Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Clarendon, Thomas Villiers - Clarendon castle - Clarendon press - Clarens - Claret - Claretie, Jules (Arsène Arnaud) - Clarholm, Per Olof - Clarino - Clarissinnor - Clark, Alvan och Alvan Graham - Clark, Charles Heber - Clark, Efraim
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1129
Clarendon castle—Clark, E.
1130
sen. Han var 1747—56 led. av underhuset,
upphöjdes 1756 till baron Hydj och erhöll
1776 earlvärdighet av Clarendon (hans hustru
härstammade från släkten Hyde, inom vilken
denna titel förut burits). V. S-g.
Clarendon castle [klä’rondon kä’sl],
slottsruin i s. England, grevsk. Wiltshire, 3 km
s. ö. om Salisbury. C. är bekant genom två
där hållna riksförsamlingar på konung
Henrik II :s tid. På den ena, år 1164, fastställdes
de s. k. Constitutions of Clarendon om
kler-kers plikt att i världsliga mål svara inför
världslig domstol m. m. (se England,
historia). På riksförsamlingen i C. 1166 antogs
en annan viktig stadga, Assize of Clarendon,
vilken reformerade den eng. rättskipningen,
särskilt genom att, med åsidosättande av
äldre bevisningsmedel, ordna grevskapsjuryns
verksamhet. Den företer vissa likheter med
våra svenska edsöreslagar (se d. o.). V. S-g.
Clarendon press [klä’rendon pre’s], engelskt
tryckeri m. m. Redan på 1580-talet trycktes
böcker i ett Oxfords universitet tillhörigt
tryckeri. Detta flyttades 1713 till »Clarendon
building», som delvis bekostats genom
försäljningen av lord Clarendons »The history of the
rebellion and civil wars of England», varför
tryckeriet fick namnet Clarendon press. 1830
flyttades det till en ny byggnad. Det ledes av
en styrelse, utsedd av universitetet i Oxford,
är bl. a. världens största bibeltryckeri och
kallas i denna egenskap vanl. Oxford
uni-versity press. Det har även avdelningar för
tryckning av lärda verk m. m., bokbinderi
samt eget pappersbruk. — Se F. Madan, »A
brief account of the university press of
Oxford» (1908).
Clarens [klara’], förort till Montreux (sed. o.).
Claret [klä’ret], eng., kallas i England alla
slags rödviner, särskilt bordeauxviner.
Claretie [klarti’], J u 1 e s, eg. A r s è n e
A r n a u d, fransk författare (1840 3/i2—1913
23/i2). Ägnade sig efter slutade studier åt
journalistik och skrev mycket uppskattade
kåserier och
teaterkrönikor. Under kriget
med Tyskland 1870
skrev han berömda
korrespondenser till
olika franska
tidningar. 1885 blev C. chef
för Comédie frangaise,
en hederspost, som han
behöll till några
månader före sin död och
förvaltade i mycket
konservativ och
traditionell anda. Redan
tidigt började han skriva romaner, i vilka han
med en sannskyldig reportertalang kastade sig
över aktuella ämnen, framför allt inom den
parisiska teater- och litteraturvärlden.
»Madeleine Bertin» (1868), »Monsieur le ministre»
(1881), »Le million» (1882; sv. övers. 1883),
»Noris» (1883; »Noris. Skildring ur Paris’
lit
terära lif», 1884) och »Brichanteau comédien»
(1896), hans bästa bok, äro några av C:s mest
spridda romaner. Han har också idkat
historiskt författarskap, väsentligen berörande
1789 års revolution och 1870—71 års
händelser. För scenen har C. skrivit en rad
historiska tablåstycken, varjämte han i dramatisk
form omarbetat flera av sina egna romaner.
Hans mestadels i Le Temps publicerade
vecko-krönikor ha under den gemensamma titeln
»La vie ä Paris» utgivits i ett tjugutal vol.
(1899—1914). Som följetonist återupptog C.
i viss mån 1700-talets litterära brevstil. I
Abel Hermant har han fått en omedelbar
efterföljare, som bevarat rubriken i Le Temps.
Jfr Brunetière, »Le roman naturaliste» (1883).
Biogr. av G. Grappe (1906). E.A-t. (Kj.S-g.)
Clarholm, Per Olof, kirurg (f. 1860). F.
i Karlstad, student i Uppsala 1879 och med.
lic. i Lund 1892, var C. underkirurg m. m. vid
Serafimerlasarettet 1892—96 och t. f.
lasa-rettsläkare i Karlstad 1896—98 samt blev
lasarettsläkare där 1898 och är överläkare på
kirurgiska avdelningen sedan 1910. C. har
inlagt stor förtjänst om detta 1775 grundlagda
lasaretts utveckling till ett av de största och
förnämsta i riket och insåg tidigt vikten för
sjukvården av att lasaretten försågos med
avdelningar för olika specialfack. Karlstads
lasarett är ock ett av de första
landsorts-lasarett i Sverige, som erhållit särskild
avdelning för invärtes sjuka. Framstående
organisatör, har C. varit flitigt använd för
offentliga uppdrag. Han är sålunda bl. a.
landstingsman och ordf, i Karlstads
stadsfullmäktige (sedan 1919). Han var ock led. av 1920
års lasarettsstadgekommitté. I. H.
Clari’no (fr. clairon, eng. Clarion), en äldre
trumpet med trångt munstycke, mest brukad
som melodi- och soloinstrument. Trumpeten
gick då för tiden betydligt högre än nu (ända
till d3). I senare partitur alltifrån Haydn
betyder c. dets. som t r o m b a, d. v. s. vanlig
trumpet. C. är även en trumpetstämma i
orgeln. A. L.*
Clarissi’nnor, se Klara.
Clark [kläk], nordamerikanska optiker och
astronomer. A 1 v a n C. (1804—87) var den
förste amerikan, som tillverkade akromatiska
linser. I hans verkstad i Boston ha flera av
nutidens största linser slipats, bl. a.
Pul-kovaobservatoriets (76 cm). C. utförde själv
astron. observationer. Sonen Alvan Graham
C. (1832—97) fortsatte fabrikationen efter
faderns död och tillverkade de största
refrak-torer, som f. n. finnas, nämligen
Lickrefrak-torn (92 cm) och Yerkesrefraktorn (102 cm).
Han upptäckte Sirius’ drabant och gjorde
liksom fadern många uppfinningar för
refrakto-rernas tekniska fulländning. A. N-r.*
Clark [kläk], Charles Heber, se
Adeler, M.
Clark [kläk], E f r a i m, nordamerikansk
missionär (1799—1878). Begav sig 1827 till
Hawaii i American boards tjänst och verkade
Ord, som saknas under
C, torde sökas under K.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
