. — Litt.: A.
B. Hart, »Salmon P. C.» (1899). V. S-g.
Chase [tjéls], William Merrit,
nordamerikansk målare (1849—1916). Studerade
i New York, därefter 6 år i München, så en
tid i Venezia, återkom 1878 till sitt hemland.
Han besökte sedan Spanien och lärde i
England känna de unga skottarnas och
japanernas konst. Högst skicklig tekniker, lät
han påverka sig från olika håll — från
Ve-lasquez, Whistler och skotska målare — men
omsmälte det tillägnade utan att imitera.
Förfinad smak och stark målerisk känsla
utmärkte honom alltid; under sin sista tid
ansågs han som Nordamerikas mest glänsande
målare. C. var även en eftersökt lärare. Han
utförde porträtt (självporträtt i
Uffizigalle-riet i Florens), stilleben, landskap, som
pri
sades för kraftiga färgackord och utsökta
luftvalörer, och raderingar, livfulla,
ögonblickligt uppfattade. G-g N.
Chasidæer el. Chasidéer (av hebr.
cha-sidlm, fromma). 1. I allm. alla judar, som
vinnlägga sig om fromhet. — 2. Ett förbund
av ortodoxa judar, som under förföljelserna
på seleukidernas tid sökte liva den nationella
, och religiösa andan hos sina landsmän.
Troligen besläktade med de i talmud omnämnda
esséer, wathikin, zenaim, »fromma,
blygsamma». Jfr Klein, »Bidrag till Israels
religionshistoria» (1898). — 3. En sekt, som på
1700-talet stiftades av den polske juden Israel
Bescht, en drömmare och känslomänniska med
panteistisk grundåskådning. Han bekämpade
talmudisternas torra, fantasilösa lagreligion
och förkastade askesen. Gud borde dyrkas i
glädje och bönen förrättas under ett slags
exaltation. Hans lära om vissa utvalda såsom
medlare mellan Gud och människor har dock
sedermera fört till uppkomsten av talrika
småpåvar, som hålla sina anhängare i andlig
träl-dom. Sekten har stor spridning bland polska
judar, mest i Galizien. — Litt.: St. Rozniccki,
»Det judiska problemet» (1921).
Chasles [Jal], Michel, fransk matematiker
(1793—1880). Blev .1846 förste innehavare av
professuren i högre geometri vid Sorbonne
i Paris. I sin vetenskapliga verksamhet hade
C. föresatt sig ett bestämt program, nämligen
att skapa en ren, självständig, geometrisk
disciplin, oberoende av analysen. Hans högst
förtjänstfulla arbeten »Apergu historique sur
1’origine et le développement des méthodes en
géométrie» (1837) och »Traité de géométrie
supérieure» (1852) utgjorde ock första
grundvalarna till den del av den moderna
geometrien, som icke fullt egentligt benämnes
syntetisk geometri. Led. av sv. Vet.-akad.
(1873). T. B.
Chasles [Jäl], Philarète, fransk kritiker
(1798—1873). Fadern, jakobinen Michel C.
(1754—1826), uppfostrade sin son efter
Rous-seaus idéer och satte honom sedan i
boktryc-karlära; 1815 råkade både mästare och
lärling i fängelse för konspiration. Senare
medarbetade C. i olika tidskrifter och blev 1841
professor i främmande moderna språk och
litteraturer vid Collège de France. C. har
utövat omfattande författarverksamhet på
skilda områden (litteraturkritik, historia,
skönlitteratur m. m.) och som spirituell
föreläsare samlat många åhörare. Särskilt har
han strävat att i Frankrike bekantgöra
engelsk och nordisk litteratur. Större delen av
hans litteraturkritiska uppsatser är samlad
under titeln »Études de la littérature
com-parée», även kallade »Trente ans de critique»
(1846—75). En bemärkt episod i C:s liv var,
då han lät lura sig av dokumentförfalskaren
V. D. Lucas (se d. o.), under åratal köpte
av denne förfärdigade manuskript och
hårdnackat försvarade deras äkthet. Efter C:s
död utgåvos hans »Mémoires» (2 bd, 1876—77).
Ord, som saknas under C, torde sökas under K.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
