Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Chrzanowski, Wojciech (Adalbert) - Chthonios - Chuang-tsï (Chuang Chou) - Chubut - Chuca - Chuck - Chufu - Chu Hi (Chu fu-tsï) - Chu-kiang - Chukrasia - Chutalongkorn (Phra Paramendr Maha) - Chun, Karl - Chunchuser - Chung-king - Chung-kuo - Chuquet, Arthur - Chuquisaca - Chur - Churberg, Fanny Mathilda
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1051
Chthonios—Churberg
1052
schau. Som sådan röstade han för stadens
uppgivande och misstänktes av sina landsmän
för förräderi. Vid upprorets slut inträdde han
åter i ryska armén, som han dock snart
lämnade. 1849 kallades C. att omorganisera
Sardiniens här; han var den egentlige
överbefälhavaren i det olyckliga slaget vid Novara s. å.
och fick avsked efter fälttågets slut.
Chtho’nios (av grek, chthön, jord), »i» eller
»under jorden boende». De chthoniska
gudarna uppställas såsom motsats till de
olympiska. Jfr K t o n i s k.
Chuang-tsi [tJo-], »mästaren Chuang», vars
namn var Chuang Chou (omkr. 300 f. Kr.).
Var efter Lao-tsi (se d. o.) den taoistiska
filosofiens (se Taoism) främste förkämpe och
skriftställare. C. var en briljant stilist och
polemiker, och hans verk »Nan hua king» hör
till den kinesiska litteraturens främsta alster.
Se J. Legge, »The texts of Taouism» (Sacred
books of the East, ed. by Max Miiller, vol.
39—40, 1891). B. Kgn.
Chubut [tjo’bot], territorium i s. Argentina,
omfattar mellersta Patagonien; 242,039 kvkm,
32,885 inv. (1924). Huvudort Rawson.
Ge-nomflytes av floden C. från sjöar i Anderna.
Rik skog och odlingsbar jord i Andernas
dalar, i övrigt ödslig stäpp. Fårskötseln har
stor framtid; flera jordbrukskolonier
(utmärkt vete). I s. v. vid kusten Comodoro
Rivadavia med givande petroleumkällor; i
n. ö. på Våldeshalvön saltlager.
Chuca [tjo’ka], se Chilesalpeter.
Chuck, anordning vid verktyg och
verktygsmaskiner för att fasthålla antingen
arbets-stycket eller den arbetade verktygsdelen i ett
visst läge. Har ofta formen av en hylsa med
klämskruvar, backar o. dyl. Se Borrar, sp.
892, och S v a r v n i n g. G. H-r.
Chufu, egyptisk konung, se C h e o p s.
Chu Hi [tjo-], ofta kallad Chu f u -1 s i,
»mästaren Chu», kinesisk filosof o. statsman
(1130—1200). Som systematiker och uttolkare
av de konfucianska klassikerna har han blivit
normgivande för alla senare tider, och den
kinesiska officiella konfucianismen fastlåstes
vid hans filosofiska åskådningar såsom de
enda ortodoxa, som voro normgivande för de
litterära tävlingsexamina och därmed för
Kinas hela administrativa liv. B. Kgn.
Chu-kiang [tjo-tjiaq], se Kantonfloden.
Chukräsia, se B a s t a r d c e d e r.
Chulalongkorn (eg.
Phra Paramendr
M a h a C.), konung av
Siam (1853—1910).
Fick under
uppväxttiden genom engelska
lärare intresse för
europeisk kultur. Dessa
intryck stärktes
under en 1872 företagen
resa till Indien och
Java. S. å. blev C.,
som 1868 efterträtt sin
Ord, som saknas under
fader, Mongkut, myndig och påbörjade genast
ett sedermera med åren vidgat och fördjupat
reformarbete; se därom Siam, historia. Han
företog rundresor i Europa 1897, då han även
besökte Sverige, och 1907. V. S-g.
Chun [kön], Karl, tysk zoolog (1852—
1914), prof, i Königsberg 1883, i Breslau 1891
och i Leipzig 1898. Ägnade sig främst åt
studiet av de pelagiska (ej vid bottnen
levande) havsdjuren (bläckfiskar, kammaneter}
och är mest känd som ledare av den stora
tyska djuphavsexpeditionen på »Valdi via»
1898—99, utmärkt skildrad i »Aus den Tiefen
des Weltmeeres» (2:a uppl. 1903). T. O.
Chunchüser (kin., »rödskägg»), rövarband i
Manchuriet, vilka under rysk-japanska kriget
stundom samverkade med japanerna.
Chung-king [tjoq-], stad i kin. prov.
Si-chuan, vid Kia-lings utlopp i Yang-tsl-kiang,
189 m ö. h.; omkr. 539,300 inv. Betydande
handelsstad, sedan 1890 öppen för främmande
handel. Införseln omfattar bl. a.
bomullsvaror, utförseln siden, hudar, ull, vax m. m.
Chung-kuo [tjon-koå], kin. namn på Kina.
Chuquet [Jykä’], Arthur, fransk
historiker (f. 1853). Hade efter avslutade studier,
bl. a. i Leipzig, olika lärarbefattningar och
blev slutligen professor i germanska språk
och litteraturer vid Collège de France. C. har
sökt göra sina landsmän bekanta med
Tysklands litteratur genom editioner av tyska
klassiker och talrika uppsatser i Revue Critique
d’Histoire et de Littérature, för vilken han
1888 blev redaktör. Han har utgivit en rad
historiska avhandlingar och monografier,
vilande på grundliga arkivstudier, bl. a. »Les
guerres de la révolution» (11 bd, 1886—95) och
»La jeunesse de Napoleon» (3 bd, 1897—99).
C. har skrivit många biografier, bl. a. om
generalerna Chanzy (1884), Dugommier (1904)
och Dumouriez (1914) samt om Rousseau (2:a
uppl. 1901) och Stendhal-Beyle (1902).
Chuquisaca [tjokisa’ka], depart. i s.
Bolivia; 68,420 kvkm, 333,226 inv. (1915).
Huvudstad Sucre (även kallad C.). Omfattar i v. en
del av Andernas platåland kring övre
Pilco-mayo; når i ö. över Chacos lågland Brasiliens
gräns. I dalgångarna omkring Sucre, Padilla
och Camargo drivas jordbruk (majs, vete) och
boskapsskötsel; det osunda låglandet är
hemvist för kringströvande indianer.
Chur [kör], it. Coira, huvudstad i kantonen
Graubünden i ö. Schweiz, vid Plessur, 2 km
från dess utlopp i Rhen, 587 m ö. h.; 15,600 inv.
(1920); biskopssäte. Milt klimat, stor
turisttrafik. Knutpunkt för passvägarna över S:t
Bernhardin, Splügen, Julier och Albula. Hette
under romartiden Curia Raetorum; viktig
handelsort före alp järnvägarnas tillkomst. I
närheten badorten P a s s u g g, 8 km i s. den
mycket besökta kurorten Churwalden.
Churberg [kür-], FannyMathilda,
finländsk målarinna (1845—92). Studerade i
Düsseldorf, besökte även Paris och målade
landskap i originellt, djärvt och kraftigt utförande,
C, torde sökas under K.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
