Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Chile - Historia - Chilen - Chilesalpeter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
999
Chilen—Chilesalpeter
1000
Kriget med Peru och Bolivia slutfördes
under liberalen Santa Marias presidenttid
(1881—86). Denne kom i strid med de
kleri-kala, bl. a. genom en lag om civiläktenskap,
vilken genomdrivits av J. M. Balmaceda
(se d. o.), som 1886 blev president. Han
ivrade för folkbildning och utveckling av
järnvägsnätet men råkade 1891 på en
budgetsfråga i strid med kongressen, gjorde sig
till diktator men framkallade ett uppror,
under vilket hans trupper blevo i grund slagna,
varpå Balmaceda 18 sept. begick självmord.
S. å. blev amiral Jorje Montt president
(1891—96), införde amnesti för deltagarna i
inbördeskriget och sökte framför allt bringa
reda i finanserna, som bragts i oordning
genom detta. Mot slutet av Montts ämbetstid
utbröto gränstvister med Argentina, vilka
höllo på att leda till krig under Montts
efterträdare, den konservative klerikalen
Federico Erräzuriz d. y. (1896—1901;
vald med en rösts majoritet). En tvist med
Bolivia om gränsen i Atacamaområdet
avgjordes 1899, väsentligen till C:s nackdel,
genom skiljedom av en blandad kommission
under presidium av Förenta staternas
sändebud. Gränstvisten med Argentina i
Patagonien avgjordes 1902 av en engelsk
kommission i konung Edvard VII:s namn. Under
Erräzuriz’ presidenttid började en finanskris
och en period med täta ministärskiften och
häftiga partistrider. 1905 avslöts ett fördrag
med Bolivia, som avstod från sina anspråk på
en kuststräcka mot fri transitotrafik på en
järnväg från La Paz till hamnstaden Arica.
Den i freden med Peru 1883 beramade
omröstningen i Tacna och Arica hade aldrig
kommit till stånd, och spänningen mellan de
båda länderna hade ofta varit stark och lett
till ömsesidiga rustningar; 1919 kallades
president Wilson till skiljedomare, men hans
utslag följ, år tillfredsställde icke parterna; 4
mars 1925 bestämde efter nya förhandlingar
om amerikansk skiljedom president Coolidge,
att folkomröstning skulle företagas inom de
omstridda provinserna; verkställandet
överläts åt en omröstningskommission under
presidium av amerikanske generalen Pershing.
Under världskriget, då R. B. L u c o och J.
L. Sanfuentes voro presidenter (resp.
1910—15 och 1915—20), var C. neutralt,
pro-testeradé 1914 mot sänkandet av tyska
kryssaren »Dresden» inom chilenskt
territorialvatten, 1917 mot det oinskränkta u-båtskriget
och vidhöll sin neutralitet, även sedan
Förenta staterna 1917 inträtt i kampen. Under
kriget rådde i C. större sympatier för
Tyskland än i någon annan stat i Sydamerika,
detta särskilt beroende på den starka tyska
invandringen, tyska instruktörer, bl. a. i
armén, och på den stora handeln med Tyskland.
Den liberale presidenten Arturo A
les-s a n d r i, medelklassens och arbetarnas
kandidat, vald med knapp majoritet för tiden
1920—25, sökte genomdriva en författnings-
Ord, som saknas under
reform, som emellertid föll på senatens
motstånd. Då den i mars 1924 nyvalda
kongressen ej kunde råda bot på den ekonomiska
krisen efter världskriget och landets
administrativa svårigheter, tog 5 sept. 1924 en militär
»junta» under ledning av general Altamirano
makten; denne bildade några dagar senare
en ny regering, presidenten Alessandri
avgick och reste till Europa men återkallades
efter någon tid. Han återkom i april 1925 men
avgick ånyo 1 okt.; till president valdes 24 okt.
s. å. E m i 1 i a n o F i g u e r o a. (A. A-t.)
Litt.: »Anuario general de C.» (årl. från
1918); O. Nordenskjöld, »Från Eldslandet»
(1898); F. G. Scott Elliot, »C.: its history and
development» (1907; flera uppl.); O. Biirger,
»Acht Lehr- und Wanderjahre in C.» (1909;
2:a uppl. 1923); C. Skottsberg, »Båtfärder och
vildmarksridter» (1909); W. H. Koebel,
»Modern C.» (1913); G. J. Mills, »C.» (1914; i
serien »South American handbooks»); »Chile»
(1915; utg. på eng. av chilenska regeringen); C.
Skottsberg, »Die Vegetationsverhältnisse längs
der Cordillera de los Andes S. von 41° s. Br.»
(1916) och »Till Robinsonön och världens
ände» (1918); W. E. Parker, »Chileans of
to-day» (1920); L. E. Elliott, »C. to-day and
to-morrow» (1922); C. Martin, »Landeskunde von
C.» (2:a uppl. 1923); R. Olsson-Seffer, »C. Om
landet och dess folk» (1923).
Chilén, invånare i Chile.
Chilesalpeter, natriumnitrat, Na NO3,
kristalliserar i färglösa, lättlösliga romboedrar;
ett av våra viktigaste konstgödningsmedel.
Namnet härrör från dess ymniga naturliga
förekomst i n. Chile.
Salpeterindustrien i Chile daterar sig från
1800-talets början. Det berättas, att genom
ren tillfällighet ett litet prov av salterna fiån
landets inre kom att strös ut över växande
gräs och därigenom deras gödningsverkan först
observerades. 1830 exporterades redan 8,348
ton (första off. exportsiffror); sedan dess har
exporten ständigt ökats och nådde 1916
3,270,000 ton. Efter världskriget har
produktionen avtagit (jfr Chile, sp. 994). De
viktigaste salpeterförande områdena intaga den
västra delen av den mellan Kustkordilleran
och Centralkordillerans höjdrygg utbredda
längsdalen. — Salpetern uppträder i intill 2
m mäktiga lager. Man skiljer mellan c h u c a,
ytlager av svagt saltcementerat sand och grus,
därunder c o s t r a, bergartsfragment och grus,
cementerat av koksalt, salpeter och gips, samt
underst c a 1 i c h e, det egentliga
salpeterlagret med intill decimetertjocka lager av rent
nitrat och salt. Calichen anrikas i längs
kusten upprättade maguinas (anrikningsverk)
genom kokning och fraktionerad krisi allisation.
Salpeterns bildningssätt har lä nge varit
mycket omdebatterat. Äldre teorier utgingo
från salpeterns bildning ur väldiga
tång-eller guanoanhopningar. 1896 utvecklade W.
Newton sin bakterieteori, grundad på
Vino-gradskijs påvisande av nitrificerande
mikro-C, torde sökas under K.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
