Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Clarkia - Clarksburg - Clarkson, Thomas - Clarté - Clary, släkt - Clason, Edvard Claës Herman - Clason, Isak Gustaf
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1133
Clarksburg—Clason, I. G.
1134
ligaste enåriga prydnadsväxterna i våra
trädgårdar. G. M-e.
Clarksburg [klä’ksbög], stad i n. West
Virginia, U. S. A., vid Monongahela; 27,869 inv.
(1920). Snabbt uppblomstrande industriort;
tillverkning av järnbleck och glasvaror.
Clarkson [klä’ksøn], Thomas, engelsk
förkämpe för slaveriets avskaffande
(1760—-1846). Studerade latin i Cambridge och vann
1785 pris för uppsatsen »Anne liceat invitos
in servitutem dare?»
(Är det tillåtet att
göra människor till
slavar mot deras
vilja?). Kort därefter
kom C. i beröring med
kväkare, och sedan
blev hans liv en
oför-truten och
framgångsrik kamp mot
slavhandeln, som förbjöds
av parlamentet 1807,
och mot slaveriet, som
i de brittiska
koloni
erna avskaffades genom 1833 års
emancipa-tionsakt. Av C:s många skrifter märkes
främst »History of the rise, progress and
accomplishment of the abolition of the african
slave trade» (2 bd, 1808; tillökad uppl. 1839).
På sv. utkommo »Afhandling om slafveriet
och slafhandeln» (1796) och »Afrikanarnes
klagorop emot européerne, deras
förtryckare ...» (1824 och 1830).
Clarté [klarte’], fr. (klarhet), en
internationell sammanslutning, vars namn härrör
från en roman av H. Barbusse (se d. o.) och
som bildades i Paris 1919. På socialistisk
grundval vill den verka för intellektuell
solidaritet och nedbrytning av alla skiljemurar
mellan nationer och människor; all militarism
skall upphöra, fullständig social jämlikhet
skall åstadkommas, och som slutmål står
upprättandet av »världens förenade staters
kooperativa rike». Franska sektionen av Clarté
övergick till kommunismen kort efter
Bar-busses inträde i bolsjevikpartiet. Samtidigt
förklarades den internationella rörelsen
upplöst. Denna har dock i några länder bevarat
sin ursprungliga karaktär av socialistisk
kulturrörelse utan anslutning till något bestämt
arbetarparti. Den skandinaviska rörelsens
organ är tidskriften Clarté, utgiven i Lund fr.
o. m. 1924. H. Sd.
Clary [klari’], fransk släkt. Äldste kände
stamfadern, Fr an Q o is C. (omkr. 1623—
1703), inflyttade omkr. 1650 från Dauphiné
till Marseille, där han grundade en fabrik för
tillverkning av silkesstrumpor m. m. Hans
sonsons son Frangois C. (1725—94) bedrev
bl. a. även bankirrörelse, vidsträckta affärer
på utlandet och skeppsbyggeri; även han var
rådsherre och borgmästare i Marseille. Han var
i sitt andra äktenskap g. m. Frangoise Rose
Somis (1737—1815; syster till en av Napoleon
baroniserad generallöjtnant). Kort efter F. C :s
död äktade en av hans döttrar, Marie J
u-1 i e C. (omkr. 1771—1845), Joseph Bonaparte
(se Bonaparte, sp. 781), och 1798 gifte sig
hans yngsta barn, Désirée C. (1777—1860),
med general Bernadotte, sedermera Karl XIV
Johan (se om henne Desideria). —
Familjen fortlever ännu i Frankrike, bl. a. i en
grevlig släktgren. — Litt.: F. Vérany, »La
famille C. et Oscar II» (1893); L. de Bretonne,
»Les Bonaparte et leurs alliances» (1893).
Clason, Edvard Claes Herman,
ana-tom (1829—1912). F. på Furudals bruk i Ore
socken, Kopparbergs län, blev C. student i
Uppsala 1849, med. kand. 1857, med. lic. 1861
och med. dr 1862, sedan
han 1861 utgivit en
avh. »Om
ryggrads-krökningarnas ætiolo-gi». C. var t. f.
prosek-tor vid anatomiska
institutionen läsåren
1861—63, förordnades
1862 till docent och
1863 till adjunkt i
anatomi och fysiologi
samt utnämndes 1882
till prof, i anatomi
efter att en längre tid,
sedan 1877 såsom e. o. prof., ha förestått de till
den anatomiska professuren hörande
lärarålig-gandena. 1897 erhöll han avsked från
professuren men kvarstod såsom extra lärare vid
universitetet. Han blev 1887 led. av Vet.-akad.
Såsom lärare inlade C. genom outtröttlig flit och
aldrig svikande hängivenhet synnerligen stora
förtjänster. Varmt religiös, hade han redan
av sin lärare Israel Hwasser bibragts en hög
uppfattning om läkarens etiska förpliktelser
samt var själv städse ett föredöme i
forskar-håg, plikttrohet och arbetsamhet. Han
förvärvade ock i sällsynt hög grad sina
lärjungars aktning och kärlek. Anatomiska
institutionen i Uppsala har under hans
energiska ledning högst väsentligt förkovrats, och
dess museum har riktats med en mängd
värdefulla föremål. Bland C:s skrifter märkas
»Om menniskohjernans vindlar och fåror» (i
Uppsala univ:s årsskrift, 1868),
»Reseberättelse» (ibid., 1873), »Die Morphologie des
Gehörorgans der Eidechsen» (i Hasses
»Anato-mische Studien», 1871) samt ett stort antal
avh. i Uppsala läkarförenings förhandlingar.
C. avled i Uppsala. R. T-dt. (I. H.)
Clason, Isak Gustaf, arkitekt (f. 1856
30/7). Studerade i Stockholm vid Tekniska
högskolan från 1874 och vid Konstakademien (för
Scholander) 1874—79 samt vistades som
statsstipendiat i Spanien, Italien och Frankrike
1883—86. Var professor vid Tekniska
högskolan 1890—1904, då han blev förste
intendent i dåv. Överintendentsämbetet (nu
Byggnadsstyrelsen, där han var byggnadsråd 1917
—23). C. var medlem av Stockholms
stadsfullmäktige 1900—10, blev Konstakademiens v.
preses 1902 och ord. preses 1918. Har inne-
Ord, som saknas under C, torde sökas under K.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
