Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Civilkommissionen - Civilkonstitution för prästerskapet - Civillag - Civillista - Civilmilitära - Civilminister - Civilmål el. Tvistemål - Civilnotarie - Civilprocess
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1113
Civilkonstitution—Civilprocess
1114
anledning till erinringar m. m.
Kommissionen ägde att hos K. m:t göra erinringar
och framställningar och att till
justitiekans-lern överlämna ärenden, som ansågos
föranleda allmän åklagares ingripande. Dess
uppgifter övertogos 1 juli 1915 av
Militie-ombudsmansämbetet. Se vidare M i 1 i t i
e-o mbuds man. G. C.
Civilkonstitution för prästerskapet
(fr. Constitution civile du clergé), en av
Frankrikes konstituerande nationalförsamling 12
juli 1790 antagen stadga för franska kyrkan.
Den sänkte de franska biskoparnas antal från
130 till 83 (en för varje departement),
avskaffade domkapitlen och ställde vid
biskopens sida ett råd av vikarier, vilkas råd han
var skyldig att inhämta vid utövande av sin
jurisdiktion. Biskoparna skulle väljas av
samma valmän, som utsågo
departementsförsam-lingen, och fingo ej söka bekräftelse på sitt
val hos påven. Församlingsprästerna skulle
utses av distriktets valberättigade medborgare,
oberoende av deras trosbekännelse. Om den roll
denna stadga, på vilken biskopar och präster
ålades att avlägga ed, spelade i franska
revolutionens historia se Frankrike, historia,
och P. De la Gorce. »Histoire religieuse de la
révolution frangaise», I (1909). T. H-r.*
Civillag, lag, vars rättssatser tillhöra
civilrätten (se d. o.). Uttrycket »allmän civillag»
brukas i R. F. § 87 såsom beteckning för all
skriven rätt ang. borgerliga
rättsförhållanden, med undantag av dem, som innebära
brottslig gärning (se Strafflagstiftning),
och i motsättning till politisk rätt; därunder
inbegripas alltså även rättsreglerna för
civilprocess och civila rättstvister. Allmän c.
stiftas av konung och riksdag; gränserna för
c:s område äro rätt svävande, då åtskilligt,
som avser det borgerliga livets förhållanden,
även har förvaltningsrättslig betydelse och
av ålder hänförts till konungens
administrativa lagstiftningsmakt (s. k. b 1 a n d a d e
lagar). Detta har gällt stora delar av den
speciella privaträtten (sed. o.),
särskilt för äldre författningar; nyare
författningar behandlas såsom allmän c„ om det ej
gäller rent administrativa förhållanden och
statlig kontrollverksamhet, då
bestämmelserna ofta införas i av konungen ensam given
förordning. Genom c. (lag 27 juni 1902) ha
t. ex. allmänna rättsregler givits ang. elektriska
anläggningar, varemot konungen ensam
utfärdat särskild stadga (31 dec. 1902) med
föreskrifter av administrativ art för vissa sådana
anläggningar. Det moderna livets nya
förhållanden ha medfört en avsevärd utvidgning av
begreppet »allmän c.», och denna har
praktiskt genomförts utan svårare strider mellan
konung och riksdag, på väg, som R. F. § 89
öppnat genom att anvisa det förfarande, som
ang. lagfrågor är i § 87 stadgat för
behandling av frågor om »rikets allmänna styrelse»,
dem konungen åt riksdagen överlämnar att
tillsammans med honom avgöra. Rid.*
Civillista, fast anslag av statsmedel för
hovhållning och personliga regentutgifter inom
monarkiska stater. Benämningen uppkom i
England efter 1660, sedan anslagen till
krigsmakten skilts från övriga statsutgifter och
gjorts beroende av årliga parlamentsbeslut,
under det att övriga statsbehov skulle täckas
av kronans ärftliga inkomster och berodde
av kronans disposition, varvid anslagen härför
uppfördes å en särskild civil list, eller stat
för civila utgifter, omfattande såväl den
civila förvaltningen som kronans representation
och hovhållning m. m. Vid tronskiftet 1760
övertog engelska statsverket kronans ärftliga
inkomster med skyldighet att bestrida
civilförvaltningen och mot inbetalning till konungen
av ett visst årligt belopp såsom civillista.
Liknande utveckling har ägt rum i Sverige, utan
att här beteckningen civillista förekommit.
Genom beslut vid 1809—10 års riksdag övertog
svenska statsverket förvaltningen av viss
egendom, som förut stått under konungens
enskilda disposition, och i stället tillförsäkrades
konungen ett visst årligt belopp »till dess
hov- och hovstallstats underhåll»; detta
belopp har länge utgjort 800,000 kr. men i
senare tid genom förstärkningsanslag något
ökats. Jfr Apanage. Rid.*
Civilmilitära kallas vissa kårer och stater
samt vissa beställningar vid svenska
krigsmakten, vid dessa kårer och stater anställda
civila ämbets- och tjänstemän samt i vissa fall
civila betjänte ävensom innehavare av andra
civilmilitära beställningar. Dylika kårer och
stater äro bl. a. vid armén fältläkar- och
fältveterinärkårerna samt förråds- och
hant-verksstaten; vid marinen mariningenjör-,
ma-rinintendentur-, marinläkar- och poliskårerna.
Till civilmilitär personal höra jämväl
bibliotekarie och aktuarie vid Generalstaben samt
musikdirektör vid flottan och musikdirektörer
över stat vid kustartilleriet. Civilmilitär
personal lyder under strafflagen för
krigsmakten. G. C.
Civilminister, den i Sverige i dagligt tal
på sin tid brukliga, ehuru ej i grundlagarna
förekommande, titeln på statsrådet och
chefen för dåv. Civildepartementet (se d. o.).
Civilmål el. Tvistemål (se d. o.), mål
inför domstol, som skall handläggas enl.
reglerna för civilprocess (se d. o.). Se
vidare Process och Rättegångsväsen.
Civilnotarie, förr benämning på tjänsteman,
som var bisittare och ledamot i domstol med
uppdrag tillika att föra protokoll i civila mål.
Civilprocess, förfarandet i tvistemål eller
det rättegångsförfarande, vari talan föres
rörande ett civilrättsligt rättsförhållande; i
svensk rätt med de modifikationerna, att
talan om en civilrättslig påföljd av ett brott
föres som brottmålsprocess och att även vissa
offentligrättsliga rättsförhållanden kunna vara
föremål för e. Från c. böra skiljas såväl
frivillig rättsvård (jurisdictio
volun-taria) som skiljemannaförfarande
Ord, som saknas under
C, torde sökas under K.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
