Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Chorasan el. Khorasan - Chorazin - Chorda - Chorda dorsalis, Ryggsträng - Chordata, Chordonia - Chorioidea - Chorioiditis - Chorion - Choripetalae - Chorley - Choron, Alexandre Étienne - Choroti el. Chorote
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1029
Chorazin—Choroti
1030
klimat och höjdläge ris och andra sädesslag,
bomull, tobak, opium, fruktsorter av
allehanda slag, vattenmeloner m. m. På
stäpperna idkas boskapsskötsel (hästar, kameler,
getter). Industrien framställer sidenvaror,
mattor, linne, utmärkta vapen, i synnerhet
sablar. Befolkningen utgöres huvudsakligen av
bofasta tadjiker och nomadiserande stammar
av arabiskt, turkiskt, kurdiskt och afganskt
ursprung. Befolkningen uppskattas till 1 mill.
C. tillhörde fornpersiska riket, kom under
Alexander den store, senare under
seleuki-derna, parterna (256 f. Kr.) och det
nypersiska riket (226 e. Kr.) samt erövrades 646
av araberna. Ståthållaren Tahir gjorde C.
oberoende 820 och grundade tahiridernas
dynasti, senare avlöst av andra. 1037 erövrades
C. av seldschukerna och 1220 av Djingis-kan.
Timur lenks son schah Ruch (d. 1446) fick
1396 C. jämte andra områden som eget rike.
Under hans långa regering hade C. en
blomst-ringstid. 1507 förjagades hans ättlingar av
ösbegerna, och C. erövrades 1508 av Ismail I
av Persien. Landet var sedan föremål för
strider mellan Persien och Afganistan (se
Persien, historia). Det till C. förut
hörande Herat (se d. o.) sökte perserna 1822
och 1833 förgäves erövra, men det övriga C.
tillföll 1830 definitivt Persien. — Litt.:
Mac-gregor, »Narrative of a journey through the
province of Khorassan ... in 1875» (2 bd,
1879); S. Hedin, »Genom Khorasan och
Tur-kestan. Minnen från en resa i Centralasien
1891—92» (2 bd, 1892—93) och »över land
till Indien» (2 bd, 1910); Yate, »Khurasan
and Sistan» (1900).
Chorazin [^åratsPn], se K o r a s i n.
ChoTda, havsalgsläkte, tillhörande fam.
La-minariaceae bland brunalgerna. Mest bekant
är sudare (C. filum), som är allmän vid
västkusten och i s. Östersjön och även går in
i Bottniska viken. Den kan bli ända till 4 m
lång, är omkr. 0,5 cm tjock och alldeles
ogrenad samt ser ut som en lång och smal
segel-garnstjock sträng. Jfr plansch vid art.
Brunalger. N. S-s.
Cho’rda dorsälis, Ryggsträng, en
bind-vävssträng med blåsiga (vakuoliserade) celler
och broskartad konsistens, som hos
manteldjurens larver, lansettfisken och
rundmunnarna samt hos övriga ryggradsdjur på
fosterstadiet sträcker sig omedelbart under
ryggmärgen och utgör den stomme, kring vilken
ryggraden under fosterutvecklingen uppbygges
och som av denna mer och mer
undan-tränges. T. O.
Chordäta, Chordönia, i vissa system
namn på en stor huvudavdelning av djurriket,
omfattande alla djur, som ha chorda dorsälis
(se d. o.) i något åldersstadium.
Chorioidèa, lat., ögats åderhinna.
Chorioidltis, inflammation i ögats
åderhinna, se ögonsjukdomar.
Cho’rion, det yttre fosterhöljet hos
däggdjuren (och människan), som vanl. bär fran-
Ord, som saknas under
sar, vilka intränga i livmoderns slemhinna
till bildande av moderkakan (placenta). Se
vidare Moderkaka.
Choripe’talae, den ena av de båda
underklasser, i vilka Eichler indelade de
tvåhjärt-bladiga växterna (Dicotyledoneae). Den
innefattar de förut urskilda avdelningarna
Dia-lypetalae, som har fria kronblad, och
Ape-talae, som har enkelt hylle eller nakna
blommor. I Englers nu allmänt använda system
kallas underklassen Archichlamydeae och
indelas i ett antal ordningar. G. M-e.
Chorley [tJäTi], stad i eng. grevsk.
Lan-cashire, 14 km s. s. v. om Preston; 30,576 inv.
(1921). Stora bomullsspinnerier och
muslins-väverier; tillverkning av järnvägsvagnar och
ångpannor.
Choron [Jåra’], Alexandre Étienne,
fransk musiker (1772—1834); direktör för
Stora operan 1816—17; grundade 1817 ett
konservatorium för klassisk musik, som
åtnjöt högt anseende. De tyska mästarna Bach
och Händel samt den italienske klassikern
Palestrina odlades företrädesvis. Utgav flera
skrifter, däribland ett musiklexikon (1810—
11) och en »Méthode concertante de
plain-chant» (1819). Biogr. av Carlez (1882). T. N.
Chorotiindianer utanför sina hyddor.
Choroti [tjarå’ti] el. C h o r o t e, en vid
Pilcomayoflodens övre och mellersta lopp
genom Gran Chaco i Sydamerika
kringströvande indianstam, tillhörande
matacogrup-pen. C. livnära sig av jakt, fiske,
insamlandet av vilda matnyttiga växter och i ringa
mån även av ett mycket primitivt
jordbruk. Numera företaga c. i likhet med flera
andra chacostammar vandringar till
socker-plantagerna i Argentina, där de under
skördetiden taga tjänst som arbetare. Folket bor
i byar, som utgöras av små bikupsformiga
hyddor, uppförda av grenar och täckta med
palmblad eller gräs. Engifte är regel, mea
C, torde sökas under K.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
