Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Chiffer - Chiffon el. Chiffong - Chiffonera - Chiffonjé - Chï-fu - Chigi, släkt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
983
Chiffon—Chigi
984
(se d. o.), som flera forntida folk begagnade,
var i vissa fall lönnskrift. Under medeltiden
och alltsedan har lönnskrift använts i
diplomatiska och militära angelägenheter. Varje
lands utrikesdepartement har sitt eget
chiffer-system, som omgärdas med den strängaste
hemlighet samt i stor utsträckning nyttjas i
den telegrafiska korrespondensen mellan
centralledningen och representationen i utlandet.
Numera nyttjas c. även av köpmän och
in-dustriidkare genom användning av s. k. t e 1
e-gramcoder i telegrafkorrespondensen. —
Sedan 1872 är det i de flesta europeiska
länder tillåtet att telegrafera med
chiffer-telegram. Med hänsyn till att
telegramkostnaderna vid telegrafering på längre
distanser stiga till avsevärda belopp, har man
sökt utfinna medel att i möjligast få ord
innesluta omfattande meddelanden. För
sådant ändamål har man efter hand utarbetat
nyssnämnda telegramcoder, i vilka
alfabetiskt ordnade ord och fraser omskrivas
medelst konstgjorda bokstavskomplex, s. k.
c o d e o r d, som enl. gällande bestämmelser
skola kunna uttalas på något av följande
språk: engelska, franska, holländska,
italienska, portugisiska, spanska, tyska, latin.
Dessa codeord återfinnas likaledes i alfabetisk
bokstavsordning jämsides med den verkliga
texten. De nu använda coderna indelas i två
kategorier, de allmänna, som äro avsedda
att brukas av envar och saluhållas i allmänna
bokhandeln, samt de privata, som
utarbetas av firmorna själva och endast begagnas
vid telegramväxling med deras kunder. Till
de mera kända och allmänt använda coderna
av förstnämnda kategori höra följande
engelskspråkiga: A. B. C; 5th edition improved,
A. B. C. 6th edition, Bentleys, Western union,
Liebers, Scotts (för sjöfartsändamål), Zebra
(för trävaruhandeln), Watkins, de tyska
Rudolf Mosse Code och Carlowitz Code samt den
franska A. Z. Enl. internationella
telegramkonventionens bestämmelser skiljer man på
»codeord» och »chifferord». Det förra, ett på
artificiell väg hopkommet bokstavskomplex,
uttalbart enl. språkreglerna i ovannämnda
europeiska språk, får innehålla högst 10
bokstäver för att taxeras som ett ord vid
telegrafering. Ett »chifferord» får för att taxeras
på samma sätt blott innehålla 5 bokstäver,
vilka alla kunna vara konsonanter eller helt
ersättas med siffror men icke båda delarna
samtidigt. Alla efterkrigseditioner av de äldre
coderna samt alla nya ha sökt utnyttja dessa
bestämmelser genom att tillämpa det s. k.
fembokstavssystemet, d. v. s. varje i boken
förekommande codeord består av precis fem
bokstäver, som bilda ett uttalbart »ord». Vid
telegrammens utskrivning hopfogas sådana
ord två och två till tiobokstaviga codeord,
varigenom transmittering av minst två ord
eller fraser i varje taxerat ord möjliggöres.
De äldre coderna (de första editionerna av
A. B. C., Watkins, Liebers m. fl.), i vilka
detta högeligen ekonomiska system icke
införts, äro nu därför praktiskt taget ur bruk.
Det finnes även coder med två-, tre- och
fyr-bokstaviga codeord, ehuru mindre använda på
grund av sin komplicerade natur. Hur en
allmän fembokstavscode kan användas,
framgår av följande exempel. En firma i
Stockholm och en annan i Brasilien tänkas äga
samma code, nämligen Bentleys.
Stockholms-firman vill telegrafera följande: »Vi vänta
ivrigt svar på vårt brev av den 3 ultimo». För
detta ändamål slås de bägge huvudorden
»letter» (brev) och »reply» (svar) upp i coden.
Under »letter» återfinnes frasen »referring
to our letter of 3rd ultimo», som ger
code-ordet »jerva»; under »reply» finnes uttrycket
»anxiously await reply», mot vilket
code-ordet »paswo» svarar. Vid telegrammets
utskrivande hopfogas dessa codeord till
»jerva-paswo», som taxeras såsom ett ord, en
betydande besparing i telegramportot.
En svensk telegramtext kan i regel
ickeexakt återgivas genom en code, utan en viss
sammanjämkning medelst likartade uttryck
måste äga rum. I de flesta av ovannämnda
coder finnas fullständiga beteckningar för
månader, dagar, datum, räkneord, mått och
penningbelopp samt särskilt fylliga avdelningar
för viktigare varor. I de privata coderna
upptagas vanligen sådana ord och uttryck, som
icke återfinnas i de allmänna, och de förras,
egentliga uppgift är att utgöra ett mot resp,
firmas behov svarande supplement till de
senare. Vid utarbetande av privatcoder bör
ihågkommas, att följande bokstäver icke få
ingå i ett codeord: ä, é, n, ü, å, ä, ö. Under
krigstillstånd medgives det i regel icke
privatpersoner att avsända code-, resp,
chiffer-telegram. Litt.: R. Torpadie, »Några ord om
chifferskrift» (i Hist. Tidskr. VIII, s. 376); C.
Herb, »Kaufmännische Telegrammatik» (1913)
W. Mahlberg, »Die Grundlagen der
Telegra-phen-Codes» (1921); P. E. D. Nagle,
»International Communications» (1923). (E. H. OJ
Chiffon [Jifa’], fr., el. C h i f f o’n g, mycket
tunt och lätt siden- el. halvsidentyg, mest
brukat i damblusar och -klädningar samt till
garneringsartiklar. G. H-r.
Chiffonèra (fr. chiffoner, av chiffon, trasa),,
nedskrynkla.
Chiffonjé (fr. chiffonier, av chiffon, tyglapp,
trasa), hög klaffbyrå.
Chi-fu [tji-fo], stad i kin. prov.
Shan-tung, vid Chi-lisundet; omkr. 89,300 inv. Är
sedan 1858 fördragshamn och har en
betydande handelsomsättning.
Chigi [ki’d^i], berömd romersk släkt,
urspr. från Siena, känd sedan 1200-talets slut.
Agostino C. (omkr. 1465—1520) inflyttade
till Rom, blev påvlig bankir, särskilt
betydande under Julius II. På bearbetning av
saltgruvor och alunbrott vann C. oerhörd
rikedom, var konstmecenat och lät bygga Villa
Farnesina (se F a r n e s i n a). Jfr G. Cugnoni,
»A. C. il magnifico» (2 bd, 1878—83), och K.
Ord, som saknas under C, torde sökas under K.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
