Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Chryseis - Chrysidae, Chrysis - Chrysippos - Chrysobalanus - Chrysochloris - Chrysokoll(a), Kiselkoppar, Kiselmalakit - Chrysolit - Chrysoloras, Manuel - Chrysomelidae - Chrysopa - Chrysophanus - Chrysophyllum - Chrysops - Chrysosplenium - Chrysostomos, Johannes - Chrysotil el. Serpentinasbest - Chrzanowski, Wojciech (Adalbert)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1049
Chrysidae—Chrzanowski
1050
Chrysobalanus Icaco.
mellan de båda furstarna, som bildar
uppslaget till handlingen i »Iliaden». A. M. A.*
Chrysidae, Chrysis, se Guldsteklar.
Chry’sippos (lat. Chrysi’ppus), grekisk
filosof (omkr. 282—209 f. Kr.), en av de
förnämsta stoikerna, bekant för sin dialektiska
skärpa och oerhörda produktivitet. Av hans
skrifter äro endast fragment bevarade. Han
har bragt det stoiska systemets utbildning
till avslutning; hans kunskapsteori, teodicé,
idealbild av den vise och lära om naturrätten
ha varit av betydelse. M. Pn N-n.
Chrysoba’lanus, växtsläkte av fam.
Rosa-ceae. En i Västindien, n. ö. Sydamerika och
Västafrika vild och
odlad art, C. Icaco,
buske eller litet träd,
har plommonstora
stenfrukter (icaco,
cocoa-plum) av röd,
gul el. svart färg,
vilka trots en något
kärv bismak utgöra
en omtyckt
bordsfrukt och dessutom
användas för
sylt-ning. Kärnorna
påminna i smaken om
mandel och innehålla
en mild, fet olja.
Med dekokt på
barken och rötterna
beta negrerna sina nät. G. M-e.
Chrysochlöris, se Guldmullvadar.
Chrysoko’ll(a), Kiselkoppar, K i s e
1-malakit, mineral av sammansättningen
Cu Si O3, 2H2O, d. v. s. vattenhaltigt
koppar-silikat. Åtföljer ej sällan m a 1 a k i t (se d. o.).
Chrysollt, se O 1 i v i n.
Chrysolöras, Manuel, grekisk lärd (d.
1415). Född i Konstantinopel vid 1300-talets
mitt, kom C. 1391 till västerlandet för att
arbeta för ett korståg mot turkarna. Han
vistades därefter mestadels i Italien och
föreläste inför massor av åhörare över de i
västerlandet länge förgätna klassiska grekiska
författarna. C. anlitades av flera påvar vid deras
försök att återförena den grekiska kyrkan
med den romerska. C. skrev bl. a. en
elementär grekisk språklära, »Erotemata» (1484).
Chrysomelldae, se Bladätare.
Chrysöpa, se Florsländor.
Chrysophänus, seGuldvingefjärilar.
ChrysophyTlum, artrikt växtsläkte av fam.
Sapotaceae, innefattande huvudsaki. i tropiska
Sydamerika växande träd med hård, varaktig
ved. Frukterna äro välsmakande bär. För
dessas skull odlas i varma länder bl. a. C.
cainito, kainito, stjärnäpple, och C.
mono-pyrenum, damaskenerplommon. G. M-e.
Chrysops, se Bromsar.
Chrysosplènium, se G u 11 p u d r a.
Chryso’stomos (grek., »Guldmun», vilket
hedersnamn kan påvisas mot slutet av
400-talet), Johannes, biskop (omkr. 345—407).
Var född i Antiokia, blev vid 18 års ålder
lärjunge hos den framstående hedniske retorn
Libanios och sedan advokat i sin
födelsestad. Tidigt hade han röjt sympatier för
det kristna munkidealet, avbröt sin
advokatverksamhet, lät döpa sig av sin vän och
gynnare biskop Meletios (369 el. 370) och blev
anagnost (se d. o.) i Antiokia. Efter några års
munklevnad återkom han med bruten hälsa och
blev av Meletios 381 vigd till diakon; 386
blev han presbyter. Av kejsar Arkadios
kallades han 388 till biskop i Konstantinopel.
Energiskt och oförskräckt uppträdde han där
mot missförhållandena inom det asketiska
livet, mot prästerskapets försoffning samt mot
de rikas och förnämas själviskhet och
njutningslystnad. Så fick han många fiender, bl. a.
kejsarinnan Eudoxia, som illa upptog hans
skarpa predikningar. Till sist lyckades hans
bittre fiende, Teofilos av Alexandria, göra
honom misstänkt för det skydd han lämnat några
från Alexandria fördrivna anhängare av
Ori-genes’ förmenta kätterier. En synod i
Chalke-don avsatte honom, och han tvangs att gå i
landsflykt till Bitynien. Folkets starka
påtryckningar tvungo emellertid hovet att
omedelbart återkalla den uppburne biskopen, vars
återkomst ägde rum under storartade
ovationer, som på nytt väckte kejsarinnans vrede.
C. fördrevs med våld från sin egen kyrka
samt sändes i ny landsflykt, denna gång till
Armenien. På vägen dit dog han 14 sept. 407.
C. anses som den grekiska kristenhetens
störste kyrkofader på det praktiskt religiösa
området. Han räknas till den antiokenska
skolan men hör ej till de teologer, som gjort
insatser för att lösa dogmatiska problem.
Tyngdpunkten i hans verksamhet ligger på
det praktiskt kristliga området: i hans
storartade välgörenhet (»Johannes
allmosegiva-ren»), hans mod att ingripa mot de sociala
missförhållandena samt hans glänsande
pre-dikokonst, utmärkt genom bibliskt innehåll,
kompositionens fasthet och behärskande av
den grekiska retorikens alla hjälpmedel. I
hans starkt individualistiska och högaktuella
predikningar dominerade städse de allvarligt
etiska synpunkterna. — Den s. k.
»Chryso-stomosliturgien», som ännu brukas inom den
ortodoxa kyrkan, bär med orätt hans namn.
C:s vidlyftiga författarskap (homilier,
»Sexton böcker om prästämbetet», etiska
monografier m. m.) präglas av hans ädla personlighet.
Litt.: Chr. Baur, »St. Jean Chrysostome»
(1907); Hj. Holmquist, »Kyrkohistoria, I.
Gamla tiden och medeltiden» (1922). A. G-w.
Chrysotll el. Serpentinasbest, se
Asbest.
Chrzanowski [^fanå’ski], Wojciech
(Adalbert), polsk general (1788—1861).
Deltog i kriget mot Ryssland 1812—13, gick
sedan i rysk tjänst och stred mot Turkiet
1829. Utan större entusiasm slöt sig C. till
polska upproret 1830—31 och blev
slutligen brigadgeneral och kommendant i War-
Ord, som saknas under C, torde sökas under K.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
