Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Christiansborg - Christian science
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1039
Christian Science
1040
Det andra Christiansborg. Fasaden mot Slottsplatsen.
tektonisk dekoration och försedd med ett högt
torn; till slottets n. sida anslöt sig den i en
fristående byggnad inrymda slottskyrkan.
Den v. om huvudbyggnaden anlagda ridbanan,
som sträcker sig ned till Frederiksholms
kanal, omgavs med stall, ridhus, hovteater m.m.;
tillika med den över kanalen anlagda
Marmorbron stå dessa av en portik mot ridbanan
sammanfattade byggnader ännu i dag i allt
väsentligt bevarade. Huvudbyggnaden och
slottskyrkan förstördes däremot av vådeld
26—27 febr. 1794.
Under ledning av C. F. Hansen började C.
återuppföras 1803; arbetet bedrevs av
ekonomiska skäl ytterst långsamt och avbröts, till
det inre ofullbordat, 1848. Redan 1828 hade
slottet emellertid invigts. Hansens byggnad,
»det andra C.», som till mycket stor del
uppfördes med användande av 1700-talsslottets
kvarstående murverk, hade en allvarlig,
sträng och imponerande huvudfasad med
ko-lonnprytt mittparti och slätputsade, hela
murytor, vänd mot Slottsplatsen i ö.; i v.
öppnades den trånga borggården mot ridbanan
genom att en av fyrkantens längor ersattes
av en låg, öppen kolonnad. Slottskyrkan
omdanades, i synnerhet till det inre, i
monumental och ståtlig form, nära ansluten till
romersk antik; den invigdes 1826 och är ännu
bevarad. I slottet inrymdes Oldnordisk
museum (nu Nationalmuseets danska samling)
1832—53, kungl. målningssamlingen,
lagstiftande församlingen 1848—49 och därefter
riksdagen samt slutligen också Höjesteret 1864—
84. — Slottets huvudbyggnad härjades 3—4
okt. 1884 åter av en ödeläggande eldsvåda.
Det andra Christiansborg. Huvudbyggnaden, sedd
från ridbanan.
Först 1907 började man iståndsätta slottet;
arbetet, som ännu (1925) icke är fullt
avslutat, har letts av Thorvald Jörgensen. »Det
tredje C.» har till kärna de bevarade resterna
av de båda äldre slotten med namnet C.;
yttermurarna ha emellertid blivit helt
beklädda med granit och arkitektoniskt
omdisponerats, och flera andra ingripande
förändringar ha vidtagits; bl. a. har ett nytt
torn med hög spira tillagts. Slottets
stilkaraktär är nu en starkt moderniserad barock.
— 1918 samlades riksdagen i sina nya lokaler
på C.; Höjesteret och utrikesministeriet ha
även inflyttat. Slottet kommer icke att
innehålla bostad för konungen men väl en kunglig
festvåning.
Det tredje Christiansborg. Fasaden mot ridbanan.
Under C. och Slottsplatsen har man
framgrävt grundmurar och andra rester av
Absa-lons borg och det medeltida kungl. slottet,
vilka sedan överbyggts med vidlyftiga källare.
Sedan våren 1925 äro dessa rester av C:s
äldsta föregångare offentligen tillgängliga.
Litt.: F. Schiött, »C. slot» (1903); C. A.
Jen-sen, »C.» (i Ord och Bild 1925). H. W-n.
Christian Science [kri’stjøn säi’ons], eng.,
»kristen vetenskap», namnet på en
etisk-reli-giös-terapeutisk rörelse, som uppkommit i
Nordamerika, där den fått stor betydelse och
varifrån den spritt sig till många länder.
Grundtankarna i rörelsen äro följande: Gud
är en, ande, allsmäktig och allgod. Allt
verkligt är ett utflöde av Gud, den ende Skaparen,
och delar det gudomliga väsendets art att
vara ande och gott. Det, som synes oss vara
materiellt eller ont, kan endast vara ett sken.
Den verkliga människan är en del av Gud,
ett utflöde från honom. Till sitt väsen är
hon evig, syndlös, harmonisk, lycklig, sund
och frisk, kan icke falla och icke dö. I Guds
plan har det onda intet rum. Då det icke kan
vara ett uttryck för hans tanke, har det sin
enda makt och realitet genom falsk mänsklig
tro. För denna falska mänskliga tro (»the
mortal mind», »the mortal belief») äro synd,
lidande, sjukdom och död, ehuru i sig
väsens-lösa, verkliga och förnimmas som realiteter.
Men den dödliga, materiella människa, som
förnimmer dem som verkliga, är icke den verkliga
människan utan en vrångbild av människan
C, torde sökas under K.
Ord, som saknas under
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
