Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Chydenius, Anders (präst, politisk-ekonomisk skriftställare)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1063
Chydenius, A.
1064
karleby sammankallad »lantdag» med en
avhandling i ämnet, vilken väckte stort bifall.
Vald till representant i prästeståndet för
Österbottens kapellaner till riksdagen 1765—
66, utvecklade C. vid och under detta märkliga
ständermöte en verksamhet, som gjorde honom
känd och ryktbar över hela riket. Vid
prästeståndets plena var han en av de flitigaste
talarna, flera viktiga, även i andras namn
inlämnade motioner hade honom till
upphovsman, i fyra utskotts arbeten deltog han,
ofta tryckande sin prägel på
arbetsresultatet. Samtidigt utgav han ett antal skrifter,
som väckte stort uppseende och av vilka några
fortfarande höra till den svenska
nationalekonomiska litteraturens allra yppersta och,
om de offentliggjorts på ett allmänt känt
språk, utan tvivel skulle räknas till de
klassiska verken inom nationalekonomien.
Såsom det mest betydande positiva
resultatet av C:s riksdagsmannaverksamhet bör
betecknas tryckfrihetens införande. I en
landsmans och ståndsbröders, lektor A. Kraftmans,
namn inlämnade C. ett urspr. till broschyr
avsett memorial, där han med den för honom
egna skärpan och klarheten hävdade
offentlig-hetsgrundsatsen samt yrkade på censurens
avskaffande (utom för religiösa skrifter) och
införandet av en lagbunden tryckfrihet.
Memorialet behandlades i ett av stora deputationen
tillsatt särskilt utskott, varav C. var medlem.
Med uppbjudande av all sin vältalighet och
skicklighet lyckades C. vinna majoriteten i
utskottet på sin sida även i fråga om censuren,
vilken man på många håll ansåg sig kunna och
böra bibehålla, även om tryckfrihet bleve
införd. C. uppsatte utskottets bägge
betänkan-den, i enlighet med vilka ständernas beslut
fattades och tryckfrihetsförordningen av 1766
utfärdades. — Till bottniska handelstvångets
upphävande bidrog han i väsentlig mån genom
att utge sin ovan omtalade avhandling.
Nyssnämnda skrift, »Vederläggning af de
skäl, hvarmed man söker bestrida öster- och
Wästerbotniska samt Wäster-Norrländske
stä-derne fri seglation», var den första av C. under
riksdagen utgivna. Den följdes snart av »Svar
på den af Kgl. Vetenskaps academien
före-stälta frågan: Hvad kan vara orsaken, at
sådan myckenhet svenskt folk årligen flytter
utur landet? och genom hvad författningar det
kan bäst förekommas?» Där bemötas de
juridiska och ekonomiska invändningar
Stockholms och Åbo borgerskap gjorde mot
stapeltvångets upphävande, varjämte fördelarna för
riket av att bevilja de bottniska städerna
stapelrättigheter klart uppvisas. Den är en
radikal och djärv stridsskrift, som angriper
tidens hela förmynderskaps- och tvångsregim
och även den »tärande» klassen,
ståndspersonerna, som leva av producenternas, den
»närande» klassens, arbete. Redan här framstår C.
såsom 1700-talets märkligaste författare på det
politiskt-ekonomiska området och tillika
såsom den moderna demokratiens främste
före
Ord, som saknas under
gångare i Sverige och Finland. — I april 1765
utgav C. anonymt en ny liten skrift, »Källan
til rikets van-magt». Han angriper där
häftigt produktplakatet av 1724 och yrkar på
utrikeshandelns frigivande. »Källan» väckte
ett mycket stort uppseende: den utkom i flera
upplagor (även på tyska) och framkallade
en hel litteratur av motskrifter, bland vilka
C. senare (i slutet av 1765) bemötte en del i
ett »Omständeligt svar». — I juli 1765 utgav
C., likaledes anonymt, ytterligare en skrift,
»Den nationnale vinsten». Med stilistiskt
mästerskap och i starkt koncentrerad form
framlägger C. där sina nationalekonomiska tankar,
ordnade till ett sammanhängande helt, om ock
ej till ett system. Nationell vinst ernås enligt
C. genom att produktionen inriktas icke på
så många hanteringar som möjligt utan på de
näringar, vilka naturen anvisar såsom de mest
lönande. Frihet i handel och näringar jämte
inbördes tävlan men icke premier och andra
konstlade åtgärder skapa nationens välstånd,
göra de flitiga medborgarna välmående och
omöjliggöra de privilegierades liv utan arbete.
Det är således, jämte en dräpande kritik av
merkantilsystemet, kvintessensen av den
ekonomiska liberalismen C. här framställer
tidigare än någon på svenskt språk och
konsekventare än samtida skriftställare på andra
språk. C. har nått sin åskådning främst på
erfarenhetens väg; i naturrätten fann han
ett filosofiskt underlag, i Nordencrantz ett
politiskt, men som nationalekonomisk tänkare
är han i ovanlig grad självständig.
Det av ständerna fattade beslutet att efter
hand sänka växelkursen och sålunda höja
sedelmyntets värde angrep C. sommaren 1766
i en skrift, »Rikets hjelp, genom en
naturlig financesystem», och föreslog en
mynt-realisationsplan, i huvudsak
överensstämmande med den, som senare under Gustav III :s
tid genomfördes av Liljencrants. Dels för det
brännande ämnets skull, dels och framför allt
för det djärva tilltaget att klandra »högsta
maktens» åtgärd och beteckna den såsom
omöjlig, obillig, onödig och i flera avseenden
skadlig, väckte skriften oerhört uppseende. C.
ställdes till ansvar inför sekreta utskottet,
som efter ett långt förhör beslöt låta saken
bero, tills prästeståndet uttalat sig. Hotad
med häktning och värre, anhöll C., som först
tänkt i ett memorial försvara sig, nu om
tillgift hos ståndet. Han blev dock av ståndet
utesluten från riksdagen och förklarad
oskicklig att vid nästa riksdag vara fullmäktig.
Efter avlagd pastoralexamen blev C. 1770
kyrkoherde i Gamlakarleby. Förnämligast
upptagen av sitt herdekall, av lantbruket och
läkarpraktiken, upphörde C. dock ej med sitt
politisk-ekonomiska skriftställen. Han
utgav 1777 »Svar på Vetenskaps och vitterhets
samhällets i Götheborg förestälta fråga:
Huruvida landthandel för et rike i gemen är nyttig
eller skadelig, och i hvad mon den bidrager
til industriens uplifvande eller aftagande?».
C, torde sökas under K.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
