Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Christensen, Jens Christian - Christensen, Poul - Christerson, Jarl Casimir Eugène - Christian - Christian connection - Christiani - Christianissimus - Christiansborg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1037
Christensen, P___Christiansborg
1038
dents- och försvarsministerposterna, inom
vänstern en splittring, som närmade C. till de
gamla moderata och till den frikonservativa
högern. I samverkan med dessa genomförde
han tullag, skattereformen, rättsreformen och
den kommunala vallagen. Oaktat tillkomsten
av »det radikale venstre» under Zahle förblev
C:s ställning mycket stark, och han syntes
ha stora utsikter att kunna genomföra en
lösning av försvarsfrågan, då
försvarskommit-téns betänkande framlades 1908. Men
upptäckten (sept. 1908) av förre justitieministern
Albertis bedrägerier blev en katastrof för C.
och hans ministär. Han hade trätt i bräschen
för Alberti mot de häftiga angreppen 1907—
08, och nu krävde en stark allmän opinion
C:s avgång, som också inträffade okt. s. å.
Han återtog sin gamla plats i partiet, blev
ordf, i finansutskottet och febr. 1909 i
försvarsutskottet, där han satte krokben för
ministären Neergaards försvarsförslag. I aug. 1909
ingick han som försvarsminister i
ministären Holstein-Ledreborg och lyckades sept. s. å.
genomföra försvarskompromissen. Han avgick
därefter, och i dec. s. å. ställde folketinget
honom och Sigurd Berg inför riksrätt för vad
de gjort och underlåtit i fråga om Alberti.
Rätten frikände visserligen C. 17 juni 1910
men klandrade i motiveringen hans
tillväga-gående; Berg dömdes till böter. Inom
partiet förblev C:s ställning orubbad; han ledde
1911—13 som förste vice ordf, och senare som
ordf, folketingets förhandlingar. C.
medverkade 1915 till grundlagsfrågans lösning
genom kompromiss och representerade sept. 1916
—jan. 1918 som »kontrollminister» sitt parti
i ministären Zahle. I ministären Neergaard
ingick han jan. 1920 som kyrkominister,
förberedde som sådan den danska folkkyrkans
införande i Sönderjylland och genomförde en
rad kyrkliga reformförslag, varefter han 15
aug. 1922 lämnade sin ministerpost. Han är
sedan 1921 ordf, i Hedeselskabet. 1924 var
han ordf, i danska delegationen för
förhandlingar med Norge om Grönland.
C. har som parlamentariker visat sig
äga en underhandlingsförmåga, som aldrig
sträckt sig längre, än den själv ville; han har
förstått att hålla sina planer dolda och att
genom solid saklighet inge förtroende. Utan
att vara någon stor talare behärskade han
oftast debatterna genom sin orubbliga logik.
Både genom sin begåvning och sin
begränsning står C. som en mogen typ för starka
strömningar i dansk, icke-köpenhamnsk
folkanda. — Litt.: E. Henrichsen, »Mændene fra
forfatningskampen», del 2 (1914). Ths.*
Chri’stensen, Poul, dansk politiker (f. 1854).
Driftig småbrukare nära Sorö, kom han tidigt
in i den själländska vänsterrörelsen, invaldes
i folketinget 1890, satt där till 1918 och var
1918—20 led. av landstinget. C. röstade 1895
mot »förlikningen», ingick s. å. i
vänsterre-formpartiet men följde vid sprängningen 1905
Zahle och radikalerna och var
jordbruksmi
Ord, som saknas under
nister i Zahles första ministär 1909—10. Han
har alltid varit ivrig antimilitarist, är en
skarpt polemisk talare samt utpräglad
representant för småbrukarklassen. Ths.
Christerson, JarlCasimir Eugène,
sjömilitär (1833—1922). Utnämndes 1853 till
sekundlöjtnant vid kungl. flottan, var 1863
—64 i fransk örlogstjänst, blev kapten vid
skärgårdsartilleriet 1867 samt befordrades
1889 till kommendör och 1892 till
konterami-ral. 1892—98 var C. sjöminister, under
vilken tid bl. a. en ny fartygstyp,
torpedkryssaren, infördes i flottan; 5 sådana fartyg
byggdes. 1898 blev C. vice amiral i flottans
reserv. Han har utgivit »Handbok i
sjöartilleri» (1881).
Christian, dansk, tysk och äldre svensk
stavning av Kristian (se d. o.).
Christian connection [kri’stjon kene^Jen],
»de kristnas förbund», nordamerikansk
from-hetsriktning, som utgått från likartade
strömningar inom presbyterianska, baptistiska och
metodistiska kretsar i U. S. A. vid 1800-talets
början. Riktningens anhängare betrakta
bibeln som enda rättesnöret för varje människas
tro och leverne och vilja icke veta av någon
annan benämning än »the christians» (de
kristna). Sektorganisationer och
läroformule-ringar förkastas såsom hinderliga för den
kristenhetens enhet, som bör eftersträvas.
Majoriteten håller på de troendes dop
genom neddoppning, men dopet göres icke till
villkor för medlemskap. Omkr. 103,000 medl.
(1923). E. Nwn.
Christiani, ö bland Kykladerna (se d. o.).
Christiani’ssimus, lat., se Allra
kristligaste konung.
Christiansborg, slott i Köpenhamn,
uppfördes 1732—45 på Slottsholmen, där
Köpenhamns gamla, ursprungligen av Absalon
anlagda slott legat. Bygget, vars arkitektur
påverkades av N. Tessin d. y:s aldrig
realiserade förslag till slottsbyggnad vid
Amalien-borg, leddes av generalbyggmästaren E. D.
Häuser, senare av N. Eigtved. Slottets
huvudbyggnad, som delvis togs i bruk 1740, var
en hög, sluten fyrkant, utstyrd med rik arki-
Det första Christiansborg, sett från Frederiksholms
kanal. I förgrunden Marmorbron.
C, torde sökas under K.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
