Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Chateaubriand, François René - Château d’Oex - Château-Renault, François Louis Rousselet de - Châteauroux - Château-Thierry - Châtel, Ferdinand Toussaint François - Châtelain - Châtelaine - Châtelet, Grand och Petit
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
929
Chåteau d’Oex—Chätelet
930
bragte han interventionen i Spanien, vilken
var hans största politiska insats. 1824 föll
C. åter i onåd och fick avsked samt ledde sedan
oppositionen mot Villèle. Han var 1828—29
ambassadör i Rom. Efter revolutionen 1830
förblev han bourbonerna trogen och avsade
sig sitt pärskap som protest mot julimonarkien.
I sina politiska åsikter var C. vacklande;
men två principer kan han dock sägas ha
omfattat med en viss fasthet: den
konstitutionella liberalismen och tryckfriheten.
Ekonomiska svårigheter förföljde honom envist;
för att rädda sina fullkomligt förstörda
affärer sålde han de memoarer han författat och
som voro bestämda att offentliggöras först
efter hans död, »Mémoires d’outre-tombe» (utg.
i 12 bd 1849—50). Hans dikter i bunden stil
äro korta och fåtaliga, men han har i sin
prosa inlagt en så hög poetisk skönhet, att
han däri står oöverträffad inom franska
litteraturen. En sällsynt fåfäng och i grunden
svag natur, var C. som författare uteslutande
subjektiv; det är sitt känsloliv han skildrar
och intet annat, verkligheten var han ej nog
viljekraftig att kunna påverka, han levde
helt och hållet i fantasien. Hans intelligens
stod tillbaka för hans inbillningskraft och
hans känsla, genom vilka hans verk blev
epokgörande. Den utomordentliga
uttrycksfullheten och måleriska sensibiliteten i hans
naturskildringar, den ömsom nervösa, ömsom
storslagna skönheten av hans stil, den
romantiska melankolien i hans individualism ha
utövat stort inflytande. Från C. utgå skalder
som Lamartine och V. Hugo, historiker som
A. Thierry och Michelet. I Sverige har C.
påverkat C. J. L. Almquist och Stagnelius.
Av C:s »Correspondance générale» ha
utkommit 5 bd (1912—24). Litt.: Sainte-Beuve, »C.
et son groupe littéraire» (2 bd, 1861; ny uppl.
i 3 bd 1872); Biré, »Les dernières années de
C., 1830—1848» (1902); J. Bédier, »Études
lit-téraires» (1903); A. Cassagne, »La vie politique
de C.» (1911); arbeten av de Lescure (1892; 5:e
uppl. 1919) och J. Lemaitre (1912). P. A. G.*
Chåteau d’Oex [Jatå’ de’], by och berömd
turistort i Schweiz, kantonen Vaud, 960 m ö. h.,
vid Montreux-Oberlandbanan.
Chateau-Renault [Jatå’-renå’], Frangois
Louis Rousselet, markis d e, fransk
militär (1637—1716). Utmärkte sig först till
lands under Turenne, ingick 1661 vid flottan,
överförde 1690 till Irland de hjälptrupper
Ludvig XIV sände Jakob II och besegrade i
Ban-tryviken s. å. engelske amiralen A. Herbert,
som sökte hindra landstigningen. Efter att
under spanska tronföljdskriget ha eskorterat
mexikanska silverflottan till Vigo anfölls han
där av engelske amiralen sir G. Rooke och
förlorade sina flesta fartyg. Han blev 1703
marskalk av Frankrike och fick till grevskap
■slottet C. (nu i ruiner) invid staden med
samma namn (i dep. Indre-et-Loire, omkr.
4,000 inv.). Litt.: Calmon-Maison, »Le
maré-■chal de Chateau-Renault» (1903).
Chåteauroux [Jatåro’], stad i mellersta
Frankrike, huvudstad i dep. Indre, vid floden
Indre; 26,566 inv. (1921). Beläget i det
bördiga Berry (se d. o.), har C. livlig handel samt
textil- och tobaksindustri. Gjordes 1616 till
hertigdöme för Henrik av Bourbon, skänktes
av Ludvig XV till hans mätress markisinnan
des Tournelles, hertiginna av C.
Chåteau-Thierry [Jatå’-tiäri’], stad i fr. dep.
Aisne, vid Marne, 7 mil ö. n. ö. om Paris;
7,751 inv. (1921). Ruiner av ett av Karl
Mar-tel 720 uppbyggt slott, ofta residens för
franska furstar och konungar. C. blev 1566
hertigdöme. Lafontaine föddes här 1621.
Under världskriget var C. två gånger i
tyskarnas händer, dels under den allmänna
framryckningen i krigets början, då staden
besattes 3 sept. 1914 men efter slaget vid
Marne åter måste släppas 10 sept., dels vid
den stora tyska offensiv, som maj 1918
företogs ned mot Marne. Staden erövrades då
efter häftiga gatustrider 1 juni och måste
försvaras mot upprepade anfall, i vilka även
amerikanska trupper deltogo. C., som
betecknar gränsen mot söder av den linje, som
nåddes av tyskarna, måste, sedan de allierade
igångsatt och vunnit framgång för sitt stort
anlagda motanfall, uppgivas av tyskarna 21
juli 1918. Se Belgisk-franska
fronten, sp. 1189. O. Sjn; M. B-dt.
Chåtel [Jatä’l], Ferdinand Toussaint
Frangois, fransk sektstiftare (1795—1857).
Tjänstgjorde från 1823 som (katolsk)
regementspastor i Paris, framlade 1830 sitt
liberala gallikanska kyrkoprogram och grundade
s. å. ett schismatiskt kyrkosamfund (»Église
catholique frangaise», »Église unitaire
fran-gaise»). Han lät 1831 viga sig till »primas
av Gallien» och utgav sitt samfunds
trosbekännelse (»naturlagen, hela naturlagen, intet
annat än naturlagen»). Celibat, öronbikt,
latinsk mässa och obligatorisk fasta
avskaffades. I dogmatiskt hänseende ställde han sig
på vulgärrationalismens grund. Snart
uppstod en schism mellan C. och hans
medhjälpare. Han inlät sig i politiska
äventyrligheter, varför samfundets gudstjänstlokaler
stängdes 1842. C. emigrerade då och fortsatte
i Belgien sitt arbete för »naturlig religion»;
till Frankrike återvände han 1848. Bland C:s
skrifter må nämnas »Profession de foi de
1’église catholique-frangaise» (1831) och »Le
code de 1’humanité» (1838). A. G-w.
Chåtelain [Jatlä’], fr., slottsherre; kastellan.
Chåtelaine [Jatlä’n], 1. Borgfru,
borgfröken. — 2. Kvinnohalskedja, som är fäst vid
bältet och uppbär nyckelknippa, väska o. dyl.;
vanlig under medeltiden.
Chätelet [Jatlä’] (av lat. caste’llum), Grand
och P e t i t, två medeltida byggnader, befästa
med torn till försvar för gamla Paris (la
Cité). Petit C. på Citéön, urspr. en stadsport,
tjänstgjorde på 1700-talet som gäldstuga och
förstördes 1782. Grand C., på högra stranden,
var en nästan fyrkantig fästning, flankerad
IV. 30
Ord, som saknas
under C, torde sökas under K.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
