Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Christophersen, Wilhelm Christopher - Christov, Kiril - Chrom- - Chroma el. Kroma - Chronander, Jacob Person - Chronegk, Ludwig - Chronica (Chronicorum libri) - Chronique scandaleuse - Chroolepus - Chrotta (Crwth) - Chrozophora el. Tournesolia - Chrysafis, Ioannis Evangelos - Chrysalis - Chrysander, Karl Franz Friedrich - Chrysanthemum - Chryseis
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1047
Christov—Chryseis
1048
i Antwerpen och var 1908—10 utrikesminister
i G. Knudsens ministär. — Brodern
Christian C., affärsman (1840—1900), drev en
mycket omfattande affärsverksamhet i trämassa
och papper men gjorde 1899 konkurs och
framkallade därigenom en svår kris i Oslos
affärsliv. — Brodern Peter (Pedro) C.,
affärsman, godsägare (f. 1845), utvandrade
1871 till Argentina, idkade först
befraktnings-affärer, senare stor lantbruks-, rederi- och
affärsrörelse och var till 1902 rysk och dansk
generalkonsul i Buenos Aires.
Christov [^ri’ståf], K i r i 1, bulgarisk skald
(f. 1875). Började med att sjunga om livslust
och njutning, om »kvinnor och vin, vin och
kvinnor», men påverkades senare av den
bulgariska folkpoesien, så i »Samodivska kitka»
(En febukett; 1905), en samling täcka
kärleksdikter. Efter en period med symbolisk
poesi blev C. under Balkankrigen och
världskriget en populär patriotisk kampsångare.
Han har även skrivit flera skådespel, bl. a.
det fosterländska versdramat »Bojan
trollkarlen» med ämne från Bulgariens äldre
historia. — Två av C:s dikter äro övers, av H.
Sköld i Vår Tid 1923.
Chrom- i sammansättningar, se K r o m-.
Chröma, grek., el. K r ö m a, kromatisk
halvton, se Kromatisk.
Chrona’nder [kro-], Jacob Person,
dramatisk författare på 1600-talet; födelse- och
dödsår okända. Född i Västergötland, vart C.
1643 student i Åbo, 1660 häradshövding på
Gotland och därjämte 1661—67 president
(överborgmästare) i Visbv. C:s studentkomedier
»Surge» (uppf. 1649 i Åbo vid
magisterpro-motionen) och »Belesnack» (tr. 1649) äro
moraliserande tillfällighetsstycken med några
bondscener av realistisk styrka och sanning.
Se G. Ljunggren, »Svenska dramat» (1864).
Chro’negk, L u d w i g, tysk skådespelare och
teaterledare (1837—91). Debuterade i Berlin
1856 och gjorde sig bemärkt såsom
karaktärs-komiker, särskilt i den klassiska repertoaren.
Han anställdes 1866 vid hovteatern i
Mei-ningen, blev dess regissör 1871 och 1874 med
hovråds titel den berömda scenens ledare. Han
var den teaterintresserade hertig Georg II :s
högra hand, skapade under hans överinseende
»Meiningarnas» retoriska,
realistiskt-dekora-tiva stil och ledde deras sensationella turnéer,
bl. a. till Stockholm juni 1889. Energi,
arbetsförmåga och organisationstalang i
förening med fantasi och temperament, allt i
rikaste mått, gjorde C. sällsynt skickad
att fullfölja sin landsherres idéer (se
Mei-n in gar na). C:s iscensättningar, särskilt
av Schillers och Shakespeares verk, voro i
sin art mönstergilla, och han bildade med sin
berömda behandling av massorna skola ej
blott i sitt eget fädernesland. G. K-g.
Chro’nica (C h r o n i c ö r u m 1 i’b r i),
Krönikeböckerna (se d. o.).
Chronique scandaleuse [kråni’k skädalö’z],
fr., skandalkrönika, gängse historier av
skandalöst innehåll.
Chroolèpus, se Violstensal g.
Chro’tta (C r w t h),
lyrartat instrument med 6
strängar, på 1700-talet ännu spelat
i Wales men då i
moderniserad, av violinen påverkad
form; var särskilt omtyckt
på 900- och 1000-talet. T. N.
Chrozo’phora el.
Tourne-so’lia, växtsläkte av fam.
Euphorbiaceae. Av saften av
en i medelhavsländerna
växande art, C. tinctoria, en
gråhårig, enårig ört, beredes
ett färgämne, tournesol, som
nyttjas för färgning av
livsmedel och som ett slags
lackmus. G. M-e.
ChrysaTis, I o a n n i s
Evangelos, grekisk gym-
nast och författare (f. 1873 u/i2). Blev 1893
gymnastiklärare vid ett läroverk i Aten,
studerade vid Gymnastiska centralinstitutet
i Stockholm 1900—01, blev 1910
generalinspektör för gymnastik i Grekland och 1917
chef för sektionen för fysisk fostran vid
kul-tusministeriet. Mest tack vare C:s
outtröttliga arbete har svensk gymnastik införts i
alla grekiska statens skolor. C. utmärkte sig
som frivillig på Kreta 1896, i kriget mot
Turkiet följ, år och i Balkankrigen 1912—13.
Han har skrivit ett stort antal verk om
gymnastik och idrott m. m., från sv. översatt
bl. a. V. Rydbergs »Romerska sägner» (1921)
och Strindbergs »Giftas» (1922) och även på
andra sätt strävat att göra Sverige bekant
i Grekland.
Chry’salis, puppa.
Chrysa’nder, Karl Franz Friedrich,
tysk musikskriftställare (1826—1901). Var till
yrket trädgårdsmästare; vann sin största
berömmelse genom det målmedvetna sätt, varpå
han verkade för Händel: han utgav en
Hän-delbiografi (1858—67) och flera kompositioner
av samme kompositör samt ledde utgivandet
av den stora Händelupplagan. C. var även en
av grundarna av Jahrbücher für
Musikwissen-schaft (1863, 1867) och Vierteljahrschrift für
Musikwissenschaft (1885—94) samt
medarbetare i andra musikvetenskapliga tidskr. T. N.
Chrysa’nthemum, se Krysantemum och
Prästkrage.
Chryseis, enl. Homeros dotter till Apollons
präst Chryses och under ett plundringståg
bortrövad av grekerna. Hon tillföll
Agamem-non som andel i bytet, och när han, trots
anbudet om stor lösepenning, ej ville utlämna
C. åt hennes fader, nedkallade denne över
grekerna en farsot, vilken nödgade
Agamem-non att frigiva henne. Då han såsom
ersättning gjorde anspråk på den av Akilles ömt
älskade Briseis, gav detta anledning till den
för hela den grekiska hären ödesdigra tvist
Ord, som saknas under C, torde sökas under K.
Chrotta.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
