Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Clason, Isak Gustaf - Clason, Samuel (Sam)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1135
Clason, S.
1136
haft flera offentliga förtroendeposter (bl. a.
led. av Nordiska museets styrelse från 1899,
dess ordf, från 1906); blev led. av Vet.-akad.
1907 och fil. hedersdoktor i Uppsala 1917.
C:s verksamhet som
arkitekt är
omfattande och betydande. I
den moderna svenska
byggnadskonstens
genombrott har han sin
stora andel som
föregångsman och
vägvisare. Han var en av
huvudmännen i den
arkitektkrets, som
utbildades på 1880-talet
och som ivrade för att
en byggnads ändamål
bör uttryckas i dess yttre, att fasaden bör
anpassas efter planen och ej omvänt samt att
materialet bör behandlas på ett naturligt sätt
och ej imitera något annat, än det är. Inom
denna krets representerar C. den historiska
skolan, som mindre söker nya formspråk, än
den söker att »på ett hävdvunnet språk
gram-matikaliskt riktigt uttala de nya, starka och
originella tankarna, att kontinuerligt bygga
vidare på ärofull gammal grund». Han tillämpade
med säker smak och osviklig detaljbehandling
för moderna ändamål olika historiska stilar,
italiensk palatsstil i Thaveniusska huset vid
Strandvägen, Frans I:s-stil i Bünsowska huset
sammastädes (1886—88), svensk 1600-talsstil —
mycket fritt och självständigt behandlad — i
Adelswärdska husetvid Strömgatan (fullb. 1890),
spansk stil i Hallwylska palatset vid
Hamnga
Adelswärdska huset. Byggt efter ritningar av I. G.
Clason.
Ord, som saknas under
tan (fullb. 1899), barock i Rosenska huset vid
Strandvägen (fullb. 1898), tessinsk palatsstil i
ombyggnaden av Städernas brandstodsbolags
hus vid Skeppsbron (1899—1901). Hans mest
omfattande verk från denna tid är Nordiska
museet på Djurgården (förslagsskisser på
beställning uppgjorda av M. Isæus och C. i
samarbete 1889, den stadfästa ritningen utförd
efter Isæus’ död 1890 av C. ensam; museet
öppnades 1907). Nordisk renässans är här
använd, med frihet lämpad för byggnadens
uppgift. Byggnader för olika ändamål från denna
tid äro Östermalms saluhall (i samarbete med
K. Sahlin 1888), Norrlands nations hus i
Uppsala 1889 i holländsk renässans, telegrafhuset
i Göteborg 1891, lantslotten Lejondal i
Uppland (1889—91), Hjularöd i Skåne 1894 (i
samarbete med L. I. Wahlman), ombyggnad av
Kronovall i Skåne 1892—94 samt
ändrings-och inredningsarbeten av flera herrgårdar i
olika delar av landet. Från 1900-talets
början datera sig rådhuset i Norrköping (färdigt
1910), timmermansordens nya palats i
Stockholm (1915—23), lantslottet Adelsnäs i
Östergötland (1915—21), Skånska
hypoteksför-eningens hus i Lund (1914—17), rådhuset i
Södertälje (ena flygeln uppförd 1918—21),
Centralbanken vid Gustav Adolfs torg i Stockholm
(1918—20). C. utgav 1896 en »öfversikt af
byggnadsverksamheten i Sverige under de
sista 25 åren» (först tryckt i Teknisk
Tidskrift). G-g N.
Clason, Samuel (Sam), historiker,
politiker (f. 1867 23/b), son till Edv. C. Blev
student 1884, fil. lic. 1893, fil. dr 1895 på avh.
»Till reduktionens förhistoria» och s. å. docent
i historia, allt vid
Uppsala univ. C. blev
1895 e. o. och 1903
ord. amanuens i
Riksarkivet, 1904 professor
i historia vid Lunds
univ. och är sedan
1916 riksarkivarie.
Under studentåren
utbildad till skicklig
stenograf, var C. 1888—1906
anställd vid
riksdagens kamrars kanslier,
var notarie i 1895 års
unionskommitté och 1905 sekreterare i bägge
urtima riksdagarnas särskilda utskott för
norska frågan. Sedan 1907 har han varit led.
av Första kammaren och där nedlagt mycket
arbete inom konstitutionsutskottet (led. 1908
—23, vice ordf. 1915—17, 1919—21, ordf. 1922
—23) samt innehaft flera andra
utskottsupp-drag. Han var 1923—24 ecklesiastikminister
i ministären Trygger. — C. är utpräglad
högerman, i riksdagen led. av sitt partis
förtroenderåd och tillhör Allmänna
valmansför-bundets ledning. Inom högerpartiet har han
spelat en inflytelserik roll och särskilt ägnat
mycket intresse och arbete åt försvarsfrågan.
Genom motioner har han tagit initiativ till
C, torde sökas under K.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
