Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Città di Castello - Città leonina - Cittra - City - Citybildning - Cityklubben - Ciudad - Ciudad, Juan - Ciudad Bolívar (Angostura) - Ciudad Real - Ciudad-Rodrigo - Çiva - Civett - Civetta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1107
Cittå leonina—Civetta
1108
Vitelli, som efterlämnat flera vackra
renässansbyggnader: katedralen, Palazzo di
Ales-sandro Vitello m. fl.
Cittå leoni’na [tjita’-], fordom stadsdel i
Rom, på v. Tiberstranden, kring Peterskyrkan
ocb fram till Castel San Angelo. Omgavs av
murar, uppförda 848—852 av Leo IV till skydd
mot saracenerna.
Cittra, beteckning för två slags
musikinstrument, av vilka det ena spelas i liggande
ställning och därför kallas »liggande c.»,
det andra har gripbräde (hals) och därför kallas
Bild 1. Liggande cittra.
»halscittra». Den liggande c. synes ha
framgått ur monokordet (se d. o.) och har alltid (till
skillnad från psalteriuminstrumenten)
gripbräde vid ena sidan till förkortning av
melodisträngarna. De äldre formerna från
1500-och 1600-talet ha stannat kvar till våra
dagar som folkinstrument i Skandinavien (sv.
hummel, da. humle, no. langleik), Holland
(nordsche balk), Belgien (épinette) och Bayern
jämte Tyrolen (Zither). Ur den sistnämnda
formen har den moderna c. utvecklat sig
med vanl. fem melodisträngar över ett
gripbräde och sedan ett obestämt antal (ett
20-tal) ackompanjemangssträngar. —
Hals-c i 11 r a n (även kallad c i s t e r) är ett
grip-brädsinstrument med skruvlåda ungefär som
lutan; skiljer sig dock från denna därigenom,
att den har flat botten och stall och
strängfäste nedtill i sargen samt (flerköriga)
melodisträngar. Instrumentet har i Sverige
huvudsakligen blivit berömt därigenom, att
Bell-man sjungit sina sånger till detta. Bellman
hade två c. av olika typer, den ena var
farfaderns (prof. J. A. Bellman) och tillhörde
den lilla klockcittertypen (instrumentet nu
i Nationalmuseum), den andra var av 1770-
Bild 2. Cittra av 1770-talets typ, fordom tillhörig
C. M. Bellman. Nu i Musikhistoriska museet.
Ord, som saknas under
talets typ med engelsk skruvmekanism utan
skruvlåda; Bellmans var förfärdigad av
in-strumentmakaren i Stockholm Pehr Kraft
1781; den förvaras nu i Musikhistoriska
museet. Ofta har oegentligt den svenska lutan,
uppfunnen av Kraft, kallats cittra. T. N.
City [si’ti], eng. (av fr. cité, lat. civitas),
stad i allmänhet. I England betecknas med
c. särskilt en stad, som är el. varit
biskopssäte el. är en stor industriell medelpunkt;
företrädesvis bär den äldsta, centrala delen
av London (se d. o.), nuv. affärscentrum,
detta namn. I U. S. A. betecknas med c.
varje ort (town), som styres av mayor och
aldermen. (-1m-)
Citybildning [si’ti-], den i moderna
storstäder vanliga företeelsen, att affärslivet
koncentreras till en centralt belägen stadsdel,
varifrån det tränger undan privatbostäderna.
Jfr City. I Stockholm omfattar c. nedre
Norrmalm närmast intill Gamla staden och
delar av denna.
Cityklubben [si’ti-], en i Stockholm 1904
stiftad klubb, som sedan okt. 1910 har sin
lokal i Bolinderska huset (annex till Grand
hotell). Maximiantalet medlemmar (urspr.
200) är nu satt till 500; medlemsantalet är
i praktiken omkr. 300. Se »C.» (1914).
Ciudad [sp. uttal pioåa’3, amerik. si-], sp.
(av lat. civitas, stad), stad med egen
jurisdiktion. Ingår i många spanska och
sydamerikanska ortnamn, t. ex. C.-Rodrigo och C.
Bolivar.
Ciudad [pioda’3], Juan, se
Barmhärtiga bröder.
Ciudad Bolivar [sio3a’3 <oåli’<oar], förr
An-g o s t u r a, huvudstad i staten Bolivar,
Venezuela, på Orinocos högra strand; 19,712 inv.
(1920). Biskopssäte. C. är Orinocoområdets
främsta hamn med export av gummi,
kakao, kaffe, socker, tobak, hudar,
kopaivabal-sam m. m.
Ciudad Real [pio3a’3 räa’l], provins i
Spanien, s. delen av Nya Kastilien; 19,741 kvkm,
439,644 inv. (1924). Mellan Montes de Toledo
vid n. och Sierra de la Alcüdia (Sierra
Morena) vid s. gränsen utbreder sig den torra,
med espartogräs rikt bevuxna högslätten La
Mancha (se d. o.). Genom provinsen flyter
Guadiana. C. producerar rikligt spannmål, ett
förträffligt vin (från trakten kring
Valdepe-nas), kvicksilver (från Almadén, se d. o.) m. fl.
bergverksprodukter. Huvudstaden med samma
namn ligger 10 km s. om Guadiana, 650 m
ö. h., är biskopssäte och har 18,713 inv. (1921).
Ciudad-Rodrigo [pio3a’3-råöri’gå], stad i
sp. prov. Salamanca (Leön), gränsfästning mot
Portugal, vid Agueda; 8,599 inv. (1921).
Biskopssäte. C. erövrades 19 jan. 1812 av
engelsmännen under Wellington, som därför av
de spanska cortes fick titeln hertig av C.
Qiva, se é i v a.
Cive’tt, se Sibetkattor.
Civetta [tjive’ta], italiensk benämning på
målaren Herri met de Bles (se Bles).
C, torde sökas under K.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
