Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Citronträdet - Citrullus - Citrus - Città - Città di Castello
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1105
Citrullus—Cittå di Castello
1106
var. limonum), ett 3—5 m högt träd eller
buske, som växer vild på s. sidan av
Hima-laja och i Burma; redan på 1200-talet odlades
den flerstädes i Italien. Frukterna äro
ljusgula, äggformiga med vårtlik spets, skalet
innehåller en eterisk olja (c i t r o n o 1 j a, se
d. o.) och köttet 6—9 % citronsyra (se
d. o.). Nyttjas i matlagningen, vid
tillverkning av parfymer, färger, likörer m. m.
Träd t blommar hela året om; frukterna
avplockas före mognaden och få därpå
lufttorka något, varpå de inpackas i papper el.
sågspån i lådor om 400—700 st. De bästa
frukterna erhållas vid höstskörden (okt.—
dec.). Mindre god vara ge de båda andra
skördarna (i mars—maj och juni—sept.).
Viktiga produktionsorter äro: Italien,
varifrån de nordiska länderna få sin
huvudsakliga import; Spanien och Portugal, vilka
länder exportera till England; de grekiska
öarna, där man till större delen exporterar
skördarna österut eller ock bearbetar dem till
saft och eterisk olja. Utom färska frukter
exporteras från Mälaga, Messina och Genua
ma-rinerade, i saltvatten inlagda, citroner; vidare
utgöra torkade citronskal en viktig vara (för
medicin- och likörtillverkning) och försändas
i balar, speciellt från Genua, Lissabon och
Porto. — Av utomeuropeiska
produktionsländer må nämnas Nordamerika, särskilt
Kalifornien, Australien, Kina och de sydasiatiska
länderna, vilka emellertid samtliga till större
delen behålla skördarna för eget behov.
Den som citron (cedrd) i Italien betecknade
frukten erhålles av cedrat- el. c i
tronat-trädet (Citrus medica, var. genuina), som
odlades i Italien redan på romerska
kejsartiden ; den är ytterst tjockskalig, sötare än vår
citron och klotrund. Av de omogna, gröna
in-nerskalen beredes citronat (cedrat) el. suckat
(se d. o.). En ras av samma varietet har i
skalet vissa fördjupningar, påminnande om
bett av tänder. Dessa frukter äro omtalade
i talmud, brukas ännu i dag i den judiska
ritualen och benämnas adamsäpplen,
emedan de enligt en judisk myt ansågos som
paradisets förbjudna frukter.
Av stor betydelse är 1 i m o n e 11 e n el.
sura limetten (var. acida), vars små,
runda, tunnskaliga, mycket sura och saftiga
frukter av blek färg i tropikerna i regeln
ersätta vanliga citroner. Den odlas främst i
Västindien, särskilt på Dominica; härav
beredas limettsaft (eng. lime-juice) och
limett-olja.
Av citroner importerades till Sverige 1924
1,147,446 kg till ett värde av 435,184 kr.
Citrullus, släkte bland gurkväxterna
(Cucurbitaceae); står gurksläktet nära men
har vanligen greniga klängen. Hit höra 4
från Gamla världens varmare länder
härstammande arter: enåriga, sällan perenna,
ned-liggande monoika örter med 3—5-flikiga blad
och hjulformig, gul blomkrona. Se
Kolokvint och Vattenmelon. G. M-e.
Ord, som saknas under
»Navelapelsin.» »Buddhas fingrar.»
Ci’trus, växtsläkte av familjen Rutaceae,
omfattande i Asiens (och Australiens)
varmare delar inhemska träd el. högre buskar
med läderartade, vanligen enkla blad, vilkas
skiva genom en led är fäst vid bladskaftet.
Blommorna (»orangeblommor») ha vanl.
talrika, ofta mer eller mindre sammanvuxna
ståndare och äro starkt välluktande.
Frukten är ett flerrummigt bär med skalet tjockt
och rikt på körtlar, som innehålla en
välluktande flyktig olja. — Omkr. 6 arter äro
kända; de flesta ha länge varit odlade och äro
mycket mångformiga och svårbegränsade.
Viktigast äro: 1. C. nobilis, mandarin (se
d. o.), vanligen buske, med vita blommor och
frukter, som äro mindre och mer tillplattade
än apelsiner. 2. C. aurantium,
orangeträdet (se d. o.), med gröna årsskott och vita
blommor; uppdelas i flera underarter el.
va-rieteter, t. ex. amara, pomerans, sinensis,
apelsin (se Apelsinträdet),
Berga-mia, bergamottorange, och decumana,
pompelmus, varav grape-fruit är en
form. 3. C. medica, citron trädet (se
d. o.), träd eller buske, med rödaktiga
årsskott och i regel rödaktiga blommor;
likaledes med flera underarter. Alla C.-frukter
sammanfattas ofta under beteckningen a g r
u-m e r. — Många missbildningar i frukterna
äro kända. Så t. ex. finnas apelsiner med
fruktbladen stående i två våningar,
»navelapelsiner» (se fig.); en mindre apelsin sitter
då insänkt i spetsen av en större. »Buddhas
fingrar» kallas i Indien en varietet av citron,
där »klyftorna» ej sluta sig samman utan
utväxa fingerformigt (se fig.). De »blandade
frukterna», bizzaria, äro i vissa sektioner (el.
ena hälften) byggda som apelsiner, i andra
som citroner. G. M-e.
Cittå [tjita’], it., stad (av lat. cimtas).
Ingår i flera ortnamn, t. ex. Cittå di Castello.
Cittå di CasteTlo [tjita’-], stad i mellersta
Italien, prov. Perugia (Umbrien), vid översta
Tiber; som kommun 30,021 inv. (1921).
Innehades under 1400- och 1500-talet av familjen
C, torde sökas under K.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
