Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Clivia - Cloaca - Clodia - Clodion (Claude Michel) - Clodius (Claudius), Publius Clodius Pulcher - Clodt von Jürgensburg, Johan Adolph - Cloison - Cloisonné - Çloka - Clontarf - Cloots el. Clootz, Jean Baptiste - Clos - Close range - Clostridium - Closure - Cloth - Clôture - Clou
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1175
Clivia—CIou
1176
Clivia, växtsläkte av fam. Amaryllidaceae,
med blommor i rik flock på bladlös stängel och
bärfrukt. C. (IHmanthophyllum) miniata (från
Kap), med orangeröda, upprätta blommor,
odlas i växthus och boningsrum. Gr. M-e.
Cloäca, lat., se Kloak. — C. ma’xima, se
Rom.
Clödia, romarinna, syster till Clodius (se
d. o.) och hustru till Metellus Celer. I en
process mot Caelius (se d. o.) om ett påstått
förgiftningsförsök blev hon skoningslöst
brännmärkt av dennes försvarare Cicero. Hon var
den av Catullus besjungna Lesbia.
Clodion [klådiå’], egentl. C 1 a u d e
Michel, kallad C., fransk bildhuggare (1738—
1814), elev av bl. a. Pigalle och av Institut
de France i Rom; från 1771 verksam i Paris
med undantag för ett uppehåll i Nancy 1795
—98. Utförde med stor fantasirikedom
skulpturer av monumental såväl som dekorativ art
och uppskattades mest för sina statyetter och
små grupper, vaser, kandelabrar o. s. v. med
graciösa mytologiska motiv; lämnade också
figurmodeller för porslinsindustrien. — Litt.:
H. Thirion, »Les Adam et C.» (1885). H. W-n.
Clödius (vulgärspråkets uttal av C1 a
u-dius), Publius C. Pulcher, fornromersk
demagog, kallade sig C. i »demokratiskt»
syfte. Blev genom adoption plebej och valdes
(58) till folktribun samt genomdrev en lag,
enligt vilken hans bittre fiende Cicero måste
gå i landsflykt. Sedan även Cato avlägsnats,
började C. ett olidligt skräckregemente i Rom;
häftiga gatustrider utkämpades, i synnerhet
mellan C. och tribunen Milo; då de i jan. 52
med väpnade följen möttes på Via Appia,
uppstod slagsmål, varvid C. blev sårad och på
Milos befallning dödad. Ställd inför rätta,
försvarades Milo av Cicero.
Clodt [klåt] von Jürgensburg,
Johan Adolph, friherre, militär,
memoarförfattare (1658—1720). Tillhörde en livländsk,
från Westfalen stammande ätt, ingick 1675 i
svenska armén, deltog i fälttåget 1676—79
och kämpade under stora nordiska kriget i
östersjöprovinserna, blev 1706 generalmajor
och 1708 efter Lewenhaupt överbefälhavare
för de svenska trupperna där. Jämte
Strömberg försvarade C. 1710 Riga och blev vid
fästningens kapitulation trots dagtingans
bestämmelser krigsfånge hos ryssarna. Under
fångenskapen utnämndes han 1714 till friherre och
1720 till generallöjtnant. — 1699 skrev C. på
tyska några självbiografiska anteckningar,
omfattande tiden till 1679. Deras skildring av
skånska kriget är av värde. En del av dem
(till 1676) utgavs i Hist. Tidskr. 1883.
Cloison [klcoazå’], fr., tunn mellanvägg i en
byggnad; »kloasongvägg».
Cloisonné [klcoazåne’] (av fr. cloison,
skiljevägg) ; »försedd med skiljevägg», emaljarbete,
infattat i metalltrådar (se Emalj).
Qloka, se éloka.
Clontarf [klåntä’f], nordöstlig förstad till
Dublin, Irland; omkr. 5,000 inv. Havsbad.
Där besegrade långfredagen 23 april 1014 den
iriske konungen Brian Borumha en nordisk
vikingahär. Slaget (Brianslaget) var
synnerligen blodigt. Under striden stupade den
ålderstigne Brian. — Litt.: J. Steenstrup,
»Normannerne», III (1882). Ad. N-n.*
Cloots el. Clootz [klåts], Jean Baptiste,
baron von C., deltagare i franska revolutionen
(1755—94). F. på slottet Gnadenthal nära Kleve,
tillbragte C. en stor del av sin ungdom i
Paris och blev förtrogen med encyklopedisternas
idéer. Han blev en svärmisk anhängare av
revolutionen, lade bort sin barontitel och
kallade sig från 1790 Anacharsis C. (efter
hjälten i J. J. Barthélemys roman). C.
framförde 1790 inför nationalförsamlingens skrank
en hop medlemmar av olika nationaliteter —
— delvis av tvivelaktig äkthet —, som skulle
tillkännage all världens anslutning till
revolutionen; själv tog han titeln
»människosläktets talare». Han fick 1792 fransk
medborgarrätt och invaldes i konventet, där han röstade
för konungens avrättning. S. å. förklarade
han sig som en personlig fiende till Jesus
Kristus, slöt sig 1793 till hébertisterna och
fördes med dem till giljotinen. Litt.: S. Stern,
»Anacharsis C.» (1914). E. W.*
Clos [klå], fr. (av lat. clau’sum, instängt),
med stängsel omgivet område för vinodling,
särskilt för ädlare sorter; vingård. Ordet
ingår i benämningar på flera finare vinsorter,
t. ex. Clos-Latour, Clos-Vougeot.
Close range [kläu’z réFnd^], eng., se
Boxning, sp. 1033.
Clostrldium, se Smörsyrejäsning.
Closure [kläu’^9], eng. (fr. cloture),
parlamentarisk term för en debatts avslutande,
särskilt då det gäller att hindra s. k.
obstruktion (se d. o.). I franska
deputeradekammaren kan diskussion genom kammarens beslut
förklaras avslutad, även om listan på talare
ej är genomgången. I eng. underhuset
nödvändiggjordes c. genom de irländska
nationalisternas våldsamma obstruktion på
1880-talet. Ett av Gladstone 1882 infört
reglemente för c. skärptes 1887. Enl. nu gällande,
av Balfour 1902 genomdrivna bestämmelser
kan vilken underhusmedlem som helst yrka,
att omröstning anställes i huvudfrågan.
Förslaget underställes huset, om icke talmannen
däri ser missbruk av husets regler el.
kränkning av minoritetens rätt. Majoriteten för
dess antagande måste bestå av minst 100
medlemmar. Detta förfarande har från
nödhjälp i undantagsfall utvecklats till en
ständig institution, och viktiga lagförslag ha på
så sätt antagits utan detaljdiskussion. En
särskild form av c., s. k. closure by
compart-ments, består i att på förhand vissa tider
bestämmas, inom vilka ett lagförslags olika
delar ovillkorligen skola vara slutbehandlade.
Jfr Obstruktion. V. S-g.
Cloth [klåp], eng., en tygsort, se Klot.
Clöture [klåty’r], fr., se Closure.
CIou [klo], fr., spik; nyttjas i sv. i den
Ord, som saknas under
C. torde sökas under K.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
