Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Choroti el. Chorote - Chortophila brassicae - Chose - Chosen - Choshu el. Nagato - Chosrev (Mehemet) pascha el. Muhammed Khozrev - Chosroës - Chotan, Khotan - Chota Nagpur - Chotek, von Chotkowa und Wognin (Vojnín), ätt - Chotin - Chott - Chotusitz - Chou, dynasti - Chouaner - Chou-kiang
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1031
Chortophila brassieae—Chou-kiang
1032
hövdingarna ha ibland flera hustrur. — Före
handelsutbytet med de vita ägde c. en sorts
trä- och benkultur. Föremål av sten eller
metall voro ännu vid början av 1900-talet
ganska sällsynta bland dem. Eld drillas med
två träpinnar. De allmännaste vapnen äro
pil och båge samt korta träklubbor.
Tatue-ring och målning förekomma hos båda
könen. — Till matacogruppen höra även c:s
grannar a s h 1 u s 1 a y. Kulturellt stå de
på ungefär samma plan men ha ett annat,
om än besläktat, språk. Ashluslay är den
större och viktigare av de båda stammarna. —
Litt.: E. Nordenskiöld, »Indianlif i El Gran
Chaco» (1910) och »Vergleichende
ethnogra-phische Forschungen», I (1918); E. von Rosen,
»Bland indianer» (1921). — Se också bild på
plansch vid art. Båge. E. v. R.
Chorto’phila bra’ssicae, se K å 1 f 1 u g a.
Chose [Jäz], fr., sak, ting. — »Ha choser
för sig», ha konster, undanflykter för sig.
Chosen [tjåsen], jap. namn, nu off.,för Korea.
Choshu [tjåju] el. N aga to, under Japans
feodaltid ett av de viktigaste
länsherredö-mena, beläget på huvudöns västligaste del,
vid Inlandshavets sund mot v. (hamnstad
Shi-monoseki). Under »restaurations»-krisen (se
Japan, historia) var Choshuklanen jämte
Satsumaklanen ledande, och även under
reformperioden under 1800-talets senare hälft
och ända in i våra dagar ha Choshumän haft
starkt inflytande inom Japans politik. B. Kgn.
Chosre’v (M e h e m e t) pascha el.
Muhammed Khozrev, turkisk statsman (d.
1855). Från slav svingade sig C. 1804 upp
till pascha i Egypten men undanträngdes av
albanen Mehemet Ali, vilken han själv hjälpt
fram. Han vann emellertid snart ånyo
inflytande i Konstantinopel, blev 1822
storamiral under sultan Mahmud II och ledde
sjökriget mot de upproriska grekerna; i juli 1824
intog han och skövlade på det mest
fruktansvärda sätt ön Psara vid Chios. Som
krigsminister hjälpte han senare sultanen att
reorganisera armén med hjälp av preussiska
instruktörer. Efter Mahmud II :s död (1839)
var C. som storvisir en kort tid nästan
allrådande och var 1845—47 ännu en gång
krigsminister.
Chosröes, österländska härskare. Se Kosru.
Chotan [^å’-], K h o t a n, stad i kin.
üst-turkestan, nära Kun-luns fot, vid randen av
öknen Takla Makan; 4,000—6,000 inv.
Omgivningarna bilda en bördig oas (150,000 inv.;
bomullsodling), genomfluten av Chotan-darja,
en biflod till Tarim. Viktig handelsort vid
karavanvägen mellan Kina och Turan.
Chota Nagpur [eng. tjäu’tä nägpö’e], se
Chutia Nagpur.
Chotek [JåTek], von Chotkowa und
W o g n i n (V o j n f n), bömisk-österrikisk ätt,
som 1745 upphöjdes i riksgrevligt stånd.
— Rudolf C. (1707—71) blev 1759
president i hovkammaren, 1762 överste
hovkansler och inlade betydande förtjänster om
nä
Ord, som saknas under
ringarnas utveckling. Hans brorson J
o-hann Rudolf C. (1748—1824) blev 1782
kansler för hovkansliet men tog efter
några år avsked, missnöjd med Josef II :s
reformpolitik. 1802 blev han statsminister
och överborggreve i Böhmen och verkade där
mycket för att höja landets industri. — Hans
son Karl C. (1783—1868), chef för Böhmens
förvaltning 1826—43, gjorde sig högt förtjänt
om utvecklingen av skolväsendet och
fattigvården. — Om hans sondotter S o p h i e C.
(1868—1914), ärkehertig Frans Ferdinands
maka, se Hohenberg.
Chotin [^ati’n], rum. stad, se H o t i n.
Chott [Jåt], se S j o 11.
ChoTusitz (tjeck. Chotusice), by i s. ö.
Böhmen, nära Cäslav. — Här segrade 17 maj 1742
Fredrik II över österrikarna under Karl av
Lothringen, varpå följde freden i Breslau 12
juni s. å. — Litt.: P. Müller, »Zur Schlacht
bei C.» (1905).
Chou [tjåo], en av Kinas främsta dynastier,
1122—249 f. Kr. Under denna utbyggdes
fullständigt det kinesiska feodala
samhällsskicket, vilket sedan vid 3:e årh:s slut avlöstes
av en centraliserad riksenhet, och den
kinesiska litteraturen upplevde under Chou sin
första stora blomstringstid (Konfucius,
Men-cius, Chuang-tsf m. fl.). Konsten
representeras under denna period främst av
förträffliga bronser. . B. Kgn.
Chouaner [Joä’-] (fr. chouans), rojalistiska
bönder och smugglare i Bretagne och
angränsande landskap n. om Loire, som under franska
revolutionen grepo till vapen mot republiken.
De fingo troligen sin benämning efter
smugglaren Jean Cotterau, kallad Chou an
(av det bretonska ordet för nattuggla,
chat-huant), som i slutet av år 1792 i skogarna i
dep. Ille-et-Villaine började ett gerillakrig
mot republikens trupper, kallat »la
chouan-nerie». Upproret spred sig snart till
angränsande provinser, markis Puisaye blev rörelsens
ledare, men vapenlyckan svek c., Cotterau
sårades dödligt i juli 1794, och Puisaye
jagades ur landet av Hoche. I april 1795 ingick
c:s nye anförare, Cormatin, ett föga allvarligt
menat fördrag med republiken. Då Cormatin
konspirerade med rojalisterna och
arresterades av Hoche, började c. under ledning av
Cadoudal (se d. o.) och Scepeaux ånyo striden,
och en emigranthär under Puisaye landsteg
med hjälp av en engelsk flotta vid Quiberon
i juni 1795. Oenigheten mellan rojalisternas
ledare gjorde det ganska lätt för Hoche att
få bukt med c., och i aug. 1796 var rörelsen
kuvad. Den flammade åter upp 1799 men
nedslogs av general Brune. 1814 och 1815
utbröto åter oroligheter, men de stillnade av,
då det legitima kungadömet återställdes efter
slaget vid Waterloo. Se avhandlingar i »La
révolution frangaise», bd 29, 32 och 40 (1895,
1897, 1901), och Morvan, »Les chouans de la
Mayenne» (1901).
Chou-kiang, se Kantonfloden.
C, torde sökas under K.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
