Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Chilesalpeter - Chï-li - Chilia noua - Chiliasm - Chï-lisundet - Chï-liviken - Chilka - Chilkootpasset - Chilkov, Andrej Jakovlevitj - Chilkov, Michail Ivanovitj - Chillán - Chillon - Chiloé, Isla Grande - Chilognatha - Chilopoda - Chilperik - Chiltern hundreds
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1001
Chi-Ii—Chiltern hundreds
1002
organismer. 1903 utvecklade Semper en teori,
som går ut på att salpeterbildningen skett
och sker genom omsättning mellan i luften
förefintligt ammoniumnitrat och de fria
alka-lierna i den torra vittringsjorden. Slutligen
ha Singewald och Miller antagit, att c.
bildats genom kristallisation (»efflorescens»)
av den salpeter, som förekommer löst i
grundvattnet, vilket i det torra området är utsatt
för synnerligen kraftig avdunstning. — Chiles
salpeterreserv har enl. föreliggande officiella
siffror beräknats till mellan 500 och 600 mill.
ton. Den beräknas räcka 200—300 år. — Om
c:s kemiska egenskaper och industriella
användning se Natriumföreningar. P. Q.
Chi-li [tji-], provins i Kina, den
nordostligaste i Egentliga Kina; 321,200 kvkm, 23—30
mill. inv. enl. olika uppskattningar. N.
delen är bergig och rik på stenkol, i s. upptas
C. av den stora bördiga Nordkinesiska
slätten, rikt bevattnad och tätt bebyggd; här
produceras hirs och vete. Huvudfloderna äro
Pei-ho och Lan-ho; från den förra utgår
Kej-sarkanalen. Inom prov, ligger rikshuvudstaden
Peking. C:s huvudstad är Pao-ting, men
vice-konungen residerar i Tien-tsin.
Chilia noua [kjiTia nffu’a], se K i 1 i a.
Chilia’sm [ki-], se Kiliasm.
Chi-lisundet [tji-], sund i Gula havet (se d.
o.), mellan halvöarna Shan-tung och Liao-tung.
Chi-llviken [tji-], innersta delen av Gula
havet, utåt begränsad av Chi-lisundet.
Chilka [tJiTko], strandsjö på Främre
Indiens ö. kust, vid Bengaliska viken, på
gränsen mellan Madras samt Behar och Orissa;
900 kvkm vid lågvatten, största djup 1,8 m.
Skiljes från havet av en smal, sandig
landtunga. Otaliga småöar; rikt fågelliv.
Chilkootpasset [tJiTköt-], bergpass i
Nordamerika, på gränsen mellan Alaska och
Bri-tish Columbia; 1,070 m ö. h. Leder från
Lynn-kanalen över kustkedjan till Yukonterritoriet
och var före tillkomsten av järnvägen över
White pass huvudtrafikleden dit.
Chilkov [^iTkaf ], Andrej J a k o v 1
e-vitj, furste, rysk diplomat (d. 1716).
Sändes 1697 till Italien för att studera sjöfart
och skeppsbyggeri. 1700 blev C. rysk
resident i Stockholm, men Karl XII befann sig
då på Själland. C. for dit och följde sedan
med konungen till Kristianstad och
Karlshamn. Då ryssarnas fredsbrott blivit känt,
arresterades C., hölls sedan i fångenskap större
delen av sitt liv och dog på Visingsborg.
Chilkov føiTkaf], Michail Ivanovitj,
furste, rysk ämbetsman (1843—1909). For
1864 till Sydamerika och var där först
järnvägsarbetare, därpå lokomotivförare, arbetade
sedan i en lokomotivfabrik i Liverpool och
återvände så till Ryssland. 1880 deltog C. i
byggandet av den Transkaspiska järnvägen,
var 1882—85 minister för offentliga arbeten
i Bulgarien, därefter direktör för olika
järnvägar i Ryssland. 1894 blev han inspektör
för samtliga ryska järnvägar och var 1895—
1905 trafikminister. Som sådan nedlade han
stor energi på utvecklingen av Rysslands
järnvägsnät, särskilt på att fullborda
Trans-sibiriska banan, och ledde under rysk-japanska
kriget transporterna till Manchuriet.
Chillån [tJilja’n],~stad i mellersta Chile,
huvudstad i prov. Nuble, 90 km n. ö. om
Concepciön; 30,881 inv. (1920). Livlig
handelsort i ett bördigt jordbruksdistrikt; stora
kreatursmarknader. I s. ö. vid foten av
vulkanen Nevado de C. badorten B a n o s de C. med
heta svavelkällor (0,2 g svavel per liter).
Chillon.
Chillon [Jijä’], slott i v. Schweiz, kantonen
Pays de Vaud, på en holme vid Genèvesjöns
ö. strand, 2 km s. s. ö. om Montreux.
Ståtlig byggnad från 1200-talet; fordom starkt
fäste, tillhörande hertigarna av Savojen, nu
museum. F. de Bonivard (se d. o.), »fången
på C.», satt här i fängelse 1530—36.
Chiloé [tjilåä’], Isla Grand e, ö vid
kusten av s. Chile på 42° s. br., skiljes från
fastlandet av Chacaokanalen och
Corcovadobuk-ten; 9,480 kvkm (med kringliggande småöar).
Bildar fortsättning på chilenska kustbergen.
V. kusten tvärbrant, ö. kusten upplöst i
halvöar och öar (Interiör de C.). Milt klimat,
riklig nederbörd; huvudön täckes av stora skogar.
Befolkningen (s. k. c h i 1 o t e r), indianer och
mestiser, driver fiske, skogsbruk och
boskapsskötsel; på småöarna stark potatisodling.
Viktiga orter hamnarna Ancud och Castro. —
Prov. Chiloé omfattar, jämte huvudön,
Guaite-casöarna och Chonosarkipelagen (se d. o.);
18,074 kvkm, 115,355 inv. (1924). Huvudstad
Ancud (4,295 inv. 1920).
Chilogna’tha, se Myriapoder.
Chilo’poda, se Myriapoder.
ChiTperik, se Merovinger.
Chiltern hundreds [tJiTton ha’ndredz], tre
engelska kronan tillhöriga jordområden i
Buckinghamshire, för vilka en fogde (steward
of the Chiltern hundreds) med lön av 20
shillings årl. utnämnes av skattkammarkanslern.
Under medeltiden hade detta ämbetes
innehavare till uppgift att skydda
ortsbefolkningen mot att plundras av de rövarband,
Ord, som saknas under
C, torde sökas under K.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
