Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Clitopilus - Clitoria - Clitoris - Clive, Robert
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1173
Clitopilus—Clive
1174
CIito’pilus, se M j ö 1 s k i v 1 i n g.
CIito’ria, tropiskt släkte bland b a 1 j
växte r n a (underfam. Papilionatae), med
praktfulla, vanligen välluktande blommor med
ned-åtvänt segel. C. ternatea, en slingrande ört
med blå el. vita blommor (från s. Asien ocb
förvildad i alla tropiska länder), odlas i
växthus. G. M-e.
Clltoris, se Könsorgan.
Lord Robert Clive. Samtida gravyr.
Clive [klälv], Robert, lord C., engelsk
krigare och statsman, en av grundläggarna av
de€ brittiska väldet i Ostindien (1725 2fl/8—
7 4 22/n). Kom 1744 som skrivare i Ostindiska
kompaniets tjänst till Madras. Han deltog i
kriget mot fransmännen i Indien 1746—48
och befordrades 1750 till kapten. Genom
djärvhet och förslagenhet kom han att väsentligen
bidraga till utbredandet av det brittiska
väldet i s. Indien. 1751 anfölls Trichinopoly, som
innehades av Muhammed Ali, engelsmännens
bundsförvant, av den av fransmännen under
Dupleix (se d. o.) uppsatte nawaben av
Kar-natik. C. lyckades då vinna sina överordnades
bifall för en plan att genom överrumpling av
nawabens huvudstad Arcot tvinga honom
tillbaka till sitt lands försvar och utförde
företaget med en ringa styrka av 500 man och
några kanoner, varefter han i 53 dagar
försvarade citadellet i Arcot mot överlägsna
stridskrafter och slutligen tvingade nawaben
att upphäva belägringen. C., vars förtjänster
redan nu tilldragit sig uppmärksamhet och
erkännande i hemlandet, reste 1753 till England
men återvände redan 1755 till Madras.
Nawaben av Bengalen, Siräju-d daula, en
ung och oerfaren orientalisk despot av sämsta
slag, hade 1756 börjat krig mot engelsmännen
och intagit Kalkutta, varvid ett 120-tal
engelsmän på ett avskyvärt sätt bragtes om livet i
den s. k. Svarta hålan (se Indien, historia).
C. sändes nu från Madras för att övertaga
befälet i Bengalen, återtog Kalkutta, besatte
den franska kolonien Chandarnagar och vann
vid Plassey i n. Bengalen en lysande men
lättköpt seger över nawabens mångdubbelt
talrikare trupper (23 juni 1757). Siräju-d daula
tillfångatogs kort efter striden av Mir Jafar,
som genom sitt förräderi underlättat
engelsmännens seger, och mördades brutalt; Mir
Jafar upphöjdes till nawab av Bengalen, medan
provinsen i själva verket kom helt under
engelsk kontroll. C. och hans närmaste män
läto betala sig väl; själv erhöll han på en gång
en summa av 234,000 pd st. jämte förläningar
i jord, som beräknades inbringa ung. 30,000
pd st. per år. Efter att under några år ha
ytterligare stadgat Englands välde i
Bengalen återvände C. 1760 till hemlandet, invaldes
i underhuset och upphöjdes till irländsk pär
med titeln baron C. of Plassey. Då hans
tjänster några år därefter ånyo ansågos
oumbärliga i Bengalen, där några av ledarnas
inom kompaniet utpressningar drivit nawaben
till revolt och framkallat anarkiska
förhållanden, avgick han åter dit (1765) som
guvernör med utomordentlig fullmakt. Han företog
nu ett grundligt rensningsarbete inom den
fördärvade tjänstemannakåren, förvandlade
nawaben till en engelsk pensionär med endast
skenbar del i styrelsen och ingick ett fördrag
med stormogulen i Delhi, vilket även rent
formellt gjorde engelsmännen till Bengalens
härskare (1765). C. gjorde otvivelaktigt
energiska ansträngningar för att avskaffa det
system av mutor och utpressningar, som rådde
bland kompaniets tjänstemän, men hans eget
omättliga vinstbegär gjorde en del av hans
anordningar tämligen illusoriska; det skall
emellertid ej förnekas, att han införde en
bättre ordning inom både civila och militära
kretsar i Bengalen. Han återvände 1767 till
England, där han 1773 anklagades inför
underhuset för utpressningar och maktmissbruk,
vartill han skulle gjort sig skyldig i Indien.
Ehuru han försvarade sig med framgång,
synes grämelsen över vad han ansåg som
orättvis förföljelse i förening med* kroppslig
sjukdom och opiummissbruk ha berövat honom
sinnes jämvikten, och han dog för egen hand.
C. var utan tvivel en av de största militära
och administrativa förmågor, som tjänat
England i Indien, och hans fädernesland hade all
anledning att hedra honom; men bilden av
mannen själv fördunklas av hans starka
penningbegär och långt drivna hänsynslöshet i
fråga om medlen. Den fullständigaste
biografien över C. är Förrest, »Life of lord C.»
(2 dir, 1920; alltför partisk för C.). Biogr.
även av Malleson (1893; i serien »Rulers of
India») och Arbuthnot (1899). J. Ch-r.
Ord, som saknas under
C, torde sökas under K.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
