- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Tredje upplagan. 4. Bromell - Commodore /
1081-1082

(1923) [MARC] - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Cigarrett - Cigarrillos - Cignani, Carlo - Cigoli, Lodovico Cardi da - Cikada - Cikoria el. Vägvårda - Ciliata - Cilicien - Cilier el. Flimmerhår

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

1081

Cigarrillos—Cilier

1082

Egypten. — Se vidare Svenska tobak
s-monopolet och Tobak.

Cigarrillos [pigariTjåsj, sp., cigarretter med
ett fint tobaksblad som omslag i st. f.
silkespapper.

Cignani [tJTnja’ni], Carlo, bolognesisk
målare (1628—1719), Bolognaskolans siste
framstående målare. Var elev av Albani, utbildade
sig genom studium av Correggio, Tizian och
carraccierna, arbetade utom i Bologna bl. a. i
Rom och Parma och vann stort anseende genom
sin konst (upphöjdes i grevligt stånd av
Fran-cesco Farnese av Parma). En av hans
stafflimålningar finnes i Nationalmuseum. H. W-n.

Cigoli [tJTgåli], Lodovico Cardi da,
italiensk målare och arkitekt (1559—1613),
huvudsakligen verksam i Florens. Utgick från
den manieristiska stil, som bildats av
Michel-angelos efterföljare, och blev på 1580-talet
påverkad av Barocci. I anslutning till dennes
arbetssätt utvecklade C. en koloristisk stil
med rikt ljusdunkel. C. införde därmed den
egentliga barockstilen i det florentinska
måleriet. Hans verksamhet som arkitekt är
ofullständigt känd. Litt.: K. Busse,
»Manie-rismus und Barockstil» (1912). H. W-n.

Cikäda, se S t r i t a r.

Ciköria el. V ä g v å r d a, Cichörium
i’nty-bus, en till korgblommiga (avd. Cichoricae)
hörande, ända till meterhög flerårig ört med
platta, himmelsblå blomkorgar. Den växer vild
i södra och mellersta Sverige och odlas för
sina rötters skull, av vilka beredes
kaffesurrogat, cikoria, intubi (se
Kaffesurrogat). Som sallatväxter odlas såväl
en varietet av c., vilken blekes genom odling
i mörka källare, som endivian (Cichörium
endivia). G. M-e.

Ciliäta, se Infusionsdjur.

Cilicien, landsträcka i s. ö. Mindre Asien,
vid medelhavskusten mitt emot Cypern,
motsvarar ung. turkiska vilajetet A d a n a (se
d. o.). Mycket blandad befolkning: turkar,
turkmener, tjerkesser m. fl. På slätten
betydande jordbruk, (vete, korn,
bomull, ris, sydfrukter), i
bergstrakterna skogsavverkning.
Hamnstad Mersina med järnväg till
Adana och Bagdadbanan.

C. var först skattskyldigt under
Assyrien, bevarade sedan en
relativ självständighet under Persien,
erövrades av Alexander den store
och var därpå ett tvistefrö mellan
ptolemaier och seleukider, under det
att invånarna gjorde sig fruktade
som sjörövare. 64 f. Kr.
införlivades landet av Pompeius med
romerska väldet. Senare kom C. till
östromerska riket, innehades ett
par hundra år av araberna och
hade särskilt under korstågen
skiftande öden (jfr Armenien,
sp. 104). 1515 kom hela landet
definitivt till turkarna, som un-

Cilicien. Borg från korstågstiden.

der 1900-talets första årtionden där anställde
svåra massakrer på armenier. Efter
världskriget var C. en tid besatt av franska
trupper men återgick sedan till Turkiet, vilket
bekräftades genom freden i Lausanne (1923).

Cilier el. Flimmerhår kallas i
växtriket från cellplasman utgående, ytterst fina
hårlika utsprång, som genom sina snabba
svängningar och sammandragningar framkalla
encelliga växters, cellkoloniers samt vissa
för-ökningskroppars, s. k. svärmcellers, egen
rörelse. C. förekomma i växtriket antingen hos
fritt rörliga mikroorganismer eller hos de
fastsittande växterna endast på deras rörliga
svärmceller (svärmsporer, gameter, särskilt
spermatozoider). C:s antal, storlek och
inbördes ställning äro inom skilda växtgrupper
betydligt olika men inom varje naturlig
grupp konstanta, och de flercelliga växter, som
ha c. på sina förökningskroppar, visa i
huvudsak samma cilietyper, som återfinnas hos
de encelliga organismerna. Detta förhållande
har lett till det antagandet, att
cilieorganisa-tionen är mycket ursprunglig, och nutida
växtsystematiker grunda därför många av de
stora växtklasserna i främsta rummet just

Cilicien. Berglandskap.

Ord, som saknas ander C, torde sökas under K.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Jul 17 16:13:10 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfdd/0687.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free