Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Chevalier, Michel - Chevalier, Sulpice Guillaume - Chevallier, Jean Baptiste Alphonse - Chevau-légers - Chevelyr - Chevéska metoden - Chevillard, Pierre Alexandre François - Chewing gum - Cheviot - Cheviotfår - Cheviot hills - Chevreau - Chevreul, Michel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
965
Chevalier, S. G.—Chevreul
966
»Cours d’économie politique» (2 dir, 1842—
44; 2:a uppl. 1855—66). Han blev 1845
deputerad, bekämpade 1848 Louis Blancs
socialistiska teorier och slöt sig till Napoleon III.
Var jämte Cobden (se d. o.) upphovsman till
handelsfördraget
mellan England och
Frankrike 1860. Han
blev s. å. senator.
Genom arbetet »La
mon-naie» (1850; »Om
myntet», övers, av O.
S. Rydberg, 1867—68)
samt som medl. av
internationella myntkonferensen i Paris
lämnade C. bidrag till
frågor om myntväsendet,
bekämpande bimetal-
lismen (jfr Myntfot). Han gjorde även
flera uppmärksammade inlägg mot
protek-tionismen. Led. av sv. Vet.-akad. 1859.
Chevalier [Jvalie’], Sulpice Guillaume,
se G a v a r n i.
Chevallier [Jvalie’], Jean Baptiste
Alphonse, fransk kemist, farmakolog och
hygieniker (1793—1879). Författade talrika
uppsatser och arbeten — mest tills, m. andra
forskare — inom hygien, farmakologi och
toxikologi, vilka behandlade hygienen i städer
och fabriker, förgiftningsstatistik, naturen och
renheten av droger, näringsmedel och
industriprodukter m. m. (Ljd.)
Chevau-légers [fvåMe^e’], ett slags lätt
kavalleri i Frankrike på 1600-talet; tillhörde
urspr. drottningens hustrupper. Några
regementen funnos kvar i Napoleons armé.
Namnet upptogs även i Österrike och Tyskland.
Chevelyr (fr. chevelure), huvudhår; peruk.
Chevéska metoden [Jovö’-], en
sångundervisningsmetod med siffror i stället för noter;
uppkallad efter uppfinnaren, fransmannen
Émile Chevé (1804—64). Metoden
infördes jämväl i England och Danmark (J.
Mailing) ; även i Sverige gjordes små försök
(Chevéska sångföreningen i Stockholm 1855 och
sedan av Mailing 1879). T. N.
Chevillard [Javijä^], Pierre
Alexan-dre Fr ang o is, fransk violoncellist (1811
—77), professor vid konservatoriet i Paris;
utgav en violoncellskola samt flera
kompositioner för sitt instrument; grundade en
kammarmusikensemble, vilken vann stort
anseende. — Hans son C a m i 11 e C. (f. 1859)
blev 1897 dirigent för Lamoureuxkonserterna
och 1913 musikchef vid Stora operan; har
även gjort sig känd som kompositör av
orkester- och kammarmusik. T. N.
Chewing gum [tJöTn ga’m], se Tuggummi.
Cheviot [sv. uttal vanl. Jé’viåt, eng. [-tfe’-viot],-] {+tfe’-
viot],+} namn på ett stort antal diagonalvävda,
medelgrova ylletyger, vanl. framställda av
kamgarn i kypertbindning. — Urspr. kallades
så tyg, tillverkat av ullen efter får från
Cheviot hills (se d. o.). G. H-r.
Ord, som saknas under
Cheviotfår.
Cheviotfår [tJVviot- el. tJTviot-], en engelsk
fårras, som har sitt namn efter Cheviot hills
(se d. o.), där rasen sedan urminnes tider
varit inhemsk. C. äro tämligen långsträckta,
till färgen helt vita, hornlösa och med lång,
ullbärande svans. Ullen är fin och mycket
tät, och baggen lämnar omkr. 3 ä 4 kg,
tackan 2 kg per år. Rasen, som utmärker sig
för stor härdighet och lättföddhet, har för
länge sedan införts till Sverige, särskilt till
Gotland, där ett stamschäferi för rasen
upprättades av hushållningssällskapet redan 1868.
Sedan 1918 har Svenska fåravelsföreningen
ett stamschäferi på Balgö. C. ha på grund av
sin lämplighet till förädling av den inhemska
lantrasen på senaste tiden vunnit stor
spridning även till andra delar av landet. E. T. N.
Cheviot hills [tfe’viot el. tjfviot hiTz],
bergstrakt på gränsen mellan England och
Skottland med längdriktning i n. ö.—s. v.;
högsta punkt, Cheviot, 816 m ö. h. Uppbygges
av översiluriska skiffrar, som genomträngas
av devoniska eruptiv (andesit, granit).
Rundade, ofta fristående höjder; sluttningarna
djupt inskurna av floderna (Tweed, Coquet,
Tyne). I dalarna saftiga ängsmarker;
berömd fåravel. Ruiner efter gamla gränsfästen.
Chevreau [Jovrå’], fr., eg. killing, vitgarvat
läder av getskinn, färgat och berett till
ovanläder för finare skodon. Se Läder.
Chevreul [JavröT el. Jovrö’j], Michel
Eugène, fransk kemist (1786 31/s—1889
professor i kemi vid Collège de France 1830
—79. C. är framför allt känd för sina
banbrytande undersökningar på fettkemiens
område. C. visade, att man vid behandling av
ett fett med saltsyra erhöll organiska syror,
och så småningom kom han till den fullt
riktiga uppfattningen, att fetterna voro
salter mellan glycerin och de s. k. fettsyrorna.
Sina hithörande undersökningar
sammanfattade han i »Recherches sur les corps gras
d’ori-gine animale» (1823). C. har även upptäckt
och isolerat ett flertal fettsyror samt den
för djurorganismen så viktiga föreningen
kolesterin (se d. o.). C. var en mycket
skicklig analytiker och utgav bl. a.
»Consi-dérations générales sur 1’analyse organique».
Även på det tekniska området har C. varit
C, torde sökas under K.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
