Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Civilingenjör - Civilis, Iulius - Civilisation - Civilist - Civilkommissionen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1111
Civilis—Civilkommissionen
1112
»Civilis tager ed av bataverna att resa sig mot romarna.» Målning av Rembrandt.
för maskinbyggnad och mekanisk teknologi,
skeppsbyggen, elektroteknik, väg- och
vattenbyggnad samt kemisk teknologi. Jfr
Ingenjör. — Civilingenjörskursen på
Marie-berg, en 1851—69 existerande kurs vid
Ma-riebergs högre artilleriläroverk, föreskriven
för civilingenjörselever, vilka ämnade söka
inträde vid Väg- och vattenbyggnadskåren.
Civllis, I u 1 i u s, batavisk frihetshjälte av
furstlig börd och med romersk medborgarrätt
men illa behandlad av Nero. Under
tronstriderna 69 e. Kr. reste sig bataverna (se
d. o.), sedan länge missnöjda med romarna,
under hans ledning. Resningen tog stor
omfattning, men sedan Vespasianus kommit till
makten, slutade den, jämväl på grund av
stammarnas oenighet, med batavernas
underkastelse. C. benådades. — C:s resning mot
romarna betraktades på 1500- och 1600-talet som
en förebild för Nederländernas frihetsstrid.
För stadshuset i Amsterdam beställdes omkr.
1660—61 hos Rembrandt en stor målning över
ämnet »C. tager ed av bataverna att resa sig
mot romarna». Tavlan förblev icke länge på
sin plats; dess vidare öden äro obekanta
intill 1785, då mittpartiet av duken fanns i
Stockholm. Denna fragmentariska målning
skänktes 1798 till Konstakademien av fru A. J.
Peill och deponerades 1865 i Nationalmuseum.
■— Tidigare ha flera olika tolkningar av
målningens motiv föreslagits: »Zizkas kröning»,
»Zizkas sammansvärjning», »Mackabéerna»
(A. Springer, W. von Bode), »Oden
grundläggande det svenska riket» (K. Madsen) m. m.
Dess identitet med Rembrandts målning för
stadshuset i Amsterdam fastställdes av C.
Hofstede de Groot 1892 och bevisas av
Rembrandts bevarade skisser. — Jfr uppsats av A.
Gauffin i Nationalmusei årsbok 1925. H. W-n.
Civilisation (av lat. cwis, medborgare),
sammanfattningen av de bildningselement,
varigenom ett folk höjes över vildens ståndpunkt;
kulturellt samhällsskick. — Civilisera,
lyfta ur vildetillstånd; hyfsa, bilda. Adj.: C
i-vilisatörisk.
Civili’st (jfr Civil), civil ämbets- eller
tjänsteman, i synnerhet i motsats till militär;
var och en, som driver borgerligt yrke.
Civilkommissionen, en kommission, som 1908
—15 utövade tillsyn över Sveriges
försvars-väsen. Sedan motioner om att inrätta dylik
myndighet förkastats vid riksdagarna 1901,
1903, 1904 och 1908, tillkallade K. m:t
sistnämnda år sakkunniga i och för utredning i
vad mån kontroll av eller samarbete med
civilpersoner lämpligen borde äga rum inom
det militära området m. m. Då de
sakkunniga 10 juli 1908 förordade tillsättande av
en kommission för att enligt av dem angivna
grunder undersöka vissa försvarsväsendet
rörande förhållanden, tillsatte K. m:t följande
dag en s. k. civilkommission,
bestående av en ordförande och sex ledamöter,
vilken genast trädde i verksamhet. Dess arbete
avsågs först skola fortgå högst fem år.
Under 1913 bestämdes, att det skulle fortsätta
till 1 juli 1915. Kommissionen ägde
undersöka bl. a. huruvida upphandlings-,
entreprenad-, kontroll- och besiktningsmetoderna inom
försvaret vore affärsmässiga och i övrigt
ändamålsenliga, huruvida truppens, särskilt de
värnpliktiges, behandling och omvårdnad gåve
Ord, som saknas under
C. torde sökas under K.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
