Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Chydenius, Anders (präst, politisk-ekonomisk skriftställare) - Chydenius, Anders Herman (tidningsman) - Chydenius, Jakob Wilhelm - Chydenius, Samuel - Chyluri - Chylus, Mjölksaft - Chymosin, Kymosin - Chymus - Chytræus (Kochhafe), David
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1065
Chydenius, A. H___Chytræus
1066
Han yrkar där, med en motivering, som
åtminstone nu verkar övertygande, på
lanthandelns fullständiga frigivande. För sin tid var
svaret för radikalt och omöjliggjorde C:s
föreslagna inval i Vet.-akad.
I riksdagen 1778—79 deltog C. såsom
representant för Österbottens kyrkoherdar. I
prästeståndets utskott för granskningen av det
kungl. förslaget till ny tjänstehjonsstadga
lyckades C. stämma de övriga ledamöterna till
förmån för den på legohjonsavtalets frihet
byggda propositionen och avfattade
utskottets betänkande, men detta blev icke godkänt
av ståndet. Till denna utgång av saken
bidrog måhända C. själv genom den skrift i
ämnet han i slutet av 1778 utgav under titeln
»Tankar om husbönders och tienstehions
naturliga rätt». Han yrkar i denna om den
ädlaste medkänsla med den arbetande klassen
vittnande skrift bl. a. på införande av
fullständigt fria legohjonsavtal. Skriften
föranledde en livlig, länge pågående presspolemik,
vari C. deltog med flera överlägset
skrivna uppsatser i Dagligt Allehanda (1779). C.
gjorde sig vid själva riksdagen bemärkt främst
genom att yrka på rätt för främmande
tros-bekännare till fri bosättning och
religionsutövning i Sverige. Detta förslag, tryckt
under titeln »Memorial angående religionsfrihet»
(1779), framkallade en storm av ovilja i
prästeståndet men ledde genom Gustav III:s
påtryckningar till ett ständerbeslut, i
enlighet varmed 1781 års toleransedikt utfärdades.
C. blev prost och teol. doktor under
riksdagen 1779 samt kontraktsprost 1781. Han
utgav »Predikningar öfver tio Guds bud»
(1781—82), »Predikningar öfver andra
hufvud-stycket i katekesen» (1782) jämte »Utkast»
(1784—85). I dogmatiskt avseende visa dessa
av Teologiska sällskapet i Uppsala
prisbelönade predikoavhandlingar, att C. var renlärig
och icke påverkats av den s. k. neologien.
Sin genom memorialet om fri
religionsutövning förlorade popularitet bland
ståndsbröderna kunde C. ej på länge återvinna. Först
till riksdagen 1792 valdes han till ombud.
C:s »Politiska skrifter» (jämte hans till
Göteborgs vetenskaps- och vitterhetssamhälle
1780 insända självbiografi) utgåvos 1877—80
i Helsingfors av E. G. Palmén med en utförlig
biografisk inledning, som senare (1903) av
författaren omarbetats för Finska
folkupplys-ningssällskapets serie av levnadsteckningar.
C:s tidigare otryckta skrifter ha publicerats
av G. Schauman i hans omfattande
»Biografiska undersökningar om A. C.» (1908).
Om C:s nationalekonomiska åskådning se K.
Petander, »De nationalekonomiska
åskådningarna i Sverige. I. 1718—1765» (1912). G. S-n.
Chydenius [l£y-], Anders Herman,
finländsk tidningsman (1833—96), brorsons
sonson till Anders C. Blev historisk-filologisk
magister 1857 och inträdde 1862, efter studier
i utlandet och en kort
tidningsmannaverk-samhet i Göteborg, i redaktionen för det
ny
Ord, som saknas under
grundade liberala organet Helsingfors
Dagblad, Finlands första moderna tidning. Då
denna tidning 1887 upphörde, var C. med om
att starta ett nytt tidningsföretag,
Dagbladet, som icke heller bar sig. För sina liberala
idéer, både i språkfrågan och i ekonomiska
spörsmål, kämpade han även i borgarståndet,
där han satt 1877—88. C. var en av Finlands
första yrkesjournalister; hans egen stil var
tung, men tidningen profiterade mycket av
hans nationalekonomiska insikter. — Litt.: A.
Hammarström, »Gyckelmakare och
allvarsmän» (1919). H. E. P.
Chydenius [^y-], Jakob Wilhelm,
finländsk juridisk skriftställare (f. 1863 12/«),
brorson till A. H. C. Blev jur. dr 1891,
adjunkt i allmän lagfarenhet och juridisk
en-cyklopedi 1892 samt professor i Finlands
civilrätt vid Helsingfors univ. 1901. C., som är en
mångsidigt lärd man, har bakom sig ett
betydande juridiskt författarskap och har som
mångårig dekanus för sin fakultet utövat ett
stort inflytande på de juridiska studiernas
gestaltning i Finland. Bland hans skrifter må
nämnas »Bidrag till läran om leveransaftalet»
(akad. avh. 1891), »Hustrus
förmögenhetsrätts-liga förhållande till mannen och hans
arfving-ar» (1900), »Matthias Calonius som
civilrätts-lärare» (installationsprogram 1909—10),
»Lärobok i finsk arfs- och testamentsrätt» (3:e
uppl. 1920), »Lärobok i finsk kontraktsrätt»
(2 bd, 1911—18; bd 1 i 3:e uppl. 1923),
»Lärobok i finsk äktenskapsrätt» (2:a uppl. 1922).
1891—1918 var C. redaktör för Tidskrift utg.
af Juridiska föreningen i Finland. H. E. P.
Chydenius [l$y-], Samuel, finländsk
naturforskare (1727—57), bror till Anders C.
Blev 1753 docent i kemi och mineralogi vid
Åbo universitet och 1756 e. o. adjunkt. 1754
begynte han att ägna sig åt
strömrensnings-arbetena i Finland, och 1756 fick han uppsikt
över arbetena i Kumo älv, där han omkom
vid mätning av älvens djup ovan Niskakoski.
Chylurl, förekomst av lymfa i urinen, som
blir mjölkig och vid stående koagulerar. C. är
en parasitsjukdom i varmare länder, vållad av
Filaria (se d. o.) Bancrofti.
Chylus, Mjölksaft, innehållet i tarmens
och tarmkäxets lymfkärl (därifrån fört till
bröstgången), vilket vid matsmältningen
genom fint fördelade f ettdroppar får ett mjölk
-artat utseende.
Chymosln, Kymosin, se Löpe.
Chymus, det tunnflytande, grötlika
mag-innehållet, se Matsmältning.
Chytræus (grek, form av K o c h h af e), D a
vid, nordtysk teolog (1531—1600). Blev
1551 professor i Rostock och anlitades av
kejsar Maximilian II vid ordnandet av den
evangeliska kyrkan i Nedre Österrike och i
Steiermark. C:s kyrkliga inflytande nådde
ock till Sverige. Han inlät sig med anledning
av de svenska kyrkoförhållandena i en strid
med Possevino och författade flera
antiliturgis-ka skrifter, som spredos i Sverige. I
»Van-C, torde sökas under K.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
