Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Christian science - Christiansen, Arne Einar - Christiansen, Christian - Christiansen, Jörgen Ernst
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1041
Christiansen, A. E____Christiansen, J. E.
1042
i hennes sanning. På frågan, varifrån denna
falska människa kommit, har c. intet svar.
Frälsning från allt ont, också från sjukdom
och död, vinnes genom sann upplysning, sant
förstående. Helbrägdagörelse är lika möjlig
och verklig nu som på Jesu tid. Den är en
naturlig och oundgänglig verkan av sann
religion. C:s metod är icke »faith-healing»
(helbrägdagörelse genom tro), icke »mind-healing»
(helbrägdagörelse genom mänsklig vilja och
tanke), utan går ut på att meddela det
förstående, det andliga ljus, för vilket det onda
ofelbart försvinner såsom dimman för solen.
Christian-science-kyrkor i Boston.
Rörelsens grundläggare är fru Mary
Baker Ed dy (1821 18/7—1918 «/12). Född i New
Hampshire, härstammade hon från en
calvi-nistisk familj och gjorde 1866 sin stora, enligt
hennes egen uppfattning revolutionerande
»upptäckt» i samband med tillfrisknandet
från en svår sjukdom. 1875 utgav hon den
skrift, som blivit rörelsens andra bibel,
»Science and health, with key to the scriptures»
(mer än 300 uppl.). 1876 bildades Föreningen
för Christian Science, och 1879 fick den sin
första kyrka i Boston, med namnet »The
mother church» eller »The first church of
Christ, scientist», där fru Eddy själv blev
präst. Den skulle vara »en kyrka utan
dogmer» och bl. a. tjäna att »återupprätta den
ursprungliga kristendomen och dess helande
element, som gått förlorade». 1881
inrättades i Boston en skola för helbrägdagörelse,
Massachusetts metaphysical college. Av fru
Eddys skrifter må också nämnas »Christian
healing» (1886) och »Unity of good and
un-reality of evil» (1887) samt kyrkohandboken
»The church manual» (övers, till ty. och fr.),
som innehåller de väsentliga föreskrifterna
för rörelsen. Hon uppsatte 1883
månadstidskriften Christian Science Journal. Andra av
henne grundade organ för rörelsen äro
veckotidningen Christian Science Sentinel (sedan
1898) och Christian Science Monitor (daglig
internationell tidning med en metafysisk
uppsats översatt på 10 språk, däribland svenska),
båda i Boston. Hennes kvarlåtenskap, 2,5 mill.
doll., var anslagen till rörelsens främjande.
Utom i Förenta staterna har rörelsen fått
stor utbredning i England och Kanada. 1920
var antalet kyrkor 1,804 (i Förenta staterna
1,590, i England 98, i Kanada 46, på andra
ställen 70). I juni 1925 hade antalet kyrkor
stigit till 2,202. Antalet föreläsare (»readers»;
vid varje gudstjänst tjänstgöra två
föreläsare, den ene läser ur bibeln, den andre ur
»Science and health») var 3,608 år 1920,
antalet »practitioners» (»praktiserande
christian-scientister») var 7,828 i juni 1925. Även i
Sverige finnas Christian-science-församlingar,
sedan 1913 i Stockholm en av staten erkänd
församling, i vars kyrka söndagligen hållas
gudstjänster på svenska och engelska, sedan
1921 en sådan i Göteborg. (J. L.)
Chri’stiansen, Arne Einar, dansk
författare, teaterledare (f. 1861). Tog 1886
teologisk examen, hade redan 1880 debuterat
som dramatisk förf, med nutidsdramat
»Lin-dows börn» och hade framgång med ett stort
antal andra skådespel, bl. a. »Folkesnak»
(»Skvaller», 1890) och det av Drachmann
påverkade »Broder Rus» (1888), »Fædrelandet»
(1910), »Moders venner» (1916; om jylländsk
samhörighet med Sönderjylland) och
»Kvar-tet» (1919). C. har även författat operatexter,
t. ex. till »Kleopatra» (1893; musik av Enna)
och »Vikingeblod» (1900; musik av P. E.
Lange-Müller). Han var 1892—99 redaktör för
Illustreret Tidende, 1899—1909 direktör vid
kungl. teatern och blev 1912 meddirektör för
Folketheatret. C. har professors titel. E. Ebg.*
Chri’stiansen, Christian, dansk fysiker
(1843—1917), prof, i fysik vid universitetet i
Köpenhamn 1886—1912. C. har utfört
synnerligen viktiga undersökningar inom de flesta
områden av fysiken; har (1871) upptäckt den
anormala dispersionen, gjort berömda
undersökningar över värmeledningsförmågan (1881),
studerat gnidningselektricitet, värmets
utstrålning och absorption, ljusets gång genom
vätskor med däri uppslammade fasta
partiklar m. m. Han har författat läroböcker i
fysik, »Inledning til den matematiske fysik»
(1887—89; senare även utg. på eng. och ty.)
och »Lærebog i fysik» (1891—94; 4:e uppl.
1915). Led. av sv. Vet.-akad. 1902. J. T.
ChrTstiansen, Jörgen Ernst, dansk
tidningsman i Flensborg (f. 1877 10le). Född i
Flensborgs amt, har han sedan 1893 varit fäst
Ord, som saknas under
C, torde sökas under K.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
