Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Chiengmai - Chieri - Chiesa libera italiana - Chiese - Chieti - Chiewitz, Elis - Chiewitz, Georg Teodor Polikron - Chiffer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
981
Chieri—Chiffer
982
övre Meping; omkr. 20,000 inv. Huvudort i
liknämnd laosstat; stor handel med teakträ.
Ändpunkt för järnvägen från Bangkok.
Chieri [kiä’ri], stad i n. v. Italien, prov,
lorino (Piemonte), vid foten av Monferratos
bergland, 13 km s. ö. om Turin; 13,612 inv.
(1921). Biskopssäte; stor gotisk katedral,
grundlagd 1037. Bomullsindustri.
Chiesa li’bera italia’na [kiä’za-], en
sammanslutning 1870 mellan omkr. 25
småför-samlingar i Toseana och Ligurien, vilka
uppkommit genom en stark protestantisk rörelse
i Florens och däromkring 1850—60. Den »fria
kyrkans» största namn var A. Gavazzi (se
d. o.). Efter försök till förening med
valden-serna upphörde C. att existera 1912. Dess
flesta medlemmar anslöto sig till valdenserna,
wesleyanerna eller metodisterna. L. W-r.
Chiese [kiä’ze], flod i n. Italien, biflod till
O g 1 i o (se d. o.), genomflyter Lago dTdro.
Chieti [kie’ti], provins i mellersta Italien,
landskapet Abruzzi e Molise (se d. o.), mellan
Abruzzerna och Adriatiska havet; 2,959 kvkm,
376,202 inv. (1921). Huvudstaden C. (29,212
inv.) ligger vackert i berglandet ö. om floden
Pescara; ärkebiskopssäte.
Chiewitz [^è’vits], Elis, tecknare (1784—
1839). Studerade vid Konstakademien i
Stockholm och gjorde sig känd som tecknare och
akvarellist. C. utgav 1826 »Svenska
teatergalleriet», en följd teaterporträtt i helfigur,
kolorerade etsningar och 1827—28 »Galleri till
Fredmans epistlar och sånger» samt »Scener
ur Fredmans epistlar och sånger», kolorerade
kompositioner, de flesta graverade av
Ruck-man. Bellmanstyperna äro grovt och
banalt uppfattade utan humor eller poetisk
fläkt. Med rätt stor visshet tillskrivas C.
tre tecknade och färglagda scener ur
sångspelet »Kronofogdarna» (i Musikhistoriska
museet). Nationalmuseum äger några
laveringar av C. G-g N.
Chiewitz [^é’vits], Georg Teodor
Poli k r o n, arkitekt och ingenjör (1815—62),
brorson till Elis C. Studerade vid
Konstakademien och utomlands, gjorde bl. a.
ritningar till bro över Norrström ungefär på
det ställe, där Vasabron sedan byggdes. Bland
Landskapsbild från stranden av Chiemsee.
byggnader, som C. ritade, märkas Folckerska
huset vid Brunkebergstorg (sedermera ändrat)
och orangeriet vid Rosendal. 1850 nödgades
han av ekonomiska skäl överflytta till
Finland, där han blev livligt verksam. Han
uppgjorde stadsplaner för Björneborg och Nystad,
lämnade ritningar till kyrkor, bl. a. till en
kyrka i gotik för Björneborg, till Svenska
teatern i Helsingfors, fullbordad 1860, till
Finlands riddarhus (se bild vid art.
Helsingfors) sammastädes 1862, till privathus,
lantvillor och fabriker. G-g N.
Chiffer (fr. chiffre, eg. siffra, taltecken, av
arab, sifr, nolla), skrivtecken för hemlig skrift;
även en persons namnteckning, bildad av de
sammanbundna begynnelsebokstäverna,
namnchiffer, monogram. —
Chifferskriften el. lönnskriften består av tecken
(bokstäver, siffror, matematiska figurer,
punkter o. dyl.j, vilka äro avsedda att kunna läsas
och förstås endast av den, som äger »nyckeln»
till skriften, d. v. s. den, med vilken den
skrivande kommit överens om tecknens
betydelse. En särskild konst,
dechiffrerings-konsten, har till ändamål att upptäcka
nyckeln till dylik skrift. Den enklaste av all
chifferskrift är den, i vilken alfabetets
bokstäver på ett regelbundet sätt få byta plats
med varandra, så att man t. ex. skriver d
i st. f. a, e i st. i. b, f i st. f. c o. s. v. Denna
lätt genomskådade metod kan på mångahanda
sätt invecklas, t. ex. genom att här och där
tecken inskjutas, om vilka överenskommits,
att de ingenting betyda (fr. non-valeurs); att
två olika tecken väljas för en och samma ofta
förekommande bokstav; att den ena raden
skrives från vänster till höger och den andra
tvärt om o. s. v. För "bokstavschiffer nyttjas
ofta den s. k. table el. chiffre carrée. Detta
sinnrika system är så inrättat, att nyckeln
är ett överenskommet ord, vilket som helst,
och att man använder ett schema av alfabetet,
det senare upprepat 25 (28) gånger och ställt
i vågräta linjer och under varandra så, att
dess början alltjämt framskjutes med en
bokstav och de framtill sålunda felande
bokstäverna tillsättas efter z (ö). Vid enklaste
tillvägagångssätt ger nyckelordet blott besked
om vilka bokstäver, som chiffrerats och
vilkas verkliga motsvarighet erhålles genom
tabellens avläsning i vertikal riktning uppifrån
och nedåt. Då emellertid dylik chiffer lätt
genomskådas av en i dechiffreringskonsten
något förfaren, brukar även nyckelordet
chiff-reras efter särskild metod, el. ock träffas
överenskommelse om tabellens avläsning
baklänges el. på annat mera komplicerat sätt.
Chifferskriften har höga anor. Så
begagnade fornegypterna för ändamålet hieroglyfer
med annat ljudvärde än det vanliga.
Israeliterna åstadkommo c. genom omkastning av
bokstäverna, och talet 666 i
Uppenbarelseboken är chiffer. Spartanerna och
fornromar-na (bl. a. Caesar) förstodo att nyttja
chifferskrift (lat. scriptio per notas). Den knutskrift
Ord, som saknas under C, torde sökas under K.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
