Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Cilier el. Flimmerhår - Cilli - Cima - Cima, Giovanni Battista (da Conegliano) - Cimabue (Cenni di Pepo)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1083
Cilli—Cimabue
1084
på svärmcellernas ciliering. C. saknas
alldeles hos fröväxter med undantag av
kottepalmerna och Ginkgo. Hos vissa
gymnosper-mer samt hos en del mossor och ormbunkar
* har iakttagits huru-
som spermatozoidens
c. leda sitt ursprung
från specifika organ
i cellen, s. k. c i 1 i
e-bildare el.
blefa-roblaster, vanl.
två i varje
sperma-tozoidmodercell, som
där framträda på
tidigt stadium och
möjligen äro besläk-
Olika cilietyper hos växter. 1 bakterie
(tyfusbakterie), 2 flagellat (Chloramoeba), S grönalg
(Oedogonium), 4 spermatozoid av ormbunke, 5
sper-matozoid av kcttepalm (Zamia). Förstoring: 1
(2,250X1), 2 (600X1), 3 (350X1), 4 (540X1),
5 (75X1).
tade eller rent av identiska med de s. k.
centrosomerna (jfr Cell 1, sp. 764).
C:s egendomliga organisation och deras
systematiska betydelse för avgörandet av frågan
om vissa växtgruppers förmodade släktskap ha
först på senare tid klarlagts. N. S-s.
C. förekomma även hos djur. Bland de
encelliga djuren utföra infusorierna sina
rörelser med hjälp av c. Även hos en del lägre
flercelliga djur, såsom virvelmaskar och
hjuldjur, samt hos larver av olika djurformer
(borstmaskar, blötdjur, tagghudingar,
lansett-fisken m. fl.) sker rörelsen med hjälp av c.
Detsamma är fallet hos sädescellerna inom de
flesta grupper av djurriket. C. kunna även
tjäna till att åstadkomma vattenströmningar,
som äro av betydelse för näringsupptagandet
och gasutbyte. De kunna finnas även hos
celler, som begränsa inre hålrum i kroppen.
Så finner man t. ex. hos de djur, som andas
med lungor, c. i näshålan, en stor del av
struphuvudet, i luftstrupen och bronkerna. C. ha
här till uppgift att avlägsna främmande
partiklar. Även äggledarna och livmodern äro
försedda med ciliebärande celler. C.
tjänstgöra här vid transporten av ägget. J. R-m.
Crili, se C e 1 j e.
Cima [tji’ma], it. benämning på bergsspets,
ingår i namnet på flera alptoppar, t. ex. C. Tosa
i Brentagruppen (3,176 m ö. h.), C. Presanella
i Adamellogruppen (3,564 m ö. h.), C. di Jazzi
i Penninska alperna (3,818 m ö. h.) m. fl.
Cima [tJTma], Giovanni Battista,
kallad C. da Conegliano efter sin
födelseort, veneziansk målare (omkr. 1459—1517 el.
1518). Starkt påverkad av äldre konstnärer
inom den venezianska skolan, målade C.
altartavlor och andaktsbilder med okonstlad och
frisk, stundom naiv hållning. H. W-n.
Cimabue [tj*imabo’e], eg. Cenni di Pep o,
florentinsk målare, arkivaliskt känd såsom
verksam 1272—1302. C. omtalas redan av
Dante som den främste målaren i Florens före
Giotto; den under senare århundraden
upptecknade traditionen har flitigt sysselsatt sig
med hans person och verk. Fullständigt
säkert känner man endast ett arbete av C:s
hand, en bild av Johannes, som ingår i
absidmosaiken i domkyrkan i Pisa. Rörande övriga
bevarade arbeten, som kunna vara utförda
av C., råder stor meningsskiljaktighet mellan
olika forskare; så har man bl. a. velat
frånkänna honom den berömda »Madonna
Ru-cellai» i Santa Maria Novella i Florens, en
väldig målning, vilken betecknats som den
mest betydande 1200-talsmålningen i Florens.
Nästan enstämmigt har man däremot
tillerkänt C. en madonnabild från Santa Trinitä i
Florens (se bild) såväl som ett antal
freskomål-ningar i San Francesco i Assisi. C., som ännu
arbetade i det äldre toskanska
medeltidsmåle-riets tämligen abstrakta stil, gentemot vilken
Madonnabild från Santa Trinitå, nu i Uffizigalleriet
i Florens, av Cimabue.
Ord, som saknas under C, torde sökas under K.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
